Oldham - Morecambe
1 - 2

Vetlanda briljerade och vann rättvist

Efter en säsongsinledning som mest handlat om defensiven visade Vetlanda BK att laget håller en mycket hög nivå även offensivt. Segern hemma mot Bollnäs med 6-4 var lika välspelad som den var rättvis.

VETLANDA BK – BOLLNÄS GIF 6-4 (3-2)

1-0 (2) Pontus Blomberg, 1-1 (14) Anders Spinnars, 2-1 (18) Björn Einarsson, 3-1 (19) Andreas Lysell, 3-2 (43) Juho Liukkonen, 3-3 (56) Juho Liukkonen, 4-3 (74) Andreas Lysell, 4-4 (77) Juho Liukkonen, 5-4 (84) Jesper Jonsson, 6-4 (90) Jesper Jonsson

Hörnor: 12-6
Utv.min: VBK 1x10 Bollnäs 2x10
Domare: Christoffer Aidesjö
Publik: 1442

Läktaren fylldes på bra i Sapa Arena, men publiksiffran nådde inte riktigt upp till fjolårets nivå i motsvarande match utan stannade vid 1442, ändå klart godkänt för Vetlandas del. Betänk också att det var konkurrens om publiken på Höglandet den här kvällen, då även Nässjö spelade hemma i Allsvenskan liksom Nässjö Basket i Ligan och Tranås Hockey i division 1. Totalt lockade dessa fyra matcher nästan 3500 åskådare till de olika evenemangen runt om på Höglandet.

Ett lag på planen
De 1442 som kom till Sapa Arena ångade sig förmodligen inte efteråt för Vetlanda BK stod för en av sina bästa insatser sedan hallen byggdes, fullt i klass med uppvisningen i premiären mot Broberg förra året. Redan från start syntes det vilket lag som skulle diktera villkoren i matchen och utan att överdriva var Vetlanda i det närmast överlägsna i första halvlek. Redan efter två minuter gjorde Pontus Blomberg 1-0 till hemmalaget efter en väl genomförd frislagsvariant.

Bollnäs kvitterade tio minuter senare efter att ha skapat tre hörnor på kort tid och skjutit in sig, där till slut Anders Spinnars hittade luckan. Bollnäs anfallsspel var i det närmaste obefintligt i första halvlek och hoppet sattes just till hörnor. Bollnäs hade stora problem att etablera spel på offensiv planhalva, passningsspelet stämde inte och VBK kunde avvärja de få attacker som initierades. Detta samtidigt som Vetlanda spelade med stort tålamod och ett mycket bättre passningsspel än de senaste hemmamatcherna samt framförallt en högre fart i spelet. Det resulterade också.

VBK gick snabbt från 1-1 till 3-1 med två snygga mål. Först lobbpassade Fredrik Rinaldo till en helt fri Björn Einarsson som rundade Oksanen och lade in 2-1. Minuten senare stod Jesper Jonsson för en helt fantastisk passning genom hela Bollnäs straffområde och Andreas Lysell kunde knappast missa sitt läge – 3-1 till VBK. Därefter körde VBK på i samma anda, kontrollerade matchbilden och förde spelet men fler mål blev det inte före paus. Tre chanser på en hörna var nära att resultera, liksom ett inspel till Björn Einarsson som Björn styrde i mål. Domaren dömde dock bort målet för att bollen tog på skridskon, vilket jag inte hann uppfatta eller inte.

Halvleken slutade dock bara 3-2 till VBK då Bollnäs till slut fick till en riktigt fin offensiv passning, Ville Aaltonens boll skar över hela planen och frispelade Juho Liukkonen som reducerade. 3-2 var i underkant i paus, för VBK var det klart bättre laget mot ett uddlöst Bollnäs.

Första straffen
Under den andra halvleken kom Bollnäs att ha mer bollinnehav och etablera mer spel på offensiv planhalva, men genomgående var det VBK som spelade den bästa bandyn och med mest fantasi i anfallsspelet. Tio minuter in i halvleken kom dock Bollnäs kvittering, då laget fick en straff som Liukkonen sköt i mål. VBK körde på och kom kanske inte till så många klara målchanser, men vi minns ändå Anatoly Suzdalevs fina genomåkning som var värd ett bättre öde. VBK gjorde dock ett mål på en hörna, men som mycket tveksamt dömdes bort och istället fick Timo Oksanen i målet frislag.

Med kvarten kvar av matchen fick VBK ytterligare en hörna och till slut gav dessa någon form av utdelning. William Sjöberg borde kanske fått straff då backen slog på hans klubba, men i nästa situation räddade en Bollnäs-back ett givet mål med skridsko lyft från isen. Första straffen så här långt i Elitserien för VBK och den tog Andreas Lysell mycket säkert hand om fram till sköna 4-3. Snabbt kom dock Bollnäs tillbaka och givetvis kom ytterligare ett mål på en fast situation, i ett totalt fantasilöst anfallsspel. Liukkonen sköt sitt tredje mål och det kändes så långt som att VBK inte var tillräckligt bra för att döda en match man var det bättre laget i.

Näste landslagsman
Den känslan skulle visa sig vara fel, för VBK plockade återigen fram den kämpaandan som finns i laget, tog sig samman och avgjorde matchen. Givetvis var det lagkaptenen och giganten Jesper Jonsson som låg bakom detta. Förbundskapten Franco Bergman var på plats i Sapa Arena och han fick bevittna hur näste landslagsspelare från Vetlanda återigen gjorde fyra poäng och låg bakom segern. 5-4-målet var en retur som Jonsson påpassligt stod rätt på och slog in i mål. VBK fick sedan försvara sin ledning och Bollnäs hade en boll inne i mål, men även denna blev bortdömd. Bollnäs protesterade vilt, men frislaget var knappast mer tveksamt än de två som VBK fick bortdömda.

Juho Liukkonen fick tio minuter för olämpligt uppträdande i samband med detta och med honom utvisad var det ingen fara för VBK att hålla undan. Istället kunde Jonsson bjuda på ytterligare ett helt fantastiskt bandymål, en soloprestation som betydde 6-4 och Vetlanda BK tog sin tredje raka seger.

Jonsson och Suzdalev glänste
Vill egentligen inte sväva i väg för mycket efter en sådan här seger – men det är svårt att låta bli. Vetlanda genomför matchen så oerhört bra, från början till slut. Jag var som sagt orolig att laget inte skulle lyckas avgöra matchen och åka dit på egen medicin från tidigare matcher, det vill säga ett effektivt motståndarlag utan något nämnvärt anfallsspel. Så blev det inte, VBK var tillräckligt bra och nästan mer därtill. Farten, passningsspelet och finessen var emellanåt det absoluta bästa Vetlanda BK presterat de senaste säsongerna. Samtidigt var defensiven lika stabil som innan och imponerande att åtta spelare fanns på rätt sida så fort laget tappade boll på offensiv planhalva. Ett uddlöst Bollnäs hade ännu svårare mot ett samlat VBK.

Två spelare var utmärkande i Vetlanda denna dag – mittfältarna Anatoly Suzdalev och Jesper Jonsson. Nyckeln för Vetlanda denna säsong ligger i att de båda driver spelet på mittfältet – med geniala passningar och säkra åkningar genom motståndarförsvaret. Den här dagen var de båda så bra som de kan vara och då stämmer det också för VBK. Överlag gör alla spelarna det godkänt eller mer, men dessa två stack ut.

Till sist lite sköna fakta som jag njuter av denna fredagskväll:
- Vetlanda BK har tio poäng efter sju omgångar. Förra säsongen dröjde det till den 12 februari innan VBK bärgade lika många poäng, då laget vann mot Tillberga.
- Även säsongen 2008/2009 inledde VBK med tio poäng på sju matcher.
- I en förvisso haltande tabell är VBK trea efter sju matcher. Jag kan inte ens minnas senast VBK var så högt upp i tabellen, det var väl där 2008 någon gång.
- Vetlanda BK har nu tre raka segrar, det är första gången sedan slutet av 2008/början av 2009 som VBK har en så lång svit med segrar. Då blev det sex raka segrar mellan 19 december och 10 januari.
- Vetlanda BK har släppt in tredje minst mål i serien och har gjort 20 spelmål av totalt 24 mål.
- Jesper Jonsson har gjort 13 poäng på sju matcher är femma i Elitseriens poängliga.

Låt oss njuta av allt detta denna underbara fredagskväll för Vetlanda BK över helgen så tar vi nya tag mot Vänersborg i den tv-sända matchen på tisdag!