Alltid Blåvitt-bloggen: Att våga leda
Tankar om Blåvitt, fotboll och annat stort och litet.
Blåvitt har länge gått ut med målsättningen att man ska bli nordens ledande fotbollsförening. Men vad betyder det? Att vi ska vinna Allsvenskan på löpande band och göra bättre ifrån oss i de europeiska turneringarna?
Vad innebär det att vara en ledande förening? I motsats till att vara en följande förening? Som exempel skulle jag vilja påstå att Spanska landslaget var vägledande kring decennieskiftet. Inte för att man vann en massa, utan för att man gjorde något nytt, som konkurrenterna försökte kopiera. Holland gjorde samma sak på 70 talet när man kom med sin ”totalfotboll”.
Just det där med att kopiera andra är något som verkar vara återkommande i samhället som stort. Spotify slår igenom och något år senare försöker Apple lansera sin egen variant.
Problemet är att det är väldigt svårt att kopiera det någon gör och göra det bättre. Speciellt i fotbollen. Man slår inte Spanien genom att spela spansk fotboll bättre än Spanien.
Hur påverkar det här Blåvitt då? Jo, för att just nu sitter vi i vår lilla ankdam som är Allsvenskan och vill vara ledande. Hur ska vi bli ledande? Genom att titta på våra konkurrenter och fråga oss ”vad gör de som är så bra”? Det skulle jag för övrigt vilja påstå är en av de främsta anledningarna till att Elfsborg aldrig tog fler än 2 guld trot att man var favoriter i typ 8 rakar år. Man tittade för mycket på vad t ex Barcelona gjorde och försökte kopiera det, samtidigt som resten av Sverige såg hur Chelsea slog ut dem.
För att bli ledande måste man titta på sina konkurrenter, och sig själva, och fråga sig ”Vad gör de inte?”. För att vara ledande måste vi göra det ingen annan gör. Och när man väl sitter där som ledande lag, så måste man titta på sig själva och fråga sig ”Vad gör VI inte?”
Tittar du på Sir Alex Ferguson i Manchester United, som utan tvekan är en av de bästa, om inte den bästa, tränarna i historien, ser man att laget hela tiden utvecklades, trots 26 år med samma tränare. Jämför det med andra tränare, t ex Mourinho som har som policy att inte stanna längre än 3 år för att inte fastna i samma mönster.
Så hur ska Blåvitt bli den ledande föreningen i Sverige och Norden? Vad gör man för att bli den ledande föreningen? Ja, trots att man ibland inte ser det, så görs en hel del. Man investerade en hel del i den nya Kamratgården. Nyss flyttade man in i vad som kallades Göteborgs Nya Arena (nu heter det väl Prioritet Serneke Arena) som är en helt unik arena med inomhusplan, skola och i princip alla träningsmöjligheter du kan tänka dig. Änglagårdsskolan flyttar in sin verksamhet där när skolan drar igång nästa termin om några veckor.
Vad bra, framtiden ser ljus ut, kanske du som Blåvit tänker när du läser det.
Det är helt fel tanke!!!
För att kunna vara ledande så måste vi lägga det här projektet bakom oss. Det är avslutat. Frågan är hur vi ska utveckla det vi har byggt upp. Hur ska vi få Sveriges mest lovande talanger till vår unika anläggning? Vad är nästa steg? Vad är steget efter det?
Jag var på en föreläsning med Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö på Chalmers. Det var många där, som precis som jag själv, var väldigt kritiska mot Västlänken och gärna ville prata om den, varpå Björn svarade att ”Västlänken ligger bakom oss. Det är beslutat och klart, vi har lämnat över det projektet till entreprenörerna, nu tittar vi framåt.”
Och hur mycket jag än tycker att Västlänken är en dålig idé så kan jag inte annat än känna en viss beundran över inställningen. Det är den inställningen Blåvitt måste ha också nu när man rott Prioritet Serneke Arena i hamn. Det är den inställningen som verkar genomsyra även de två storsponsorerna Serneke och Prioritet Finans starke man ”Prio-Nisse”. En strävan efter att ta nästa steg.
För att vara ledande har man inte råd att slå sig på bröstet och vänta på att satsningen ska bära frukt. Om några år är konkurrenterna ikapp oss i så fall. Vi måste redan nu titta framåt och se hur vi kan utveckla föreningen. Bli bättre.
För att vara ledande måste vi ligga i framkant, hela tiden. Aldrig vara nöjda, aldrig ta en paus. Alltid titta framåt. Blåvitt var länge unika med sin ungdomsakademi, nu har AIK och Malmö FF akademier som tar fram fler allsvenska spelare. Vi var för nöjda med att vara först. Nu är Blåvitt först med en arena som PSA (orkar inte fortsätta skriva Prioritet Serneke Arena hela tiden). Vi får inte vara nöjda igen. Vi måste redan nu ha en plan för hur vi ska utveckla de nya möjligheterna vi fått.
När vi summerade 2009 så var det många som kom till slutsatsen att vi sålde guldet när vi sålde Pontus Wernbloom. Man värvade in Pär Ericsson i hopp om att han skulle kunna fylla ”Wernbloomsrollen”. Det gick inte. I flera säsonger fortsatte man prata om ”Wernbloomsrollen”, utan att acceptera den simpla sanningen att Wernbloomsrollen var pasé. Istället för att utveckla vårt spel försökte vi få tillbaka det spelet vi haft. Vi försökte ta steg tillbaka istället för framåt.
Lite ironiskt eftersom just Wernbloom är ett bra exempel på när man gjort rätt. Säsongen 2007 skulle Marcus Berg ersättas, och istället för att ersätta Marcus Berg så satte man inte Pontus Wernbloom och blev ett tyngre lag som kunde hålla boll i straffområdet på ett annat sätt än tidigare.
Samma misstag gör folk nu också. Man letar efter spelare med Lasse Vibes egenskaper så att vi kan ersätta Lasse Vibe. Det är fel. Våra konkurrenter har redan börjat lära sig spela mot Blåvitt med Lasse Vibe ändå. Vi måste utveckla vårt spel. Ska inte ersätta spelare. Vi ska utveckla laget.
För att vara ledande måste vi våga göra det ingen annan gör.
Blåvitt ska vara Sveriges och Nordens ledande förening. Blåvitt ska våga leda!
