Inte ens Peter Ijeh kan hota ÖSK
Efter trepoängaren i Göteborg så är det nu dags för hemmapremiär och jag är helt övertygad om att det kommer att bli en minnesvärd afton. Om ÖSK spelar aggressivt och får igång sitt vägvinnande passningsspel så tror jag att Syrianska får stora problem.
Innan jag drar igång uppvärmningen inför kvällens hemmapremiär så tänkte jag passa på att bli lite personlig.
Som ni har märkt så har mina texter lyst med sin frånvaro den senaste tiden och det finns en enkel förklaring som jag nu är redo att avslöja.
Modoit sedan barnsben
Jag är född och uppvuxen i ”Foppaland” och har varit fanatisk Modosupporter sedan början av 80-talet.
De senaste veckornas dramatik i Kvalserien har tagit massor av energi och skapat en skrivkramp som gått ut över er läsare.
Jag har hållit liv i min Modoblogg på Nyheter24 men även där har inläggsfrekvensen varit under all kritik.
Både ÖSK och Modo möter lag från kringelstaden Södertälje ikväll och det skulle kännas underbart med två klara segrar.
Seger trots blek offensiv
Trots att Örebro besegrade IFK Göteborg i premiären så var det många spelare som inte presterade på topp.
Trots att offensiva vapen som Lushtaku, Rama och Gerzic hade svårt att hitta rätt så bärgade svartvitt samtliga tre poäng mot spöket Blåvitt.
Jag tycker att det säger en del om bredden och kompetensen i årets Örebro SK.
Inför kvällens match mot Syrianska så hoppas jag att yttrarna byter kant då och då för att skapa oreda i det rödgula försvaret.
Lushtaku trivs till vänster
I Finland och i träningsmatchen mot Elfsborg för några veckor sedan spelade Lushtaku på vänsterkanten och han var då ett ständigt hot.
Även Valdet Rama trivs tydligen bäst på vänsterkanten så jag har ändå full förståelse för att Sixten låter honom starta till vänster.
Även om yttrarna inte kom loss på sina kanter så tycker jag att de rätade ut ett av mina frågetecken.
Stabilt försvarsspel
Både Lushtaku och Rama klarade av det defensiva jobbet på ett mycket bra sätt och det gör att jag inte behöver sakna Roni Porokara.
En av Porokaras styrkor var just försvarsspelet och det lojala lagarbetet.
Andreas Haddad fick de flesta löpsedlarna efter förra matchen och det var både väntat och välförtjänt med tanke på det snygga målet.
Alvbåge var säkerheten själv
Jag tycker dock att John Alvbåge var Örebros klart bästa spelare. Alvbåge gjorde några matchavgörande räddningar i början av andra halvlek när Blåvitts Tobias Sana var glödhet.
Han var dessutom oerhört bestämd och resolut i eget straffområde när Göteborg jagade kvittering och lyfte in bollarna i boxen.
Jag har alltid älskat John Alvbåge som målvakt och han betyder mer för det här laget än vad många tror.
Vad måste vi då se upp med i Syrianskas spel?
Aggressiviteten är en nyckel
Om de får igång sitt eget spel så är de bollskickliga så det är viktigt att vi spelar ett aggressivt försvarsspel och ger dem minimalt med tid över hela banan.
Det är dessutom ingen hemlighet att en nyckel till seger är att ligga nära och spela tufft mot Abgar Barsom och Peter Ijeh.
Jag tror dock att Abgar kommer att få problem ikväll när Kihlen, Bedoya och Gerzic tar tag i mittfältet.
Peter Ijeh är en spelare som alltid hugger som en kobra i straffområdet.
Ikväll tror jag dock att giftormen från Nigeria kommer att vara relativt ofarlig.
Kronofogden ser honom som ett hot men jag tror inte att vi behöver vara lika oroliga.
Inte ens Peter Ijeh kan hota ÖSK.
