Krönika: Hoppet dog i Sölvesborg
En klapprutten match med två goda besked och ett tråkigt. Läs Sarp Yesils tankar om 2-1 förlusten nere i Sölvesborg.
Laget tog med nöd och näppe en poäng mot allsvenska jumbon Halmstad för att därefter enbart orka i trettio minuter i 2-1 förlusten mot DIF. "Det var inte helt oförväntat" berättade John Alvbåge efter Djurgårdsförlusten. Dessförinnan bjöds man på segern när Trelleborg blev överoptimistiska mot slutet.
ÖSK har spelat under all kritik de senaste omgångarna. Otillgängliga nyckelspelare har bidragit till trenden, men i ärlighetens namn har man knappt gjort en bra match på hela säsongen.
Ett kvalitetsmässigt sämre Örebro knep förra årets tredjeplats och rustade inför denna säsong upp med både talanger och nya etablerade spelare. Truppen har varit rekordbred och det sas att man nu är väl förberedda på eventuella försäljningar. Det är man uppenbarligen inte. Ett poäng mot tre lag som kämpar för nytt kontrakt och man frågar sig om kan det gå sämre? Absolut, speciellt när klubben på tränarhåll har idétorka.
Den här söndagen började med rapporter om att Astvald och Paulinho inte kunde delta mot Mjällby pga. skador. Även om det är ett avbräck innebar det att den spännande göteborgaren Atashkadeh högst troligen skulle få starta. Ett ofrivilligt drag som Sixten tvingades till. Säga vad man vill om matchen och insatsen men det var längesen man såg ÖSK vara så farliga i djupled. Förlusten mot Mjällby gav förhoppningsvis beskedet till tränarstaaben att William är mannen att spela i Haddads frånvaro.
När Mjällby just gjort 2-0 och den andra halvleken börjat som den första slutat - dvs. med klappruttet spel från Örebro började det röra sig på bänken. Josef Ibrahim gjorde debut och var matchen igenom en fröjd att skåda. Det har tidigare snackats om att han saknar tempo för Allsvenskan, det får han gärna fortsätta sakna om han spelar som han gjorde på Listerlandet. Per Johansson klev in samtidigt, ut gick Kihlberg som tillsammans med Nordback inte alls fått till det på sistone. Med betoning på inte alls. Per är onekligen mer dynamisk och bör matchas mycket mer.
Två goda besked i Atashkadeh och Johansson har vi fått. Nu gäller det för Sixten att bryta upp sina fasta strukturer, sin indoktrinering, och låta formen få avgöra startelvan och bytena. Om så inte sker är undertecknad fast besluten att hungerstrejka utanför kansliet i ett militärtält.
Men det var inte de enda beskeden vi levererades idag. Förutom tre missade poäng grusades Örebros gulddrömmar idag. Kanske gjorde också hoppet om en medaljplats detsamma. Jag antecknar dagens datum den 26:e juni som dagen då årets målsättningar fick revideras. Om inte officiellt på papper så skedde det utan tvekan mentalt.
