Krönika: Vart är säkerheten?
Denna artikel handlar egentligen inte om Bollnäs GIF utan snarare om sporten bandy och dess säkerhet. Jag blev ganska chockad när jag besökte Edsbyn och såg Champions Cup-matchen mellan Edsbyn och Bollnäs. Det som förvånade mig så mycket var just ”säkerheten”.
Jag är en relativt ny bandysupporter och har inte varit på så speciellt många bandymatcher hittills, men det lär bli många denna säsong. En annan sport som ligger mig nära hjärtat är fotboll, och just fotbollen är något jag följt i ganska många år på ett väldigt aktivt sätt, rest runt Sverige och varit på ett tiotal arenor. Jag är också med i en så kallad Ultrasgrupp, något som är väldigt vanligt inom fotbollen. Vi bråkar aldrig och ställer inte till med så mycket problem eller förstör, vi bara stöttar laget i våra hjärtan till 100 % varje match.
Innan matcherna laddar vi alltid upp på en pub inne i centrum, flera gånger kommer polisen in för att kolla läget och när vi sedan ska gå till arenan får vi oftast poliseskort. Om man går på stan samma dag som det är match så kommer man att se flera polisbilar och piketbussar som cirkulerar och spanar. När vi anländer till arenan får vi ofta höra från vakterna om ”visitation på de här grabbarna” medan annat folk får gå in utan att bli kollade på något sätt.
Vi har länge fört ett litet ”krig” mot klubbens säkerhetsorganisation på grund av att de inte låter oss använda flaggor med text som ”Ultras” eller hänga banderoller över reklamskyltarna. Vi har också haft problem med bortasupportrar som stått mitt i våran klack utan att vakterna bryr sig när vi skriker åt dem. Efter att en av vakterna beslagtog två av våra flaggor tröttnade vi och gjorde en banderoll med texten; "Flaggor = Supporterkultur – Er 'säkerhet' är en diktatur". Efter det har vi haft ett möte med våran säkerhetsansvarige och nu har vi ett hyfsat bra samarbete. Vi uppmanar aldrig till våld eller startar slagsmål men det händer ibland och ett fåtal gånger har det lett till ett gripande före eller efter match på grund av slagsmål eller sten/flaskkastning. Dock aldrig under match för det är ALLTID avspärrat så man inte kan ta sig till bortasupportrarnas sektion.
Jag anlände till Edsbyn några timmar före matchen och passade då på att ta en promenad i byns centrum och efter att ha tillbringat några timmar på byn hade jag inte sett en enda polisbil. Det kändes för mig väldigt konstigt men jag skulle bli ännu mer förvånad senare. När jag började knalla mot Dina Arena så tänkte jag att poliserna är väl alla nere vid arenan. Tio minuter senare var jag framme vid arenan men inga poliser syntes till så jag gick fram till biljettluckan och betalade entrén och då blev jag förvånad återigen. Ingen visitation och hemma och bortasupportrar gick in igenom samma insläpp, det kändes för mig ofattbart eller kanske underbart. Inne i arenan sökte jag mig till sektionen där vi Bollnässupportrar skulle stå men det fanns ingen avspärrning mellan hemma- och bortafans och inte en enda publikvakt eller polis i sikte. Hade jag velat hade jag kunnat traska över lugnt och nitat Edsbyare utan större problem och jag förstod först inte hur det kunde vara så här.
Efter matchen, som vi förlorade med 7-0, och när jag satt i bilen på väg hem, kom jag att tänka på en sak; det är kanske inte äkta hat i Hälsingebandyn utan snarare hatkärlek. Det är på en annan nivå kändes det som, mer att jobbarkompisar drygar lite med varandra på jobbet efter derbyna, att skolkamrater låtsasbråkar och att det sjungs hånfulla ramsor på läktaren, mer än så är det inte.
Nu påstår inte jag att det är så utan det är vad jag tror, själv är jag van med ett annat sorts hat än detta. Jag tycker det är underbart att Bollnäs- och Edsbysupportrar kan vistas på samma del av arenan utan vakter, poliser och kravallstaket. Vi är kanske inte bäst på isen, men på läktaren är vi oslagbara!