ExTe World Cup i efterhand
Att bevakningen från World Cup varit obefintlig från vårat håll är inget att sticka under stolen med. Istället för att skriva ett gäng matchrapporter så kompenserar jag vår dåliga insats med en artikel som behandlar Giffarnas framtåg i turneringen. Anledningen till den dåliga bevakningen har helt enkelt berott på att halva redaktionen befunnit sig i Ljusdal under turneringens gång.
World Cup är verkligen speciellt. Den mentaliteten som råder över evenemanget och staden är verkligen speciell och jag kan personligen inte komma på något liknande där supportrar från olika lag kan stå sida vid sida på samma läktare. Det är väldigt lätt att såga hela turneringen och bandymentaliteten när man aldrig varit på plats, jag stöter varje år på folk som skrattar när jag ska åka till Ljusdal. Jag bryr mig inte om det speciellt mycket, de har aldrig upplevt de.
Även detta år var jag på plats och fick bevittna en mycket bra turnering sedd med Bollnäsögon. Hade aldrig trott att vi skulle nå så långt som vi gjorde, skräll enligt mig. Eller är det de? Nu ska vi inte få storhets och bör istället behålla fötterna på jorden, men samtidigt ska vi ta med oss av det positiva från turneringens gång.
Den första gruppspelsmatchen spelades mot förra årets segrare Dynamo Moskva, en match där man inte riktigt orkade med hela vägen och föll tillslut med udda målet 3-2. Nästa match var den klassiska nattmatchen med start 02.00 där Giffarna körde över Ljusdal med 4-1 till Flames stora glädje. Ett grymt drag från Bollnässupportrarna som vanligt. Stabaek hade inte heller något att säga till om och som förra året körde man över dem, 5-0 skrevs siffrorna till där.
Eftersom att de två första lagen i varje grupp går vidare till kvartsfinalen så blev det Bollnäs och Dynamo som tog ett steg vidare. Bollnäs fick möta ryska Jenisej, en match som var riktigt tuff. Man låg under nästan hela matchen men i slutet lyckades man vända tack vare en straff alldeles i slutet av Antti Ekman. I semifinalen slog man Dynamo som man tidigare förlorat mot efter en riktigt bra insats, i finalen väntade Edsbyn.
På grund av dåligt väder blev det lite ändring på årets upplaga av World Cup. Finalen spelades i Dina Arena, hemmaplan för Edsbyn i finalen alltså trodde man men det märktes inte. På läktaren var återigen Flames dominanta, alltid hemmaplan. Patrik Larsson gav Bollnäs tidigt ledningen på en konstig hörnretur där han på vänstra sidan slår in bollen i öppet mål. Bollnäs fortsatte att trumma på, lika som Flames på läktaren. Tillslut gav det utdelning när Ville Aaltonen vände upp, stannade till och sedan sköt ett ganska lågt skott som man tycker att Svensson borde ha tagit. Lite bjudningar från Edsbyns håll med andra ord. Den andra halvleken var inte alls lika rolig och alla vet hur det slutade, Edsbyn vände och vann hela turneringen. Tvärtemot 2005 när Bollnäs drog det längsta strået i finalen, vilket minne.
Längtar redan tillbaka till Ljusdal och World Cup nästa år, finns så mycket roligt att berätta men också en hel del mindre roliga händelser. På något sätt så finns det grejer som tillhör när man är där och lika här, både bra och dåliga saker. Vad det är ska vi inte ta upp nu i denna artikel, nu är det att tagga inför den kommande Elitseriesäsongen som gäller.
