Krönika: Halvtid... med regn rusk och massor av mål!
Hej alla bandyvänner! Ur led är tiden… det gamla ordspråket har verkligen fått göra själ för sitt namn i inledningen av denna bandysäsong.
Vinter och kyla… ett begrepp som snart är ett minne blott för oss bandyfanatiker. Det känns inte så ofantligt länge sen man var på Sävstaås och såg matchen, Bollnäs mot Kalix/Nyborg… i bisarra 26 minusgrader. (Hua)
Trots blidvädret så har målen trillat in som aldrig förr. Om jag räknat rätt så har det gjorts hela 769 mål så här långt i årets Elitserie!.
( Är säkert fel på en boll hit eller dit ) Men 769 mål… smaka på siffran och betänk att vi ännu inte är framme vid julgröten ens.
Mest mål gör förstås den fantastiske ”nye” målkungen, Christoffer Edlund i Sandviken. Hela 51 fullträffar kommer från Edlunds klubba.
Tvåa i skytteligan är klubbkompisen Magnus Muhren, med 31 baljor.
Sandviken seglar nu upp som den självklara huvudfavoriten till årets SM guld. Magnus Muhrens betydelse kan inte nog påtalas, då han leder poängligan med starka 28 assist.
En spelare som sticker ut i skytteligan är doldisen, Ted Bergström från gulsvarta Broberg med sina 17 mål, där ligger han på en hedrande sjätteplats bland alla mer så kallade normala skyttekungar. Kul!
Trio med poängkänsla
Statistik är roligt för vissa, men också rätt förnedrande för andra.
En jämförelse:
Edlund, Muhren och Mossberg… har tillsammans producerat smått otroliga 94 mål och 51 assist! Om vi ställer detta mot topplaget Bollnäs… så har sju forwards tillsammans gjort 33 mål och endast 9 assist… där Ville Aaltonen stått för 7 av dessa passningar.
Lukkarila, Olovsson, Lindgren och Björklund, har inte producerat en endaste passningspoäng så här långt.
Okej, vi kan lägga in 10-20 mål på våra mittfältare också… men det finns ändå inga proportioner på hur mycket som skiljer.
Så sportchefen, Sören Perssons oro är befogad… sen vet jag inte om en 40 årig kalixbo kan vara den rätta att förbättra statistiken, men helt klart måste något göras. Om man ändå plockar det positiva ur kakan, så kan man konstatera att Bollnäs har ett mycket bra försvar och mittfält som jämnar ut statistiken.
Nu kan man ändå inte trolla med knäna om man går in i ett slutspel… där brukar statistik och verklighet höra ihop lika logiskt som att vi har fyra årstider på ett år.
De båda nyförvärven, Hellmyrs och Törnberg, har visat sig vara två lagspelare med en oerhörd betydelse för det nysatsande orangeblåa laget. Man placerar sig på sjunde och elfte plats i passningsligan, vilket är ett klart godkänt resultat så här långt.
Sen har man även tillfört oerhört mycket energi och moral till de övriga spelarna, som därmed också har höjt sig i genomsnitt.
Bottenlag toppar busligan!
Årets mest utvisade spelare så här långt, är Katrineholm/Värmbols, Markus Skoog med 130 minuter på botbänken. Tvåan är heller ingen större sensation. Den hårdförde och alltid på gränsen spelande, Magnus Fryklund från Broberg, har nästintill också fått skavsår i baken med hela 125 utvisningsminuter. 10:a ligger Bollnäs, Johan Berglund med nästan en och en halv timme i båset. ( 85 min )
Hörnornas betydelse håller på att suddas ut och näst intill försvinna i dagens bandy.
De fem bästa i skytteligan har levererat 149 mål tillsammans… där har endast 15 mål gjorts på hörnor. Den nya taktiken att låta spelarna stå kvar i buren, har sänkt målsnittet på hörnor med över hälften. Pratar vi sen frislag, så är det endast Andersson och Bergström som gjort mål av de sex bästa.
Det här borgar ju för en trevligare och mer spelande bandy, vilket också har visat sig på isen. Jag tycker att vi är på rätt väg med denna fina vintersport. Fler spelmål och en mer konstruktiv bandy där man måste vara bra på fler moment, än att bara vara stor stark skytt på fasta situationer.
Banta Elitserien?
Ska vi ha färre lag i elitserien? Ja debatten borde nu vara öppen med de förkrossande segerresultat vi upplevt i vissa matcher. Som det känns nu så kanske 12 lag hade varit det rätta.
De ekonomiska resurserna finns inte för att bedriva en sund bandyetablering på så korta avstånd som vi har mellan lagen idag. I Hälsingland har vi varit bortskämda med fyra lag tidigare… men sen en hel del år tillbaka är tre lag nu ett gränsfall även det.
Sponsorerna har blivit allt färre i lågkonjunkturens fotspår, och det finns helt enkelt inga slantar att dela på just nu. Trots detta kämpas det på där ute i landet och stora hallar byggs. Hoppas nu bara inte att baksmällan kommer om några år. För att ha råd att driva dessa monument, så är det en självklarhet att kunna använda dessa arenor även till andra aktiviteter.
Bandyn engagerar verkligen människor och det sociala näringslivet. Spel med krokig klubba är de små orternas sport, precis som Handboll och Speedway för att nämna ett par andra.
Det känns som att publiksiffrorna är på väg uppåt igen… jag har inte plockat fram någon statistik än, men känslan är att det genomsnittliga är på väg åt rätt håll nu.
Annars tycker jag att årets elitserie är både jämnare och intressantare än på mycket länge. Alla kan i princip slå alla vid en bra dag… detta är mycket viktigt för sportens överlevnad och trovärdighet.
Hur slutar det då… och det ryktas en del!
När man försöker att se in i kristallkulan… så ser man ett fullsatt Studenternas som nästintill kokar över av förväntan. Nytt publikrekord och en härlig solig dag i årets tredje månad.
Isen ligger blank och det är faktiskt 3 minusgrader i luften.
Ut skrinnar ett helt nytt och oväntat finallag på isen. På den andra sidan väntar de svartvita stålmännen från Sandviken.
Det randiga teamet blåser för avslag… årets man i svensk bandy, Christoffer Edlund pangar in 1-0 redan i den 3 spelminuten. De S märkta fansen får omedelbar segervittring, och glöggen och portföljerna är gud ske lov inte bannlysta än!
Men så händer något… allt stannar upp… en kall vind drar förbi, eller snarare en spelare som gör det som alla drömmer om i en final.
Från eget straffområde snirklar han sig förbi spelare efter spelare.
När så bara målvakten återstår, finns inget som kan gå snett… i friläge sprätter han upp bollen i Sandvikenskeeperns högra hörn.
1-1, och där vänder matchen.
När krutröken en stund senare har lagt sig… lyser smått otroliga 2-5 på tavlan. Ett nytt och sensationellt lag har vunnit SM i bandy, säsongen 2009/10.
Här i Bollnäs ryktas det om Palle Rönnkvist och andra tänkbara förstärkningar nu när den finske landslagspelaren, Juho Liukkonen är skadad.
Palle som kom till Bollnäs som en vass forwards för många år sen… men sen förpassades ner till mittfältet på grund av att de dåvarande styrande, hade värvat minst fem anfallare för mycket till samma säsong. Det var då ordet ”raggarbandy” blev ett begrepp hos oss Bollnäsbor.
Just nu går det ännu hårdare rykten på stan… men dem vågar jag inte ens ta upp i det här sammanhanget… och lika bra är nog det, för jag är övertygad om att Bollnäs kommer att göra sin bästa säsong på mycket, mycket länge, oavsett hur man lyckas med att förstärka laget… när vi nu ligger i halvtidsdvala och väntar på både jultomte och mera bandygodis.
God Jul och Gott Nytt Bandyår!
