HIK förlorade i "seriefinalen"
Som alltid blir det intressanta matcher när Helenelund och Gustavsberg möts, och denna gång var inget undantag. "Gurra" drog det längsta strået, och vann rättvist på ett soligt Sollentunavallen.
Efter ytterligare covid-inställda matcher var det så äntligen dags för "seriefinal" mellan HIK och GIF, inför 87 åskådare denna februarisöndag. Bortalaget skuggade HIK i tabellen, med en poäng mindre, men med en match mindre spelad. Detta innebar alltså att en HIK-vinst hade inneburit ett litet "ryck" i tabellen, men oavgjort eller bortavinst hade inneburit status quo-läge, alltså att laget från Värmdö skulle kunna ta ledningen när tabellen slutat halta.
Eftersom vi denna säsong har udda antal lag i division 1 östra (11 stycken) har det varit i princip omöjligt att avläsa en korrekt visande tabell, och som grädde på moset har ju åtskilliga matcher flyttats fram, ibland flera gånger om, pga covid-lägen i flertalet lag.
Bägge lagen hade en förlust var inför denna match (HIK mot Djurgården, och GIF mot överraskningslaget Norrtelje). HIK hade även en oavgjord (mot GT76), därav ledningen med en poäng med en match mer spelad. Om man studerar bägge lagens målproduktion framåt har GIF gjort åtskilligt fler mål, och målskillnaden var överlägsen HIKs, så även om lagen nu skulle ha legat på samma poäng skulle man kunna säga att Gustavsberg har en "bonuspoäng" på sin fina målskillnad.
HIK startade matchen bäst, och efter bara 2 minuters spel gjorde pålitlige målfabrikatören Micke Andersson 1-0, snyggt framspelad av Daniel Mökander. Bortalaget såg ganska tafatt ut de allra första minuterna, men efter drygt 10 minuter kunde spelidén börja lysa igenom; passningar fram till en ensam forward som ligger precis på gränsen till offside (och ibland klart över gränsen), med efterföljande frilägen som resultat. 1-1 kom på ett sådant, och fler av den varan skulle dessvärre komma.
"Gurra" stod även 1-2 på ett liknande sätt, innan Micke Andersson dundrade in ett snyggt frislagmål i närmsta krysset. Innan ledningsmålet kostade de rödtröjade från Värmdö också bränna en straff, och det torde vara den högsta straff jag någonsin sett på Sollentunavallen, säkerligen 1½ meter över ribban! Ganska otroligt!
Inom loppet av 5 minuter gick sedan "Gurra" ifrån målmässigt från 2-2 till 2-5, varav två av dessa mål var de patenterade passningarna fram till en soloåkande spelare som hastigt och mindre lustigt befann sig i friläge med HIKs målvakt. Det hade varit kul att se en repris på denna match, då de från läktarhåll (med HIK-ögon dock) såg extremt misstänkta ut gällande om det var offside eller icke. En svajig domarinsats av hela teamet kan ha förstärkt det faktum att det nu på många håll på läktaren gnälldes ganska högljutt över att bortaspelare i parti och minut plötsligt befann sig helt soprena med HIKs alldeles för ensamma målvakt. Skulle det vara så att alla mål var korrekta är det bara att gratulera, men det känns lite väl osannolikt att inget av målen var offside. Ett dåligt jobb av domarna kan vi dock inte enbart skylla på, utan även ett svagt jobb av HIKs backlinje, som efter 2-3 i princip exakt likadana mål borde kunnat korrigera och åtgärda problemet.
Ett hörmål åt vardera håll (först 3-5 från HIK, sedan 3-6 från GIF) innebar tre måls underläge i paus. Illavarslande, och plötsligt hade GIF hoppat förbi i tabelltoppen.
Med hela nio mål i första halvek förväntade vi oss att försvarens tätning (i synnerhet i HIKs fall) borde var aboluta förstaprio, och så blev det också. Bara två mål föll i andra halvlek, som blev en ganska tam och frustrerande historia att bevittna från läktarhåll. Ett mycket nödvändigt straffmål från HIK (Micke igen) gav matchen en aning puls, men sedan stod sig målläget 4-6 väldigt, väldigt länge. I en halvtimme faktiskt. Under de sista tio minuterna av denna halvtimme hade HIK ett nästan kompakt tryck mot GIF, och bortalagets försvar såg virrigt och oorganiserat ut. Flera lägen skapades, men dessvärre kunde dessa inte förvaltas. Hade 5-6 kommit i detta läge hade det blivit en spännande avslutning, men istället kontrade GIF och fick en straff (som såg billig ut på håll). Denna straff satt dessvärre inte 1½ meter över ribban, utan blev det sista målet i matchen, som därmed alltså slutade 4-7.
Jag räknade till fyra personer som applåderade när "Gurra" punkterade matchen. Några till med bortasympatier kan ha funnits på plats, men varför de inte gjorde något väsen av sig kan jag inte spekulera i. Vi övriga 80+ i publiken med hemmasympatier kunde bara konstera att vi nu fick se oss passerade i tabellen, och inte blir det lättare när vi vet att redan på tisdag är returmöte ("seriefinal del 2" kanske man kan kalla det), i Gustavsberg. Vinst för de röda där och vi kan nog konstatera att vägen ligger öppen för Värmdö-laget gällande förstaplats som genererar kval till Allsvenskan.
Det kändes tydligt att det var någon ingrediens i HIK som saknades denna dag, och denna ingrediens heter Willy Johansson (son till "Butta"). Willy ådrog sig en hjärnskakning för ett par matcher sedan, och vi vet inte i nuläget när han är spelklar igen. Hans förmåga att driva upp tempot, snirkla sig igenom försvar, lägga lysande passningar, och vara på rätt plats vid rätt tillfälle, var det som saknades idag. Jag, och mina vänner i The Lundeners, var rörande överens om att matchen hade fått ett annat resultat med Willy på planen.
Nåväl, det är bara att bryta ihop och komma igen. Bollen är som bekant rund. Kan HIK överraska på tisdagkvällen och vända på detta resultat lever serien nog ändå. Hemmavinst för GIF känns dock mest trolig, och tyvärr är nog serien som sagt i princip avgjord då. Men.... hoppet är det sista som överger en!
Som en liten parentes kan nämnas att detta var undertecknads 90:e raka seriematch på plats för att se HIK spela. Betar jag av resten av matcherna denna säsong ser jag fram emot att "fira 100" i match fyra nästa säsong!
Apropå kommande matcher återstår nu 6 matcher för HIK, varav 5 på bortaplan (!) och endast en hemma på Sollentunavallen.
Matchfakta:
Söndag 6 februari 2022: Sollentunavallen 13:30
HELENELUND - GUSTAVSBERG 4-7
(3-6). Publik: 87 (max 7-8 bortasupportrar).
Hörnor: 11-3. Straffar: 1-2.
Målskyttar HIK: Micke Andersson 3, Olle Bolkeus 1.
Målskyttar GIF: Norevik 2, Brown 2, Strömbäck 1, Ek 1, Brohäll 1.
Utvisningar: HIK 30, GIF 40.