Matchrapport: AIK-Helenelund 5-4, 22/12-17
AIK - HELENELUNDS IK 5-4 (5-0) P: 142 (hahaha.... nja, dra bort 1:an så blir det nog lite mer sanningsenligt!) Målföljd: 1-0, 2-0, 3-0, 4-0, 5-0. 5-1, 5-2, 5-3, 5-4. Målskyttar HIK: Portinsson 2, J.Sigfridsson 1, E.Sigfridsson 1
I en på papperet redan körd match på förhand lyckades Lunden skaka om seriesuveränerna i andra halvlek, men det hade man knappast kunnat tro efter första 45 minuterna.
Efter att ha fått en mindre chock av att behöva hala upp 100:- i inträde (högst i division 1-serierna totalt antar jag?) vid ingången till Bergshamra IP så traskade fem The Lundeners över till läktarsidan där vi tog plats på bortre delen. Bergshamra IP´s läktare håller bra klass, i alla fall när man står högst upp, på "gräddhyllan". Bra utsikt och vy över planen, men kanske lite väl långt avstånd till sidlinjen.
I första halvlek höll AIK helt klart i taktpinnen. HIKs anfall var få, uddlösa, och chansartade. Det var mer eller mindre igelkottsförsvar och kontringar som gällde för HIK. Meriterade Rinat Shamsutov, 44 år ung, gjorde i princip vad han ville, och det var faktiskt en ren fröjd att se honom gång på gång vackert zickzacka sig igenom HIKs försvar. En spelare som trots sin stigande ålder förmodligen skulle kunna kliva in i samtliga lag i Allsvenskan, samt även många Elitserie-lag.
AIK gjorde alltså fem mål i första halvlek, men kunde ha gjort ännu fler. Sett till matchen totalt hade AIK förutom målen minst tre ramträffar som alltså kunde resulterat i ännu större siffror.
Inte nog med att HIK i första halvlek mötte "övermäktigt" motstånd, man bjöd även på två rejäla försvarstabbar som resulterade i mål för hemmalaget. Sånt har man inte råd med i denna typ av matcher.
De drygt 50 åskådarna på plats (glöm det där med att det var 142 pers på plats, det finns inte en chans!) med hemmasympatier hoppades på en fortsatt målproduktion i andra halvlek, men det blev det inte alls!
I stället lyckades HIK kravla sig ur greppet och spela upp sig markant i andra halvlek, och med stigande självförtroende inleddes jakten på reduceringsmål. I den 51:a minuten kom det första, välbehövliga målet, och HIK lyfte sig i och med det faktum att man äntligen spräckt "Real AIK":s nolla. HIK trummade på bra nu, och med hörnor och frislag i närheten av AIKs mål kändes det som att fler mål skulle trilla in. AIK var dock livsfarliga fortsättningsvis i sina anfall, men de kom inte alls lika tätt som i första halvlek.
HIK knappade alltså in målmässigt ytterligare i och med 2-5 i 71:a minuten, varpå vi i The Lundeners skrek "Tre mål till, tre mål till", och den ramsan fick uppdateras ytterligare under matchens slutskede med både "Två mål till" och "Ett mål till". HIK nådde inte ända fram till en poäng, men det var en rejäl uppryckning jämfört med första halvlek, och AIK-spelarna såg rejält skakade ut de sista tio minuterna, när deras svit med idel vinster hittills hängde rejält på gärdsgården.
4-5 borta mot AIK går lätt in i epitetet "hedersamma förluster".
Alltid trist att förlora, men vi hade förväntat oss förlust inför matchen, så det kändes lite som en "halv seger" att ändå slå stjärnlaget med 4-0 i andra halvlek, samt hålla nollan i över 50 minuter mot dom. "Vi är stolta över Lunden" sjöng The Lundeners efter matchen (klackmatchen vann vi i utklassningsstil definitivt!), och får vi se samma spel som det som visades upp i denna andra halvlek i kommande match, annandagsmatchen mot DIF på Sollentunavallen, så har vi verkligen något att se fram emot!
