Cittadella - Spezia 1 - 0
Praktfiasko i Motala
IFK Motala kommer till hemmamatch med en svidande 10-2 förlust i Västerås i baken, det märktes att denna satt kvar i huvudet på spelarna.
Man har även möblerat om lite i laguppställnigen, Johan Thorsson och Lukas Persson finns inte med, och juniorerna Oskar Thor, Hampus Krantz och Tobias Backman spelar istället. Martin Heurlén står i mål istället för Alexander Wetterberg, som nog inte hade det så roligt i fredags.
IFK pressar till en början och lyckas skapa sin första hörna som Anders Lindén säkert slår in med ett vänsterskott efter 12 minuters spel.
Där var det dock slut på det roliga, och Misja Pasjkin, planens gigant sätter 1-1 på hörna minuterna efter.
Detta blir också halvtidsresultatet, i en halvlek där lagen inte skapade mer än ett par hörnor och varsin utvisning.
För mig som bevistade förra veckans segermatch mot Hammarby var det som att titta på ett helt annat lag.
Allt det som gjordes den matchen verkade ha glömts bort.
De få anfallen sköttes av en person i taget, antingen Alexie Kitkov eller Peder Mannerberg.
De fastnade på gripenförsvarare och spelet vände.
Passningsspelet var i stort sett obefintligt, och spelarna verkade allmänt omotiverade.
Spelet i andra halvlek spelades också den mest på mittplanen och de enda egentliga chanserna Motala skapade var ett par hörnor, förutom nåt enstaka friläge som slarvades bort,
Dessa hörnor, liksom de i första halvlek, lyckades Gripenförsvararna klara av mycket bra, det blir lätt så när man har åtta personer på mållinjen.
Motalas tidigare trumfkort hörnorna verkar motståndarna ha läst in sig på, och de ger inte längre resultat som de gjorde.
Ett mål på 12 hörnor är inte godkänt.
Kalaset slutar med att Misja Pasjkin gör både 1-2 och 1-3 och fullbordar sitt hattrick.
De sista 25 minuterna använder Gripen till att försvara sitt resultat, och tar ett par utvisningar på vägen.
De försvarar sin ledning framgångsrikt, och vinner välförtjänt i en i allmänhet fruktansvärt dåligt spelad match, 818 på läktarna ångrar att de löste biljett när de kunde ha gjort så mycket mer meningsfullt. Matchen idag var bland det tråkigaste jag sett.
IFK-tränaren Ola Grönberg hade nog ett par sanningens ord att säga sina spelare.
Ett lag som tagit 11 poäng av 14 möjliga kan inte rimligtvis förlora mot Gripen, ett lag som är nykomlingar i serien, och dessutom betydligt svagare på pappret.
Det är onekligen en konstig serie i år med många överraskningar, men detta var i sanning en besvikelse.
IFK måste dock hålla uppe hoppet, nu väntar Bollnäs borta och efter det ett flertal svåra matcher.
Spelar IFK som de gjorde mot Villa eller Hammarby kan de mycket väl besegra såväl Bollnäs som Broberg.
De måste skaka av sig båda de senaste pinsamma förlusterna och ta nya tag, först då kan de komma upp i den standard vi vet att de kan komma upp i.
Vi kommer tillbaka!
Viva IFK!
