SvenskaFans presenterar: IFK Motala Bandy
"De nyförvärv som man räknade in hörde inte till det etablerade slaget och detta gjorde veteranerna allt mer tveksamma. Men, till allas glädje, skrev de på till slut. Och inte nog med det: Samtliga skrev på tvåårskontrakt" skriver Mats Kindell om IFK Motala.
Som enda lag som aldrig åkt ur högsta serien preparerar sig i skrivande stund Östergötlands bandystolthet IFK Motala inför kommande säsong. Ett lag med anor med andra ord. Det blåvita bandylaget har en sällan skådad förmåga att likt en särdeles seglivad katt ständigt återkomma till livet efter att närmast varit uträknade. Efter storhetsperioden under 80-talet med SM-final 1985 (silver) och SM-Guld 1987 har IFK allt mer förvandlats till ett mittenlag inom eliten. Man tar sig allt som oftast till slutspel, antingen via det gamla förkvalet eller genom att knipa en åttondeplats i grevens tid. Förra säsongen var IFK laget på allas läppar under en härlig period i början av serien. Efter att ha varit obesegrat efter de fem första omgångarna toppade man serien. Men säg den glädje som varar. Snart dök man ner i en rejäl svacka och hade det inte varit för en viss uppryckning mot slutet hade kvalspel varit ett faktum. Nu räddade man situationen och kom sedan på en hedrande sjunde plats. Att sedan Sandviken blev för svårt i kvartsfinalen är inte så mycket att orda om. Totalt sett måste därmed IFK Motala vara rejält nöjda med vad man presterade förra säsongen.
Som supporter till blåvitt hade man hoppats på en stabilitet inom truppen inför denna säsong men så blev inte fallet. Succétränaren Ola Grönberg flyttade hem till Sandviken efter endast en säsong, Johan Malmqvist, den eminente liberon, styrde kosan hem till Lidköping och Villa och tog med sig Pär Fahlén och lovande backen Hampus Krantz skrev på för Katrineholm. Men det kunde ha varit värre. Veteranerna och spelmotorerna Patrik Spångberg, Mattias Sjöholm och Peder Mannerberg var länge tveksamma till att skriva på och i Sjöholms fall var det faktiskt så att han redan bestämt sig för att lägga grillorna på hyllan. Lägg där till att forwarden Alexei Kitkov deklarerade att han tänkte försöka ta plats i Kuzbazz så förstår ni att det var oroligt i IFK Motala-lägret. Dessutom hade IFK svårigheter att rekrytera tränare. Lösningen på tränarfrågan blev Vetlandas målvakt och före detta Motala-keepern Dennis Gustavsson. Ett oprövat kort och det höjdes väl en del ögonbryn inför det beslutet. De nyförvärv som man räknade in hörde inte till det etablerade slaget och detta gjorde veteranerna allt mer tveksamma. Men, till allas glädje, skrev de på till slut. Och inte nog med det: Samtliga skrev på tvåårskontrakt. Så det som såg så mörkt ut vändes hastigt och lustigt till en allt ljusare nyans på bandyhimlen. Sedermera fick Dennis Oleg Polev som hjälptränare och alldeles nyligen blev det klart att Kitkov trots allt gör en till säsong i den blåvita tröjan.
Så det ser ut som om IFK Motala får en vass trupp inför kommande äventyr på isparketterna i Sverige. Sin vana trogen har dock IFK svarat för en synnerligen skral försäsong så här långt. Men det hör till det vanliga när det gäller IFK Motala bandy. När väl seriespelet drar igång kommer det fungera som det brukar. Personligen tycker jag att IFK faktiskt ser vassare ut framåt än på länge. Problemet ser ut att bli försvarsspelet. Kan man styra upp det ser det här riktigt lovande ut. Avslutningsvis är jag övertygad om att IFK Motala går till slutspel i vinter. Mot nya segrar.
Truppen:
Tränare:
Dennis Gustavsson Ny (tidigare målvakt i Vetlanda)
Oleg Polev Ny (tidigare Tranås)
Målvakter:
1. Alexander Wetterberg
13. Martin Heurlén
Backar/ytterhalvor:
3. Christopher Sandell NY (Från Jönköping)
7. Linus Johansson NY(Från Jönköping)
14. Tobias Backman
17. Mattias Sjöholm
22. Johan Thorsson
23. Anders Lindén
Mittfältare/forwards:
2. Eric Ågrén
4. Johan Jansson (Lagkapten)
5. Oscar Folkesson
6. Lukas Persson
8. Oskar Thor
10. Peder Mannerberg
16. Adam Wijk
19. Jonas Eriksson
21. Alexei Kitkov
33. Patrik Spångberg
76. Nils Wikström NY (Från IFK Vänersborg)
88. Ted Bergström NY (Från Broberg)
Träningsmatcher:
Tillberga-IFK Motala 6-3
Rodina Kirov-IFK Motala 4-2
Sirius-IFK Motala 6-3
Kungälv-IFK Motala 9-2
Ljusdal-IFK Motala 1-4 (Svenska Cupen)
Edsbyn-IFK Motala 2-1 (Svenska Cupen)
IFK Motala-Gripen 1-4 (Svenska Cupen)
IFK Motala-Gripen 3-1 (Entos Cup)
Kungälv-IFK Motala 3-2 (Entos Cup)
IFK Motala-Vänersborg 3-6 (Entos Cup)
Villa-IFK Motala 5-0 (Entos Cup)
Katrineholm-IFK Motala 5-5
Gripen-IFK Motala 6-5
Det här talar för IFK Motala:
- Traditionen
Som jag nämnde ovan har aldrig IFK Motala åkt ur högsta divisionen. Sedan 1979 har man huserat i toppen av bandylagen i Sverige. Traditionen är ofta en väldigt avgörande faktor inom bollsporterna.
- Rutinen
Det finns en oerhörd rutin i IFK Motalas trupp. Martin Heurlén, Anders Lindén, Mattias Sjöholm, Patrik Spångberg, Peder Mannerberg och Jonas Eriksson har alla gjort väldigt många matcher vid det här laget. Det smittar av sig på de övriga i laget och skapar någonting väldigt viktigt, nämligen trygghet.
- Hemmaspelet
IFK Motala är väldigt svårslaget hemma på isstadion. De flesta lag har svårt där och det brukar i regel innebära många sköna poäng på pluskontot. En stilla nåd att be om vore att man kunde bli lika svårslagna på bortais.
Det här talar emot IFK Motala:
- Bortaspelet
Lika bra som man kan vara på hemmais, lika usla händer det att man är på bortabana. Man kan vinna med 9-2 hemma och förlora med liknande siffror mot samma lag borta. Många är de oförklarliga djupdykningar laget svarat för genom årens lopp. Det är en stor utmaning för herrar Gustavsson och Polev att om möjligt kunna komma tillrätta med detta.
- Försvarsspelet
Försvarsspelet har inte sett speciellt bra ut under försäsongen. En libero av Johan Malmqvists kaliber är svår att ersätta och kanske sprider det sig en oro i försvaret. Men Anders Lindén är en bra ersättare, det såg man förra säsongen då Anders vikarierade för Johan under utvisningar. IFK måste komma tillrätta med bristerna bakåt, annars kan man glömma slutspel.
- Orutinerade tränare
Jag varnade redan förra säsongen för orutin, då Ola Grönberg var en färsk tränare på elitnivå. Det visade sig vara grundlösa farhågor då hårda Ola stod pall. Men jag måste ändock höja ett varningens finger även till detta nykomponerade tränarpar. Klarar de av snålblåsten när formsvackor och liknande infinner sig?
Spelarprofilerna:
Ledargestalten - Patrik Spångberg
Det kan inte nog understrykas hur viktig ”Spånga” är för IFK Motala. Hans pådrivande och energiska spelstil, hans uppoffrande slit på mittfältet och hans bländande teknik/spelsinne är en oerhörd viktig grundsten i IFK:s spel. Att dessutom motståndarna fruktar honom gör att han drar på sig stor bevakning och därmed lämnar ytor till lagkamraterna.
Stjärnskottet - Ted Bergström
Ny för säsongen har den blott 20-årige Söderhamnskillen imponerat stort med sin målfarlighet. Enligt utsago är han en av de bästa 88:orna i landet. Kanske Ted Bergström är det komplement till Jonas Eriksson som IFK Motala så länge behövt.
Matchavgöraren - Jonas Eriksson
Hade en liten dipp i målskyttet förra säsongen, ändå gjorde han som vanligt flest mål i IFK Motala. Jonas är en kille som konstant ligger kring 30 mål per säsong och avgör många matcher till blåvitts favör.
Säsongstips/kommentar:
Jag tycker IFK är lite svårtippat även denna säsong. Laget har en mycket bra stomme i Mannerberg, Sjöholm och Spångberg, herrar som doftat krutrök förr och vet vad som krävs för att gå till slutspel. Framåt ser det oerhört vasst ut. Spelare som Jonas Eriksson, Lukas Persson, Alexei Kitkov, Ted Bergström och Adam Wijk slåss om forwardsplatserna och det borgar för hög konkurrens om dessa platser. Även mittfältet ser starkt ut, med en Erik Ågrén som ser bättre ut än på länge, tillsammans med ständigt vasse Spångberg och hårt arbetande Jansson. Som jag tidigare nämnt är försvarsspelet orosmomentet nummer ett. På målvaktsposten ser det jämt ut mellan Heurlén och Wetterberg. Kanske är det dock hög tid att unge och vältränande Wetterberg får chansen. Nyckeln till slutspel denna säsong ligger i att ingen av veteranerna blir skadade och att man får till ett lika tight försvarsspel som man hade stundtals under fjolårssäsongen. Totalt sett tycker jag inte att laget ser svagare ut än förra året, trots att man tappat Johan Malmqvist. Så mitt tips, slutligen, är att IFK Motala efter mycket blod, svett och tårar hamnar på en åttondeplats i tabellen.
