Lidköpings AIK – IK Sirius: 4-4
IK Sirius, i egenskap av högst rankade lag, klev in i detta kval som superfavoriter, men kom inte alls upp i nivå mot kvalets lägst seedade lag. Det stod 3-0 med en knapp halvlek kvar, men med nöd och näppe lyckades till slut IKS bärga en viktig poäng hem till Uppsala.
Sirius med huvudtränare Esa Määttä i spetsen uttalade sig självsäkert inför matchen och kände ingen oro för matchen. En del supportrar kände dock kvalångest, efter att ha våndats in i den sista kvalmatchen vid ett par kval det senaste decenniet, medan andra trodde att det skulle bli en dans på rosor. Efter en match utan styrkebesked råder nu desto mer kvalångest.
Laguttagningen till kvalpremiären var lite oväntad Dels att Simon Kanbjer fick vara med i matchtruppen för blott tredje gången på säsongen, men ännu mer överraskande var valet av målvakt där Erik Persson fick förtroendet då han bara spelade i två av de avslutande nio matcherna i grundserien. Anton Andersson fick alltså finna sig vid att sitta på bänken.
Laik ställde dock upp med en ett år yngre Anton i mål, nämligen Anton Johansson, som gjorde en stor match mellan stolparna. Hans manskap ute på isen åkte också ut med stort självförtroende och det syntes vilket lag som spelade utan press. Blåsvart hade höga axlar och uppträdde skärrat medan det allsvenska laget visade hög svansföring ute på isen utan att visa någon överdriven respekt för motståndet.
Bägge lagen såg ut att känna på varandra inledningsvis och hade samlade försvar med viss försiktighet. Sirius försökte dock komma fram på kanterna och Lidköping såg ut att rikta in sig på en mer kontringsinriktad bandy och mellan varven hålla bollen inom laget. Det var dock inget lag som skördade frukt med sitt spel utan det höll sig mållöst och krampaktigt länge.
Sirius vaskade dock fram en handfull hörnor efter halva första halvlek genom sina försök att komma igenom på kanterna. Hörnskyttet var dock illa inställt. Hemmalaget kom till ett fåtal chanser, men inga hörnor eller så mycket att skriva hem om heller. Fast när laget väl anföll visades större finess än när det sargade elitserie-seger gjorde det. Som i den elfte minuten när ett anfall resulterade i stolpträff. Sirius var också nära ett öppningsmål genom ett halvt friläge från Kalle Mårtensson och även vid ett frislagspet till August Elebring.
Laik lyckades dock få hål på sin nolla i den 25:e minuten då Markus Enander fick till ett fint avslut. Sirius försvarsspel var anmärkningsvärt passivt och något som dessvärre genomsyrade mer eller mindre hela halvleken. Laget sjönk ihop i stället för att sätta press på det i grunden sämre laget. Elitserie-spelarna visade inte heller särskilt mycket intentioner på att skruva upp tempot utan matchen vaggades i stället in i ett allsvenskt tempo. Att ett samlat gäng eitserie-spelare ska bli akterseglade av ett par allsvenska spelare var inte förhsndsbilden, men det blev så flera gånger. Sirius såg ut att reagera i stället för att agera när Laik stack upp med sina sporadiska anfall.
Det skapades dock åtskilliga hörnor i denna taktik att försöka komma runt på kanterna, men Blåsvart ställde få frågor rent centralt i sina anfall. Det såg nästan ut som att hemmaspelare var tillfreds med att rensa ut anfallsförsöken till hörna, då dessa var ofarliga gång efter annan. När domaren blåste för halvtid hade IKS bommat åtta hörnor. Allsvenska trean hade bara fått till en hörna, men fått matchen precis dit man velat. Som grädde på moset förvaltade dessutom Alexander Ahlström en skottretur med tre minuter kvar av halvleken. Det var ett anfall där blott två hemmaspelare gått fram och det borde inte ha resulterat i mål eftersom hela bortalaget var samlat. Men det gjorde det – och det höll på att bli ännu ett effektivt mål strax innan paus.
I andra halvlek fanns förhoppningar om att eventuella kvalnerver skulle släppa och att elitserie-laget skulle börja framhäva sin klass. Men det såg försiktigt och tafatt ut. Ingen tog riktigt tag i det hela heller, utan många spelare åkte ut och såg frågande ut. En som dock visade intentioner till att vilja gå framåt var som så månger gånger förr Nils Bergström. "Nisse" tappade dock bollen redan ett par minuter in i halvleken och varken han eller hans lagkamrater visade någon större hunger på att vinna tillbaka bollen vid detta tillfälle. Då seglade Laik-spelarna igenom i en givmild kontring och skyttekungen Christoffer Norin fick äran att presentera sig med ett högklassigt avslut utifrån. 3-0 var ett faktum och det var en chock för bandy-Sverige då Frillesås samtidigt gjorde processen kort med allsvenska serietvåa Falu BS.
Samma "Nisse" som tappade boll lite ödesdigert fortsatte dock att trampa framåt och såg revanschsugen ut. I den 56:e minuten hade han också reducerat med ett rejält skott utifrån sedan Ted Haraldsson serverat. Det var nära att ringa igen då hemmalaget uppträdde spärrat, men en Laik-skridsko styrde bollen ut till hörna genom att toucha stolpen. Här någonstans såg det ut som att Sirius vaknade till och började visa bättre klass, inställning och lite aggressivitet. Det renderade således i att hemmalaget tog tajm out för att lugna ned tempot och försöka stävja denna scenförändring som fanns i kikaren. Sirius ångade förvisso på hyfsat bra efter detta, men ställningen höll sig oroväckande länge och en bra chans till 4-1 fanns vid minut 69.
Väl i den 73:e minuten kom däremot nästa reducering. Det var lagets mest rutinerade, svenska spelare som tog ansvar vid detta skede. Först stack Victor Lundberg fram genom att spela sin högerhalva och Ted Haraldsson väggspelade vackert tillbaka till en framåkandes lagkapten som sedan skapade sig ett friläge som han ansvarsfullt satte. Kort därefter ville finske landslagsmeriterade Jimi Heinonen också ta ansvar och kvitterade efter framspelning från Nils Bergström. Sirius finska spelare var annars ovanligg anonyma denna match och var kanske skärrade av stundens allvar.
Med denna upphämtning och kvarten kvar var Sirius i förarsätet. Konstigt nog började det då så ängsligt ut igen, samtidigt som Laik försökte växla upp på nytt. Det gjorde man också. Erik Persson fick göra en klassräddning, men strax efter 80:e minuten hade Henric Larsson givit överraskningslaget ledningen på nytt och detta snöpligt nog genom en Picasso signerad Persson. Detta renderade i en tajm out från IKS. Krafttag togs, men det blev en halvhjärtad slutforcering och allt jobbigare i takt med att matchuret höll på att ticka mot sitt slut. Det ska sägas att det fanns både en kvitteringschans och läge till spiken i kistan, men resultatet stod sig länge och väl. Men då – på lagets elfte hörna i den tredje tilläggsminuten – klev återigen Sirius skyttekung fram och fick till det i grevens tid. Tidstillägget var dock längre än så och det höll på att rendera i en sista hemmahörna med ett skott som villkor, men domaren valde efter en stunds konferens döma ett sådant ofarligt frislag i stället.
Sirius ska vara nöjda som fick med sig ett resultat från denna extremt bleka insats. Laik övertygade och ska ha beröm för sin insats, men i ärlighetens namn var det nog snarare Sirius som var dåliga än Laik som var bra. Tack vare denna poäng har Sirius fortfarande kvalet någorlunda i sin ask. Det kan räcka med att vinna denna returmatch hemma och dubbelmötet mot Falun, vilket ska göras om bara spelarna kommer upp i ordentlig nivå. I mötena mot Frillesås kan inte längre Sirius ses som någon större favorit då det ryssförstärkta laget höjt sig betänkligt på senare tid. Nu gäller det för Sirius att rannsaka denna insats, glömma den och se till att göra det bättre mot nästa allsvenska lag som Frillesås krossade i fredags. Kom igen, Sirius!
