Gästkrönika: Verklighetsflykt i Dina Arena i Edsbyn
Den välkända bandykskribenten Anders Ramströmer fanns på plats i Dina Arena när Champions Cup avgjordes förra helgen. I en gästrkrönika här på SvenskaFans/bandy bjuder han på sina betraktelser från upplevelsen.
Fria tankar och känslor från Championship Cup i Edsbyn år 2006.
Betraktelser från en ditrest ”småländsk” åskådare på plats i härliga Dina Arena.
Science fiction
Bandy i Edsbyn kan vara som science fiction och samtidigt en skön verklighet från Hälsingland. Ja, ”drogen” bandy kan verkligen bli en skön men ofarlig verklighetsflykt trots att skridskorna oftast glider kontrollerat på isen. Kombinationen av bländade teknik, intelligens, snabbhet och den lilla bollen på de stora ytorna kanske gör bandysporten till den allra skönaste av alla sporter då den trollbinder likt magi när man upptäcker alla dess dimensioner i samverkan. Den är som ett slags schack på is och samtidigt minst lika briljant som fotboll på gräs och inomhushallen i Edsbyn förhöjer ytterligare till sagolikt spel då ”störningsmoment” som blåst, snö, regn och kyla inte stör det ibland bländande spelet.
Början på resan till bandyns framtid
Om du följer med på en ”Championship Cup-resa” årgång 2006 så hoppas jag att du kan få en frisk fläkt av alla de sex (?!) sinnen som liksom vattnas i munnen redan när man träder in i Edsbybandyns rymliga inomhusarena och följer detta sagolikt snabba skådespel på den stora vita, ljusa isytan. Framtidens bandy spelas inomhus förstår man redan innan man sett första matchen.
Första matchen gick mellan ryska lag och då blir det ofta lite annorlunda spel än vi svenskar är vana vid Ryssar spelar med mycket fart och kortpassningsanfall medan taktik och försvarsspel är mer bortglömt ibland. Kan vara mycket publikfriande med spel i detta oerhörda tempo. Zorkij visade redan här att de skulle bli farliga i fortsättningen av turneringen.
Efter denna match var man redan inne i turneringen och i andra matchen trodde man att läktarflåset skulle gå i topp då världens bästa klubblag Dynamo Moskva (i princip ryska landsslaget med svenska förstärkningar dessutom) gjorde entré med möte mot Broberg.
Dessvärre ville inte världssuperlirarna visa något här men ”ryska” Dynamons spelare snurrade till seger utan att behöva använda båda skridskorna.
Kylan och värmen
Efter två fulltidsmatcher började man bli riktigt kall i kroppen trots att bandyspelet värmde för i inomhushallen råder kyla medan det utomhus är en osedvanligt varm sommardag.
Undertecknad passade på att smita ur Arenan och värma sig i solen (saknade bara swimmingpoolen och badbyxorna) och njöt också en utemåltid i 25 gradig sommarvärme. Stärkande med bandy och sommar nästan på en gång.
För att inte få en överdos bandy och tappa orken till kommande matcher i helgen så blev det ”bara” två matcher till denna första speldag torsdag.
Först ett tungt klassikermöte mellan Bajen och SAIK som blev dryparjämn med de svarte som uddamålsvinnare till slut och sedan därefter kom hemmalaget ”Byn” in i Dina Arena inför en ganska full publik, förlåt men en ganska fulltalig publik menar jag. Det var ju faktiskt torsdag ikväll. Motståndarlaget Vetlanda som har några skador i laget gör här sin första fullplansmatch för säsongen så därför vinner Edsbyn mycket komfortabelt till publikens fulla belåtenhet. Som Nässjöbo och smålänning ursprungligen så slog hjärtat trots allt lite extra för Vetlanda även om man nu fick än mer klart för sig att VBK var långt ifrån tilltänkta favoriter i Cupen.
Vetlandas och Edsbyns berg- och dalbanor
De starkaste matchminnena från andra dagen är först från mötet Falun mot VBK som blev en ruggig upphämtning av smålänningarna som efter hopplösa 3-0 underläget tog tag i taktpinnen fram till 4-4, trodde man, men på övertid i matchens sista skälvande sekunder frispelades Björn Einarsson och nätade elegant på sitt eget envisa, småländska, Einarssonska, vis.
VBK kände sig nu flyga mot taket på toppen av ”Ön” i Edsbyn!
Turneringens bästa match var kanske redan på fredagen när Edsbyn mötte Zorkij för då blev man påmind om att bandy är kultur, poesi och människor i samverkan. Bra drag på läktaren, högt tempo på isen och dramatiken växte till en avslutning med målexplosioner i sista klämtande sekunderna.
Här fick man se bandybollar, som lämnade klubban med ett åskknalliknande ljud och for som en busig blixt mot målvakten och borra sig rakt upp i nättaket med ett busvisslande läte där målvakten står fullständigt tillintetgjord. Man fick se ”Kubinjo” på högsta konståkningsmanér göra ett bejublat mål genom en dubbel Salkov-piruett när han fintade bort back och målvakt nästan upp på läktaren.
Spelet gick i högt tempo men ändå med kontroll och publiken var verkligen med i denna match. Efter ett Edsbykanonskott i ribbans underkant där ”projektilen” studsade ut och det inte blev mål (Hedqvist?) så hördes en kommentar från läktaren:
- Det måste vara fel mått på målburen! Skott från det läget missar han aldrig annars!
Slutminuterna i matchen blev minst sagt dramatiska för en trollbunden publik med flera viktiga, till synes avgörande mål, varav tyvärr för de flesta tillresta, det sista gjordes av en Zorkij-spelare på övertid med resultat att ”rysslaget” gick segrande ur striden med 5-4.
Där avgjordes i praktiken att Edsbyn i år inte skulle bli vinnare av denna Championship Cup.
Penningstinna från Österled
På lördagen skulle sluttabellen till finalspelet skapas och frågan var bland annat om det skulle bli en total dominans från ryska lag med starka svenska förstärkningar?
Vartefter lördagen led mot kväll så visade matcherna att så skulle bli fallet. Det var endast Edsbyn av de svenska lagen som lyckades nå medaljmatch till avslutande söndagens finaler.
Precis som med Champions League i fotbollssporten så tar storklubbarna med bästa spelarinköpsmöjligheterna de ädlaste medaljerna i turneringarna. Endast Edsbyn lyckades nå medaljmatch på söndagen.
Bandyglädje och optimism i alla fall
Trots att de svenska lagen började gå på knäna efter många täta fulltidsmatcher så var bandylusten stor hos publiken, som fortfarande verkligen andades bandy i varje andetag och tog till sig inte bara skådespelet på banan utan även minglade i pauserna med allt från högsta bandyförbundsledningen, tränarna, spelarna till ”Svensson” på läktaren. ”Bandyfamiljens" gemyt rådde hela turneringen och diskussionerna handlade om allt från inomhushallarnas framtid till minsta fråga om spelare, ledare och publik.
Utsliten men härligt
Avslutningssöndagen var kommen, då historia skulle spikas i resultatlistan för Championship Cup årgång 2006.
En sådan här fyra dar tung turnering i början av säsongen sätter sina spår på oss hängivna i publiken (en del av oss har ju också ”nattpass” i bygdens nöjesliv) så vi liksom även spelarna på isen var kanske inte fysiskt på topp sista dagen men mentalt var viljan stor och då kan man ju försätta berg…
Det var just vad småländska Vetlanda gjorde när de efter underläge igen lyckades vända och besegra Broberg och tränarteamet för de ”gule” ska inte be om ursäkt för sitt spel i denna turnering med ett delvis nykomponerat manskap. Farhågor omnämndes nämligen i Smålands Tidningen före turneringen om varför VBK överhuvudtaget hörde hemma i en sådan här ”världens-bästa-lags-turnering”.
Medaljer till alla
Egentligen skulle man vilja ge medaljer till alla lagen och till publiken också men reglerna är ju sådana att det ska lagen på isen spela om och när Edsbyn trädde in i Dina Arena för bronsmatchen så hoppades många på att Öns lag från ”lilla”, stora Edsbyn skulle bryta rysslagsdominansen. Så blev fallet också och Edsbyn visade med all tydlighet att de verkligen även denna säsong blir att räkna med i SM-striden så småningom.
Laget som det annars blir mest att räkna med internationellt är ju Dynamo Moskva som gjorde sin plikt i en målsnål finalmatch mot Zorkij. Dynamo imponerar inte speciellt i denna turnering med tanke på ”landslagsmanskapet” enorma kvaliteter men vinner ändå rättvist med en viss svensk ”Murre” som skytteligavinnare för laget.
Som svenska avundsjukan
Det är inte utan att man tycker lite synd om dem som inte tog sig hit till denna inomhusturnering i Edsbyn. Det var så mycket härligt med bandyn och runtomkring som man fick se och uppleva.
Bara alla dessa härliga bandyklubbssvingar man fick se är värdiga en golfskola, kanske t o m för Tiger Woods att lära sig hur man skjuter bollen i målkoppen.
Om någon ändå, helt otroligt, skulle tappa intresset för bandyn under någon del av turneringen så erbjuder Edsbytrakten mycket annat. Vad sägs om att du t ex kan hyra en hel sjö (när gav du din fru en sjö senast?). En anslagstavla om detta fanns vid hallen men mer vet jag inte. Edsbyn bjuder på spännande alternativ.
Med andra ord så är det bara att ta sig dit nästa år om du missade nu!
Inte ens vädret utgör något egentligt hinder längre.
- ”Dä ä bar å åk” som en annan storhet inom idrotten säkert skulle sagt.
