Krönika: En final och säsong att minnas
Säsongen är över, den avslutades under söndagen med SM-finalen på Studenternas, där Edsbyn vann guldet för fjärde säsongen i rad. SvenskaFans bandyredaktör Andreas Söderman skriver om finalen och säsongen i en avslutningskrönika.
Det blev precis som vanligt numera när det är bandyfinal på Studenternas. Edsbyn fick ställa sig på segrarpodiet, skrika ut sin lycka, ta emot pokalen och fira guldet natten lång. Detta samtidigt som Hammarby på nytt fick knäcka klubbor i besvikelse, skrika ut sin besvikelse, vandra med tunga huvuden ut i oklädningsrummet där förmodligen den besvikna tystnaden var talande, samtidigt som fansen pekade finger åt allt och alla. En helt vanlig SM-final alltså, som omgavs av strålande solsken. Ett trevligt slut på säsongen, för alla som inte håller på Hammarby.
Edsbyn - det största laget?
Håller man på Hammarby så är det inte lätt att hålla sig över jordytan just nu. Sex finaler sedan 2000 och det är klart att det blir träligt att förlora i längden. Något som dock inte bli träligt i längden är att vinna år efter år, som Edsbyn gör. Det finns just nu hur många åsikter som helst efter att finalen tog slut. En del tycker att Edsbyn är ett gäng "bönner" som inte kan något annat än att ha tur. Ett bra lag ska ha tur dock, det säger klyschan, men Edsbyn har de senaste säsongerna kanske haft oproportionerligt mycket tur för att bara vara ett bra lag. Edsbyn är inte längre bara ett bra lag, man är kanske det bästa laget genom tiderna. Det är 20 år sedan ett lag dominerande SM-finalerna på samma vis som Edsbyn gör just nu och frågan är om inte "Guldbyn" är på väg att springa i från Boltic i historieböckerna? Edsbyn är Sveriges bästa lag och även om Hammarby var nära i söndagens final så är Edsbyns fjärde raka SM-guld rättvist.
Det känns däremot inte så rättvist att Hammarby aldrig får vinna det där guldet. Även om man aldrig kan tjäna ihop till någonting i idrott så har banne mig Hammarby gjort just det. Säga vad man vill om Hammarby och -även om det är laget som nästa alla av någon anledning älskar att hata, så är det långt i från rättvist att det står en nolla i guldkolumnen efter Hammarby.
Ointressanta spekulationer
Spekulationerna går vilda i olika medier och forum om att Hammarby nu kommer att gå i konkurs, eftersom det inte blev SM-guld. Jag tycker för det första inte det är roligt att spekulera i något sådant och för det andra känns det just nu ointressant. Det är framförallt jäkligt orättvist mot Hammarbys spelare, som gjorde en mycket bra SM-final, att efteråt bara diskutera huruvida det kommer att finnas något lag i Elitserien nästa år från Stockholm. Jag tänker inte nämna konkurshotet mer än så här, jag tycker det är roligare att tänka på de fina minnen man kan ha med sig från SM-finalen. För det blev en final att minnas, med härlig bandy, underbar inramning, snygga mål, oerhörd spänning och ett dramatiskt slut. Lite som bandysäsongen i helhet, för jag har med mig många fina bandyminnen från säsongen 2006/07.
Roligt för Edsbyn, roligt för bandyn och naturligtvis roligast för Pär Törnberg själv att det var han som fick avgöra matchen. En spelare i skymundan, som är känd som Peter Törnbergs lillebror, som i sin tur är känd som en doldis i Edsbyn. Med de förutsättningarna är det inte lätt att hamna i rampljuset, men det var just det som Pär Törnberg lyckades med, när han gjorde 4-3. Edsbyn är känd som det stora laget från den lilla orten - bönder som många villa kalla dem och som de själva har tagit till sig som en något ironisk slogan - och det är den grunden som bandyn ska vila på. Det är bra att det finns lag i storstäderna som Hammarby, men det är lagen från småorterna som gör bandyn till vad den är. Samma sak gäller med spelare som Pär Törnberg. En spelare från de egna leden, som har haft en långt i från spikrak karriär och som helt plötsligt blir centralfiguren på bandyns högtidsdag. En fantastisk historia som inte går annat än att le åt.
Silly Season tar över
Nu är alltså säsongen 2006/07 över och den får sin plats i det stora bandyarkivet. Istället tar Silly Season över och även om den inte avslutas med SM-finalen så blir det en lång och intressant tid att följa. Om VM-uppehållet var långt och tråkigt, vad kommer inte det uppehållet vi har framför oss att bli? Det är fem månader tills Champions Cup spelas i Edsbyn, sex månadar till World Cup i Ljusdal och sju månader tills att Elitserien drar i gång, för första gången någonsin. Det ska bli oerhört roligt nästa säsong, men först ska vi ta en lång utpustning och slå oss till ro ett tag. Vila behöver alla, både spelare och supportrar.
