Det blev nästan exakt som jag trodde
Jag skrev tidigare i dag inför matchen Sandviken - Vetlanda att jag trodde på en match där Vetlanda stod emot bra i en halvlek, men där matchen sedan avgjordes med snabba SAIK-mål i början av andra. Dessutom skulle Christoffer Edlund bli matchvinnare mot moderklubben. Fick nästan mer rätt än vad jag som Vetlanda-supporter hade hoppats på.
De där snabba målen i början av andra, när Sandviken gick från 2-4 till 5-4, var kanske inte det som avgjorde matchen, eftersom Vetlanda kom tillbaka och vände till 5-6, men de blev viktiga för matchens utgång. Vetlandas psykologiska halvtidsvila vändes istället till fördel för Sandviken och VBK tappade sin ledning för snabbt. Dock var det starkt att komma tillbaka i matchen och ordna fram ett ovisst ställningskrig i slutskedet, men där Sandviken var snäppet bättre till slut. Ånyo en hedersam förlust för Vetlanda, som har gjort en bra bortaturmné men utan att få med sig en enda poäng hem. Håller man i spelet till annandagen så borde man kunna få med sig båda poängen mot Vänersborg.
Segern för SAIK kom till mycket tack vare just Christoffer Edlund. Han stod för tre mål för SAIK, där det viktigaste var 7-6-målet med fyra minuter kvar. Dock missade också Edlund en straff, eller snarare, den storspelande Jonas Persson räddade. Edlund sänkte sannerligen moderklubben och jag vill egentligen inte ta till den slitna klyschan en gång till, men temat för dessa två bandykvällar har verkligen varit "släkten är värst". Edlund är därmed också fortsatt ett mål bakom Patrik Nilsson i skytteligatoppen.
Det innebär för tabellen att SAIK drygade ut sin serieledning och att Kungälv gick upp på slutspelsplats, tack vare målskillnad före Vetlanda. En riktig streckkamp väntar i morgon mellan just Kungälv och Västerås. Och just det, nu har ju tabellen börjat halta igen...
