SvenskaFans Bandyblogg: Var går gränsen för punktmarkering?
I en ganska intressant artikel på svenskbandy.se nu på morgonen så lyfter GAIS-spelaren Magnus Muhrén återigen frågan kring punktmarkering. Muhrén blev ofta punktmarkerad under sin sista säsong i Sandviken och problemet har enligt honom nu fortsätt när han spelar i GAIS. Muhrén säger bland annat till svenskbandy.se:
- Bandyn är illa ute om man fortsätter tillåta punktmarkering på det här sättet.
Det som är intressant i sammanhanget är att punktmarkeringen enligt bandyns regelbok är förbjudet. Men, 2010 när Muhrén senast var på tapeten med den här kritiken så utdömdes aldrig några bestraffningar till de lag som punktade Muhrén. Inte heller den här säsongen har några av GAIS motståndare blivit bestraffade. Då är alltså frågan, var går gränsen för punktmarkering och när ska domarna börja dela ut lagvarningar och därefter utvisningar som är bestraffningen?
Muhrén säger vidare i artikeln att han tycker domarna gör det för lätt för sig när de säger att spelarna ständigt är spelbara när ens egna lag har bollen. Här måste jag dock hålla med Per-Erik Åhlund, ordförande i bandyns Regel- och domarkommitté, som uttalar sig i samma artikel. Åhlund menar att en spelare är spelbar över hela planen och det håller jag absolut med om. Om Muhrén skulle åka ner och ställa sig offside vid hörnflaggan är han inte spelbar och följer motståndaren efter kan det troligen inte bli en tydligare punktmarkering. Men, när Muhrén åker i sitt vanliga rörelsemönster mitt på planen medan hans GAIS bygger upp spelet i backlinjen och en motståndare då åker i jämte Muhrén, är det punktmarkering eller är det bara man-man-markering?
Här tycker jag det är en otroligt svår gränsdragning att göra och därför blir det svårt att veta vad som är punktmarkering eller inte. Domarna kan göra den bedömning som man oftast gör, med stöd av regelboken. Det lag som utför en eventuell punktmarkering kan lätt mena att man spelar man-man-markering på en passningsbar spelare. Och det lag eller spelare som blir punktad, i det här fallet Muhrén, kan inte göra mycket annat än att gnälla.
Så frågan kvarstår, var går gränsen för punktmarkering och hur kan man göra regelverket tydligare?
Det som är intressant i sammanhanget är att punktmarkeringen enligt bandyns regelbok är förbjudet. Men, 2010 när Muhrén senast var på tapeten med den här kritiken så utdömdes aldrig några bestraffningar till de lag som punktade Muhrén. Inte heller den här säsongen har några av GAIS motståndare blivit bestraffade. Då är alltså frågan, var går gränsen för punktmarkering och när ska domarna börja dela ut lagvarningar och därefter utvisningar som är bestraffningen?
Muhrén säger vidare i artikeln att han tycker domarna gör det för lätt för sig när de säger att spelarna ständigt är spelbara när ens egna lag har bollen. Här måste jag dock hålla med Per-Erik Åhlund, ordförande i bandyns Regel- och domarkommitté, som uttalar sig i samma artikel. Åhlund menar att en spelare är spelbar över hela planen och det håller jag absolut med om. Om Muhrén skulle åka ner och ställa sig offside vid hörnflaggan är han inte spelbar och följer motståndaren efter kan det troligen inte bli en tydligare punktmarkering. Men, när Muhrén åker i sitt vanliga rörelsemönster mitt på planen medan hans GAIS bygger upp spelet i backlinjen och en motståndare då åker i jämte Muhrén, är det punktmarkering eller är det bara man-man-markering?
Här tycker jag det är en otroligt svår gränsdragning att göra och därför blir det svårt att veta vad som är punktmarkering eller inte. Domarna kan göra den bedömning som man oftast gör, med stöd av regelboken. Det lag som utför en eventuell punktmarkering kan lätt mena att man spelar man-man-markering på en passningsbar spelare. Och det lag eller spelare som blir punktad, i det här fallet Muhrén, kan inte göra mycket annat än att gnälla.
Så frågan kvarstår, var går gränsen för punktmarkering och hur kan man göra regelverket tydligare?
Andreas Södermanandreas@andreassoderman.se@andreassoderman2011-11-23 10:47:52
