Bandybloggen: En onsdag utan slutspelsbandy
En onsdagskväll utan slutspelsbandy är som gjort för spekulationer och förhastade slutsatser. Så här kommer några tankar efter 2 omgångar av slutspelet.
Det var nog inte många som hade tippat att Sandviken-Broberg skulle vara den enda serien där ställningen var 1-1 efter två matcher. Men efter en makalös vändning på Hällåsen är Broberg nu med i serien på allvar. Dessutom är SAIK försvagade av Mikael Nilsson skada. Hur mycket återstår att se.
Att Hammarby skulle leda med 2-0 över Vetlanda ligger i linje med vad alla förväntat sig. VBK har varit med i båda matcherna, men har som så många gånger den här säsongen inte kunnat knyta ihop säcken. Hammarby har å sin sida inte imponerat i spelet. Men deras förmåga att vinna matcher imponerar.
* * *
Serien mellan IFK Vänersborg och Västerås är också en kamp mellan två sätt att bygga lag.
Vänersborg under flera år tagit små steg uppåt. Efter att ha klarat av en tung ekonomisk period har de värvat spelare som tillför något, men inte mer än en eller två per säsong. De har byggt en framgångsrik ungdomsverksamhet som också har bidragit till att stärka laget. De har tack vare ett samarbete med Blåsut kunnat låta yngre spelare få matchträning i allsvenskan. De har utvecklat ett eget spel. Personligen ser jag något fint i den utveckling Vänersborg har haft och har. Det väcker hopp om att fler klubbar kan göra detsamma.
Västerås gick efter sitt senaste SM-guld bakåt. De sanerade ekonomin. Och när det var gjort satsade klubben på stora värvningar. Med fyra värvningar som alla tillhör toppskiktet i Elitserien var semifinal det uttalade målet. Men hittills har laget VSK inte fått ihop det, som det heter i bandysammanhang. I jämförelse med Vänersborg har VSK framstått som elva spelare snarare än ett lag. Men samtidigt - det finns spelare i VSK som gör att om de får saker att stämma kan de mycket väl vinna tre raka matcher mot Vänersborg. Men då gäller det att saker börjar stämma. Illa kvickt.
Att jag gillar Vänersborgs väg till framgång gör inte att jag ogillar Västerås satsning. Tvärtom behövs det även klubbar som ser till att värva stora namn och som är kaxiga. Det väcker intresse och en vilja att slå dem.
* * *
Villa har vunnit två täta matcher mot Edsbyn och kan avgöra på torsdag. Det tror jag de gör. Och mitt tips med Villa som guldvinnare känns inte så tokigt just nu. Inför säsongen var jag inne på att Villa med Magnus Nordin som tränare kanske skulle känna sig lite mer bekväma i matcher där offensiven inte fungerar perfekt. I de två matcherna mot Edsbyn är det framför allt defensiven som imponerat i Villa, och med den offensiva kraft laget har kommer de alltid göra mål.
Villa har lyckats få Edsbyn att åka bandy på det där sättet som Edsbyn lite för ofta gör.
* * *
Det ska bli intressant att under de kommande veckorna se vad bredd på trupper betyder. Hammarby och Sandviken har båda tunna trupper där skador snabbt påverkar slagstyrkan. Utöver långtidsskadade Per Einarsson har Hammarby i sina två första kvartsfinaler saknat Markus Kumpouja. Startelvan är fortfarande stark, men bänken i Hammarby innehåller inga imponerande namn och i sex raka matcher har Bajen nu spelat med enbart juniorer och backen Fredrik Johansson som avbytare. Hammarby med fem VM-spelare hoppas nog att serien mot Vetlanda tar slut på fredag, vilket ger några dagars extra vila.
I Sandviken är situationen något liknande. Skadan på Magnus Muhrén gjorde att Mikko Aarni gjorde comeback. Skadan på Mikael Nilsson innebär stora frågetecken för hur SAIK ska formera sin backlinje. SAIK kan säkert besegra Broberg även utan Nilsson, men hur blir det mot Villa?
* * *
På tal om Muhrén meddelas ikväll att han lägger av efter denna säsong. Inte oväntat. Roligt att han så snabbt kunde återhämta sig från sin skada så att det sista vi såg av honom inte var liggandes och vänta på en bår på Tele2-Arena.
* * *
Johan Löfstedt säger att topplagen får fördelar av domaren (så var det minsann även när han spelade i SAIK) och utnämner Jonas Kandell till Sveriges sämsta domare.
Stefan Erixon finner det mödan värt att åka förbi Vetlanda-klacken och be dem vara tysta.
Supporterbeskyllningar om lag som spelar tråkigt haglar.
Thomas Liw är helt säker på att det inte var offside.
Johan Esplund räddar hörnor med ansiktet.
Det märks att det är slutspel.
Jag älskar det.