SvenskaFans Bandyblogg: Jaha - hur ska det här gå?
Knappade dygnet kvar. Jag är så förväntansfull inför söndagens final. Den har alla förutsättningar att bli en av de där riktigt bra minnesvärda finalerna. Men det känns också som en av de mer svårtipppade.
Vid flera finaler tycker jag ändå att det finns en känsla av att ena eller andra laget är favoriter. Men i år. Då finns det saker som talar för båda lagen. Båda lagen har finalrutin. Det är inte särskilt länge sedan de tog senaste guldet. Det vore inget misslyckande om de inte vann utan båda lagen har gjort det mer än godkänt bara genom att ta sig till finalen.
Men jag tänkte ändå göra ett försök att se om det är möjligt att genom rationell, godtyckliga och emotionella resonemang komma fram till vem som vinner den här finalen.
Lagen är på papperet relativt jämna. Jag tänker inte ge mig på att sätta plus på de olika lagdelarna. Men ändå resonera lite kring dem.
Målvakt – Bergwall vs Othén
Andreas Bergwall är världens bästa målvakt och utan tvivel en viktig anledning till att Hammarby gått så bra i år. Men i slutspelet har han inte behövt briljera. Visst, han har gjort enstaka räddningar som kanske bara han kan göra. Men han har också tappat in en och annan boll som han inte brukar göra. Det finns därför en uppenbar chans/risk att han kommer göra en alldeles fantastisk insats i finalen. Det kan vara matchavgörande.
Joel Othén har svarat för några avgörande insatser under slutspelet, såväl i kvartsfinalerna mot Vänersborg som i semifinalerna (fr.a. den första) mot Villa. Han har inte lika mycket rutin som Bergwall, men har ändå spelat fyra SM-finaler. Och presterar han på topp kan han vinna matchen.
Ändå – fördel Hammarby
Försvar: Englund, Rimgård och Rutqvist vs Bergman, Nilsson och Forslund
Olov Englund är en av världens bäste försvarsspelare. Han har rutin i massor. Han är följsam och åtminstone enligt Andreas Bergwall nästan omöjlig att ta sig förbi en mot en. Bredvid sig har han Robert Rimgård som blir bättre och bättre för var säsong. Samt tuffe, ibland fule, Carl-Johan Rutqvist. Tillsammans med Bollnäs seriens bästa försvar.
Sandviken har till synes en lite svagare försvarsuppställning. Exakt hur den kommer se ut vet vi inte. Men Joakim Bergman kommer att spela libero. Trots sin ungdom har han redan hunnit med att spela libero i två finaler. Ibland ifrågasätts hans defensiva luftspel. Bredvid sig har sannolikt allroundspelaren Mikael Nilsson och omskolade Rasmus Forslund. Trebackslinjen är Sandvikens svagaste lagdel.
Fördel Hammarby
Mittfält Erixon och Einarsson vs Löfstedt och Östblom
En riktig maktkamp. Stefan Erixon och Ulf Einarsson mot Johan Löfstedt och Johan Östblom. Landslaggspelarna Erixon och Löfstedt är båda viktiga för sitt lag. Löfstedt har under sina två år i Sandviken utvecklats mycket och är idag en av seriens bästa mittfältare. Erixon har varit bra under lång tid och lär göra en bra final.
Einarsson och Östblom är kanske båda något underskattade. Två allroundkunniga spelare som kan hota framåt, men som också är viktiga i defensiven. Båda två har en förmåga att höja sig i viktiga matcher. Östblom var avgörande när Hammarby vann SM-guld 2010. Einarsson har avgjort flera slutspelsmatcher.
Känns som att mitfältskampen är helt jämn.
Halvor: Sundin och Einarsson vs Säfström och Haraldsson
Erik Säfström är seriens bäste halv. Han har varit enorm i slutspel. Ted Haraldsson blandar och ger. Men minimerar han bolltappen på egen planhalva är han riktigt bra.
Robin Sundin är i mina ögon i konkurrens med Daniel Jonsson seriens näst bäste halv. Har inte rusat på som vanligt i semifinalserien, men ligger bakom mycket i Hammarbys offensiv med spelsinne och fart. Per Einarsson återkom något överraskande från sin handskada redan till semifinalspelet mot Edsbyn där han fr.a. i de två första matcherna spelade avgörande roller.
Känslan jag har är att Säfström är något vassare än Sundin, men att Einarsson håller något högre nivå än Haraldsson. Håller även halvkampen som oavgjord – men det är inte alls omöjligt att det lag som lyckas få sin egna halvor att prestera på toppnivå kan ta hem det här.
Anfall: Pasjkin, Giljam och Elfving vs Edlund, Petterson och Forslund
Misja Pasjkin har av Hans Elis Johansson utsetts till säsongens överraskning. Inte så delaktig i spelet, men framför allt under senare delen av säsongen har han gjort mycket mål. Giljam har överösts med beröm och har fått sitt stora genombrott i slutspelet. David Pizzone-Elfving är slitvargen med det märkliga slagskottet.
Christoffer Edlund har haft en något tyngre säsong. Det hindrade honom inte från att göra ett mål mer än Pasjkin under grundserien och ligga två, ett mål bakom David Karlsson, i slutspelets skytteliga. Ska i finalen på allvar visa att han är de stora matchernas man. Erik Petterson har när matcherna blivit tätare haft något svårare att få till målproduktionen, men skapar chanser, snittar nästa ett mål i snitt under slutspelet och gjorde två mål i avgörande semifinalen. Linus Forslund har en fart som borde utnyttjas bättre.
Presterar SAIK:s anfallare på topp ska de vara bättre än Hammarbys anfallare. Fördel SAIK
Jokrarna: Kalle Spjuth vs Dennis Henriksen
Kalle Spjuth hade en tung säsong i Sirius förra året. I Hammarby har det gått bättre och i de två sista semifinalerna var han riktigt bra. Har finalrutin och kapacitet att gå in och bli en något oväntad matchvinnare.
Dennis Henriksen i Sandviken är en joker som under slutspelet blixtrat till då och då. Har också möjlighet att bli en oväntad matchvinnare. Som han blev i fjärde kvartsfinalen
Efter denna genomgång av spelarna finns ju de där resonemangen som inte bygger på något särskilt och kan tolkas hursomhelst:
- Hammarby har fördel av fler supportrar på läktaren. Samtidigt kommer SAIK att tycka det är lika häftigt att spela inför 40 000 åskådare.
- Sandviken har vunnit två tuffa finaler i rad, vilket stärker dem. Samtidigt jämnar små marginaler ut sig i längden.
- Sandviken har de senaste åren haft relativt lätt för Hammarby och tycker nog det är roligt att spela mot dem. Samtidigt är Hammarby i år ett nytt lag som nog inte ser det som jobbigt att möta just SAIK
- Lag med ryssar vinner sällan SM-guld. Enda gången det hänt (såvitt jag vet) är när SAIK vann med Misja Sveshnikov i laget. Kan Hammarby vinna med en annan Misja?
- Sandviken spelade så sent som i tisdags. Det innebär mindre tid till laddning. Å andra sidan var det nog oerhört skönt att göra en så bra match så tätt inpå finalen. Samtidigt som Hammarby i lördags gjorde en av säsongens bästa matcher.
- I Sandviken har nästan alla spelare finalrutin. I Hammarby finns flera spelare utan finalrutin, men som kanske har ännu högre längtan till att vinna det där guldet.
- Sedan 2010 har det lag med flest Vetlandaprodukter i laget vunnit guld. I år är det två i vardera lag. (Förlåt, men jag var tvungen. Som VBK:are får man försöka glädjas åt det lilla).
När allt vägs samman och om jag avkrävs en tippning så tippar jag ändå Hammarby som vinner. Kanske med 4-3. Kanske med Kalle Spjuth som matchvinnare. Han gör 4-2 med kvarten kvar. SAIK reducerar med fem kvar. Men hinner inte ifatt.