SvenskaFans Bandyblogg: Fokuserat Sandviken i final
Det blev alltså Sandviken som gör Hammarby sällskap i söndagens SM-final. I dagens match var man på det stora hela lite bättre och hade dessutom en närmast overklig utdelning på hörnor.
Det har varit en fantastisk serie att följa. Den har troligen varit en riktigt tuff serie att spela och när Sandviken fick 4-2 fanns inte riktigt orken kvar i Villa.
*
Sandviken har gjort en remarkabel säsong. Framför allt slutdelen av den. Första delen av elitserien var inte mycket att yvas över. Men sedan tränarbytet har Sandviken bara blivit bättre och bättre. Under 2013 slog man Hammarby, Villa och Edsbyn serien. Nu har man alltså slagit ut Villa efter att ha vunnit två matcher i Lidköping. Imponerande är ordet.
Inför säsongen tappade Sandviken Daniel Berling och Linus Pettersson. Trots detta är de i sin tredje raka final. Spelare som var bra redan förra året har blivit ännu bättre, tänker naturligtvis främst på Löfstedt och Säfström. Dessutom har Dennis Henriksen, Erik Petterson m.fl. tagit ytterligare steg.
När jag hade Söderman på chatten i eftermiddags var vi överens om att Sandviken behövde få igång Edlund och Pettersson. Sex mål från deras klubbor idag får väl anses vara att få igång. Båda imponerade med att vara riktigt fokuserade när det gällde som mest.
*
Utifrån de förväntningar som fanns på Villa, realistiska eller ej, är det en besvikelse att inte nå finalen. Särskilt med tanke på hur många gånger de haft den här semifinalen i sina händer. Daniel Andersson och Patrik Gustafsson hade från straffpunkten varsin chans att avgöra första matchen. I tredje matchen hade de ledningen med 3-1 på hemmaplan. Och idag hade hemmastarka Villa fördelen av hemmaplan.
Men som det såg ut under långa stunder är det tveksamt om Villa idag hade fördel av hemmaplan. Det har pratats mycket publik, fest och final. Men när SAIK hade gett sig den på att sabotera festen blev det obekväm stämning. Villa-spelarna såg skärrade ut och hade nog behövt få vara i ledningen något längre för att på riktigt bäras fram av publiken. Nu framstod publiken som förvånad över att det inte blev en klang-och-jubel-föreställning. Åskådarna hade inte alls räknat med att någon skulle förstöra festen och förmådde inte lyfta spelarna.
Dagens resultat visar åter igen hur svårt det är att vinna det första guldet. Sedan 1996 är det bara fyra lag som vunnit SM-guld. Varav ett då är Hammarby som 2010 lyckades först efter otaliga försök. Faktum är att sedan 1978 är det endast sju lag som vunnit guld.(Återigen en konversation med Söderman som ligger bakom dessa siffror.)
Villa har naturligtvis alla chanser att få det där första guldet framöver. Man har byggt en organisation som många borde lära av och har med staden i ryggen en ekonomi som borde vara långt bättre än andras. Exempelvis har de haft mer publik under de tre semifinalerna än vad fem av elitserielagen hade under hela säsongen. Sannolikt var biljettintäkterna högre än vad åtminstone ytterligare två lag hade under hela serien. Så finns kunnandet inom klubben borde det på lång sikt inte finnas något som kan hindra Villa från att ta det där guldet. Men det är det där med vinnarkultur. Det luddiga men uppenbart viktiga. Villa har genom åren inte gjort sig kända för att ha den.
*
Situationen med Joel Othén och Daniel Andersson är svårbedömd tycker jag. Det går att vrida och vända på den flera gånger. Såhär säger regelboken om grovt matchstraff:
”Om en spelare angriper en motspelare med hög hastighet och äventyrar motspelarens säkerhet eller på ett brutalt sätt, t ex med direkta slag/sparkar på händer, armar och kropp eller om en spelare träffas av kastad klubba.”
Joel Othén har inte hög hastighet när han angriper Daniel Andersson. Andersson däremot kommer i hög hastighet. Är det spelare (Othén) eller motspelare (Andersson) som avses i texten ovan? Jag vet inte. Därför kan jag heller inte avgöra om det var rätt eller fel att fria.
Jag tycker nog personligen att det faller närmare under beskrivningen av en tiominutersutvisning.
”Om spelaren angriper en motspelare på ett våldsamt eller farligt sätt t ex genom påkörning, ben- knätackling, slag på skridskorna och hakning med klubba.”
Kontentan är väl att det är en bedömningsfråga där man kan finna stöd för att fria eller fälla. Alltså inget uppenbart felbeslut och jag förstår att domaren väljer att inte visa det röda kortet i en femte och avgörande semifinal. Särskilt inte när bollen gick i mål.
Däremot vill jag påpeka att det är ett återkommande tema i flera bollsporter – tacklingar som i samband med att bollen går död beivras sällan. Särskilt inte när målvakter utför den. Då må gälla bandyspelare som gör mål eller fotbollsspelare som skjuter utanför. Försvinner bollen utanför linjen kommer förövaren undan.
*
Villa må ha en stor hemmapublik. Men för stämningen på Friends Arena tror jag det gör lite att SAIK kommer istället. Kanske blir publiksiffran något lägre, publikrekord blir det likväl. Men det är Hammarbypubliken som kommer att stå för stämningen på söndag. Jag kan inte påminna mig att
Villafansen gjorde någon storartad sånginsats på Studenternas förra året. De hade i och för sig resultatet emot sig då och får i år ingen chans att visa att jag missförstått.
*
Vem vinner då finalen? Inte en aning. Det finns flera känslomässiga såväl som rationella skäl till att tippa dem båda. Under veckan ska jag se om jag på något sätt kan underbygga ett tips. Men idag kan jag verkligen inte tippa på någon utan att ångra mig sekunden efteråt.
*
Erik Persson blev idag utsedd till årets komet. Väntat. För det går inte att beskriva hans säsong annat än som kometliknande.
