Degerfors - Häcken
1 - 2

Vetlanda tappade det mesta tidigt

Insläppt mål efter 20 sekunder, och efter det blev det inte mycket bättre.

Av det där med att vara mer aggressiv och åka mer skridsko syntes det inte så mycket av i andra kvartsfinalen. Redan efter 20-talet sekunder tog Villa ledningen, David Karlsson fick all tid i världen att ta ned en lyftning och kunde passa in framför mål där absolut ingen markerade Daniel Andersson.

Så värst mycket vackrare såg det inte ut framåt för Vetlandas del, långa avstånd mellan spelare, dåliga passningar, ingen fart i skridskoåkningen. Det är de absoluta motsatserna till vad som behövs för att komma igenom Villas försvar. Nästan så att Vetlanda-spelarna var så förvånade varje gång de kom i närheten av offensivt straffområde att de tappade fattningen och inte visste vad de skulle göra, som när Daniel Johansson hade ett fint skottläge framför mål och i stället väljer att passa till offsidestående medspelare.

Villas andra mål kom i trettonde minuten, och det var väl första gången av två som bortalaget behövde göra något extra för att göra mål. Johan Esplund slog en passning rakt igenom backlinjen fram till Andersson som rundade Philip Svensk i målet. Vid övriga tre Villa-mål i första halvlek så var det ett passivt försvar som inte gjorde alltför mycket för att avvärja, rent bisarrt var det vid femte målet i slutet av halvleken när Lars Fall fick slå in egen retur samtidigt som fem hemmaspelare stod runt bollen och tittade på.

Och något säger det väl också att Vetlandas enda mål i halvleken var ett resultat av en bjudhörna som VBK lika gärna kunde ha sjabblat bort, Philip Lennartsson tvingades stanna bollen vilket tydligen ställde ruset.

Vad det passiva försvarsspelet, även i denna match, berodde på går väl egentligen bara att spekulera i. Men det såg ut som Mikael Nilsson inte hade något tryck i skridskoåkningen och inte kom ut i de lägen han skulle, samt ofta hamnade på efterkälken i markeringen. Efter Villas sjätte mål i 53:e minuten, i stort sett en kopia av första målet, så åkte han dessutom och bytte, Sebastian Ytterell tog över liberoplatsen resten av matchen.

Ett par minuter senare så flashade Vetlandas anfallsspel till för egentligen enda gången i matchen. Johan Löfstedt kom med fart genom Villas mittfält, slog en snygg passning fram till Martin Landström som lika snyggt hittade vänstra krysset.

Nu fick inte hemmapubliken - nytt publikrekord för övrigt, 2013 personer - glädja sig alltför länge. Bara minuten senare slog Magnus Muhrén in Villas sjunde mål, upp i nättaket från ingen vinkel alls. Efter det dog den sista intensiteten i matchen, Villa var sådär lagom intresserade och skärpta i sina anfall, och Vetlanda jagade ytterligare tröstmål utan att skapa något särskilt.

I stället fick Villa en straff som tröst för misslyckad hörna, och Daniel Karlsson kunde fastställa slutresultatet 2-8 med mindre än en kvart kvar att spela.

Det finns ungefär ingenting positivt att ta med sig från matchen, men Martin Landström var i alla fall den som var närmast sin normala nivå. Redan på torsdag spelas tredje kvartsfinalen, i Lidköping, och då vinner Vetlanda med 5-2.