Gästkrönika : Villas bästa nyförvärv kom aldrig
Villasupportern David Björk boendes i Gävle levererar en gästkrönika om sina tankar angående lagets Silly Season så här långt.
Under Silly Seasons första månad häpnade Villa mig och förmodligen även de flesta andra. Aldrig tidigare har klubben varit så aktiv så tidigt i värvningsprocessen. Men klara nyförvärv som Jesper Bryngelsson, Martin Berggren och Daniel Andersson samt avfärdade, alternativt eventuella nyförvärv som Fredrik Rinaldo, Johan Andersson eller Marcus Bergwall får ursäkta. Det absolut bästa nyförvärvet Villa kunde ha fått hade varit en Jonas Gustafsson med motivation upp till öronen. Man ska i och för sig inte ge upp hoppet helt och hållet ännu. Det är fortfarande långt till elitseriepremiären och när Jonas har fått ägna sommaren åt att spela fotboll på Rådavallen istället för självplågeri i Rådagropen kommer hans bandynerver säkerligen att retas i oktober.
Hur som helst så är det inte svårt att förstå att Jonas har problem med motivationen så här års. Särskilt inte med tanke på resultaten de två senaste säsongerna. Mannen är trots allt 33 år gammal och kom till Villa med tre SM-guld och landslagsmeriter i ryggsäcken inför säsongen 02/03. Sedan dess har Villa åkt ut i åttondelsfinal tre gånger, i kvartsfinal en gång och i semifinal den fantastiska säsongen 04/05 då Villa i allmänhet och Jonas i synnerhet överglänste det mesta i bandysverige. Under den gångna säsongen har Jonas, precis som Villa pendlat mellan himmel och helvete. I sina bästa stunder är Jonas utan tvekan en av landets absolut bästa spelare. Stundtals, som i exempelvis hemmamatchen mot Falun i elitserien, verkar det som att Jonas kan göra precis vad han vill, bara han bestämmer sig för det. Samtidigt så ser han andra stunder helt omotiverad och nästan uttråkad ut, som när han mot SAIK slarvade bort bollen till självaste Patrik Nilsson tio meter utanför eget straffområde.
Ett mönster som visar sig gång på gång är dock att när Jonas är som bäst är Villa som bäst. Därför har jag väldigt kluvna känslor inför det faktum att Jonas slutar. Å ena sidan har han inget i elitbandyn att göra om han inte känner sig motiverad, å andra sidan kan han lyfta hela laget om han känner sig motiverad. Att Jonas vara eller icke vara i Villa hängde på vem som skulle leda laget under nästa säsong är ingen hemlighet. Enligt mina källor har det dock inget att göra med firma Arvidsson/Holopainens brist på kunskaper, utan snarare brist på auktoritet. Detta visar återigen vikten av att Villa får tag i en tränare av dignitet. Som det ser ut nu så blir det åter igen ”Nöne” som kliver in i tränarrollen. En mycket kompetent tränare förvisso, men det är ju verkligen inget nytt, vilket är det jag tror spelarna skulle behöva. En ny, auktoritär röst som kan förmedla nya kunskaper och motivation, framför allt till sådana som Matte Nilsson, Martin Arvidsson, Pära, Prinsen och även för all del Jonas Gustafsson, som samtliga nog skulle må bra av en nytändning.
Med tanke på de slantar Villa använt för att knyta till sig bra spelare i år skulle jag gärna se att de nästa år används till att införskaffa en sådan tränare. För sanningen är trots allt att det enda som kan få en tränare av kaliber att flytta till Lidköping norrifrån, där de bästa tränarna finns, är pengar. Det är det enda som går att locka med.
Spelarmaterialet man har i dagsläget håller hög klass och får man behålla alla, samtidigt som man lyckas knyta till sig Johan Andersson, om inte i år så kanske till nästa år så ser det riktigt lovande ut. Kanske kan man då t o m få se en comebackande och motiverad Jonas Gustafsson och kanske kan man få se Villa göra en säsong som den 04/05 och kanske, kanske kan de t o m gå ännu längre än till semifinal…
