Degerfors - Dalkurd FF2 - 1
Och seger blev det.
Ljusdal visade sig mycket riktigt bli en betydligt hårdare nöt att knäcka än vad som kan utläsas från tabellen. 5-3 (2-2) skrevs segersiffrorna till efter att Villa kommit undan med blotta förskräckelsen. En i övrigt ovanligt anonym Daniel Andersson blev återigen tungan på vågen efter att ha legat bakom de sista två målen.
Chocköppning. Det skulle man lätt kunna kalla det, då Ljusdal efter att ha haft maximal utdelning, snott åt sig en 2-0-ledning redan efter 14 minuter. Båda målen gjordes av hemmalagets i särklass bästa spelare för kvällen, Kalle Mårtensson. Vid 1-0 trampade han ifrån Villaförsvaret i en kontring helt på egen hand, kom ut i vänsterläge och lyckades förpassa bollen förbi Säleby. 2-0 kom på straff sedan Johan Berglund dragits ner i samband med en hörna. Villa hade å sin sida bollen i sin ägo största delen av tiden, men lyckades skapa förvånansvärt lite av dignitet mot ett tätt och samlat Ljusdalsförsvar. Hemmalaget lyckades framgångsrikt dra ner på tempot och Villa saknade både fantasin och tålamodet för att lyckas bli riktigt farliga.
2-1 kom så småningom ändå, i minut 22, när Johan Malmquist fick fullträff på en hörna. Efter detta hade Daniel Andersson ett avslut från vänster som räddades till hörna. På denna sköt Malmquist återigen ett bra skott och på returen var Jesper Bryngelson nära att få in kvitteringen. Han kom dock att få en ny chans några minuter senare, då Villas första riktigt lyckade anfall mynnade ut i att Bryngelson mycket snyggt frispelades av Jesper Eriksson och kunde sätta 2-2 bakom Jonas Svensson. Helt klart välförtjänt, då Ljusdal endast lyckades skapa några få halvchanser på kontring.
Första halvlekens sista kvart var sedan ganska händelsefattig. Inte förrän i den absolut sista minuten fick vi äntligen se David Karlsson sprattla till. Först satte han en hörna klockrent i stolpen och i nästa anfall fick han ett gyllene läge att sätta ledningsmålet från ett bra läge i straffområdet, men bollen gick över. Tendensen var ändå att Ljusdal började bli trötta och riktigt inte orkade hålla ihop försvaret lika effektivt som de gjort under inledningen. Denna tendens fortsatte sedan även efter paus. Villa tycktes ha lagt i en växel till och Ljusdal verkade ha svårt att hänga med. David Karlsson hade ytterligare ett par möjligheter, bl a genom ett vasst skott på frislag som smet utanför. Där måste man dock ifrågasätta Ljusdalsmurens position. Jag kan ha förståelse för att Jonas Svensson vill se bollen, men när ”Davva” får en sådan träff är det bara önsketänkande att tro att man ska hinna med, oavsett hur bra sikten är.
När ledningsmålet sedan kom så var det lika väntat som efterlängtat. Johan Karlsson drog upp ett anfall på egen hand, vickade sig igenom och fälldes. Straffen satte David Karlsson säkert i mål och man började känna segervittring. I det här skedet fanns det inget som tydde på något annat än att Villa skulle fortsätta att trumma på och gå ifrån, men det visade sig inte riktigt bli så enkelt. Knappt tio minuter senare kvitterade Ljusdal, återigen genom Kalle Mårtensson som var ett ständigt orosmoment för Villaförsvaret. Efter detta följde en period då Ljusdal faktiskt tog över matchen och mycket väl hade kunnat återta den ledning man tappade i första halvlek. Villa började dessutom dra på sig utvisningar och såg stundtals skärrade ut.
Men som så många gånger förr så klev han fram när det som bäst behövdes. Daniel Andersson givetvis, som fram till dess hade varit ovanligt anonym under den andra halvleken. I den 79:e minuten bestämde han sig för att ta saken i egna händer, trampade ifrån allt och alla och avslutade med ett patenterat skott strax utanför straffområdet som Jonas Svensson inte kunde stoppa. I det skedet inte helt rättvist, men sett till hela matchen var givetvis Villa det lag som skulle ta hem detta. Mot slutet av matchen spelade de klokt, höll i bollen och förivrade sig inte. Ljusdals momentum verkade ha gått dem förbi och frånsett någon enstaka hörna skapades inga heta kvitteringschanser. I slutminuten kunde sedan David Karlsson sätta 5-3 på retur från Tim Perssons skott och matchen var definitivt avgjord.
En knapp seger där spelet återigen kändes trögt och lite frustrerat. Det är uppenbart att man hade väntat sig mer efter insatsen mot Sandviken senast. Man skall dock ha klart för sig att ett lag som Ljusdal gör allt för att krympa ytor och ge Villa så lite utrymme som möjligt att spela på, vilket de också gjorde mycket bra. Öppna och fartfyllda matcher som den mot Sandviken kommer nog dessvärre inte vara särskilt vanliga innan slutspelet börjar.
Jesper Eriksson och Petter Björling såg piggast ut i dagens Villa. Daniel Andersson får ett plus i kanten för sin sista kvart och bakåt såg det stabilt ut även om Kalle Mårtensson fick komma förbi lite väl lätt vid 1-0-målet. Nu ser vi fram emot en riktigt häftig lördagsmatch mot Vänersborg hemma i SLA, som dessutom sänds i TV. En seger där skulle göra resten av helgen riktigt skön.
