Gravitationen tryckte till slut ner United i Västerås
Årets häftigaste bortamatch. Syrianska på Wennströmska IP. Serieledarna, mycket folk och enorm inspiration. Efter en stark insats, framförallt i första halvlek så föll dock United i Västerås med 2-4 efter ett hattrick av Mattias Mete.
Bortamatchen mot Syrianska var en av de matcher som vi spelare sett fram emot mest. Då säsongens hemmamatcher för vår egen direkt inte direkt kan kallas folkfester såg vi fram emot att få spela inför lite publik. Visst publiken skulle antagligen bua ut oss och överösa oss med svordomar som ingen av oss förstod. Eller jo förresten, vi har ju en halvsyriansk backlinje själva med Simon och Maikel som säkert skulle kunna tolka svordomarna vid behov. Dessutom har ju lirare som Sulle, Herish och Hezha en bred allmänkunskap när det gäller svordomar på diverse sydländska språk så vid närmre eftertanke så skulle nog många i laget förstå vad som skreks efter en.
Wennströmska IP låg ganska isolerad ute i ett grönområde bredvid ett gymnasium. Många var vi som kanske hellre hade testat på Swedbank Park men konstgräset såg fint ut och vattnades innan match för att ge ännu bättre friktion. Verkade passa bra både för Maikels glidtacklingar, mina och Ronnies nazis och Afrim skulle garanterat glida all världens väg när han filmade!
Startelvan som skulle upp till kamp mot Suryoyo såg ut som följer.
Monir
Maikel – Ronnie (c) – Afrim – Hella
Jens - Anton
Hezha - Saffe - Sulle
Vedad
På bänken satt Danne, Karlsson, Ali, Badji och Freddan.
United, inspirerade av den omöjliga actionfilmen Crank i bussen på vägen till Västerås, började kontrollerat. Syrianska tilläts inte sticka igenom utan tvingades till långa bollar som Afrim och Ronnie vann gång på gång mot de stora Syrianska-anfallarna.
Vi är inte heller helt oävna framåt. Sulle och Hezha skapar gång på gång oro med sin skicklighet att utmana och Vedad är en riktig björn i nickdueller och närkamper i mitten.
Även om Syrianska inte tilläts spela genom mitten där Saffe totalt plockade bort den defensive mittfältaren Lucian Damianovici från att styra Syrianskas spel så lyckas hemmalaget skapa farligheter genom långbollar fyllda med kvalitet. Det är en sådan som i den 20:e minuten seglar över Hella och Afrim i Uniteds vänstra del av försvaret. Monir kommer någon tiondel sent i utrusningen och hinner inte avvärja en Syrianska-anfallare från att peta bollen förbi till sin radarpartner som får öppet mål. Mattias Metes första mål i matchen.
Fyra minuter senare smäller det igen. En djupledsboll från Syrianskas backlinje skär genom ett ganska öppet United-försvar och Mattias Mete löper ifrån backlinjen och sätter säkert 2-0.
Vad hände? Varför står det 0-2 helt plötsligt? Vi har ju spelat bra! Lite hängande huvuden över Syrianskas ologiska ledning men vi gav inte upp. Ett fint anfall resulterar sånär i ett reduceringsmål men målvakten räddar Hezhas friläge från höger. Men bara minuter senare rullar bollen ut till Sulle efter en hörna. Sulle är iskall, fintar bort en spelare och lägger bollen retfullt enkelt i bortre hörnet. Guttes ständiga motto ”Fyfan va fotboll e enkelt!” har aldrig stämt så bra.
Nu var vi på gång. Vi trycker tillbaka Syrianska ordentligt och som ett brev på posten kommer också 2-2. Sulle sätter en hörna, medvetet eller omedvetet är ännu oklart, rätt på Vedads panna och den bosniska bombaren missar inte ett sånt läge. 2-2 och rejäl oro på Wennströmska!
Vi går ut till andra halvlek fyllda av en stor tro på oss själva, det här ska vi kunna klara! Tyvärr så dras rullgardinen ner snabbt, obarmhärtigt och med hjälp av domare Bäcklund från Säffles långa arm. En serie inkast på offensiv planhalva för Syrianska resulterar helt plötsligt i ett lika oväntat som diskutabelt mål. En Syrianska-spelare börjar med att dra upp Sulles tröja så att hela det i veckan omtalade Nike-understället syns. En perfekt placerad domare väljer att blunda för den solklara tröjdragningen.
Efter detta spelas bollen in mot straffområdet där Mattias Mete försöker ta emot och vända i samma rörelse. Mottagningen är den här gången inte bättre än att bollen går upp rakt på Metes hand, som av någon outgrundlig anledning befinner sig nere vid hans knä. Denna touch med handen gör att Mete får med sig bollen och helt överrumplar Simon Afrim som av en ren reflex petar till bollen som Metes hand precis placerat på hans högerfot. Bollen rullar, med perfekt precision och skruv, in bakom en chanslös Monir som inte kan göra det minsta åt saken. 3-2.
Vi byter efter det in både Freddan, Badji och Ali för att skapa mer tryck framåt. Det ger ingen utdelning, vi har inte samma kvalitet på våra anfall som i första halvlek. Det är nära några gånger men ändå inte. Istället får Syrianska ytterligare ett mål i slutet när Mattias Mete i tveksam offsideposition får bollen efter att Maikels rensning studsat på en Syrianskaspelare. Mete är stensäker i avslutningen och sätter sitt tredje mål för kvällen. Ridå, Sollentuna United.
Vi gör i mitt tycke ändå en stark insats mot serieledarna på bortaplan. Syrianska är ett lag med stabil grund, duktiga försvarare och några riktiga kvalitetsspelare som Mattias Mete och Sebastian Sallanto i offensiven. Vi plockar nästan helt bort deras mittfält, framförallt Saffe ger inte sin motspelare en chans. Men den spetskvalitén Syrianska har hos främst då Mattias Mete avgör, tillsammans med domarens feghet att inte våga blåsa i situationen då Syrianska gör det matchavgörande 3-2-målet. Både tröjdragningen och handssituationen är solklara frisparkar som domaren blundar för. Att påstå att "bollen söker handen" när handen befinner sig nedanför knäet, plus att den tar med sig bollen är bara larvigt, dock så kan man förstå att domaren känner sig påverkad av den hetsiga publiken men denna situationen sänker den annars bra domarinsatsen något otroligt.
Tungt med ännu en förlust, de andra resultaten gick dock hyfsat och vi har fortfarande en bra chans på en fin tabellplacering. På hemvägen var det dock gladare med härliga diskussioner i bussen. Maikel upplyste alla om den påstådda oslagbara njutningen med strypsex och lärde oss även innebörden av begreppet "Donkey punch".
Men framförallt kom diskussionen väldigt oannonserat att handla om - gravitation! Just det, du läste rätt. Vad kan få normalt sett helt vilda och skrikande chilibabbiesar som Maikel, Herish och Ali att samtala om en så djup och vetenskaplig sak som gravitation. De vanliga samtalen brukar ju oftast gå ut på antalet skämt om den andras morsa, farsa, svärmor, ex-flickvän eller på sin höjd hur dåliga de andra varit senaste gången det spelades Pro Evolution Soccer?
Jo, frågan var, är det möjligt att hoppa i en störtande hiss och därför mildra kraschen när den slår i marken? Enligt the Theory of Herish Sadi skulle hissens större vikt leda till ett snabbare fall och en människa skulle alltså falla långsammare och skulle flyga upp i hissen och till slut slå huvudet i taket. Även den store KTH-tänkaren Ali Al-Mosawi var lite inne på denna linje och drog den djupa parallellen till Fritt Fall på Gröna Lund. Enligt Ali skulle en människa som inte sitter fastspänd i Fritt Fall falla ner lite långsammare än stolarna och således få till det lilla tecknade Långben-ögonblicket där man stannar till ett tag i luften och hinner att inse "åh fan!" innan man rasar mot marken.
Dr Danho visste dock bättre, trodde han och sa att man inte alls skulle åka upp till taket i en hiss, utan att man skulle stå kvar på marken. Däremot var han osäker på vad som skulle hända om man försökte att hoppa i hissen.
Monir, som inte riktigt hade rutinen att göra upp med akademikerna, (han har ju precis börjat plugga), satt och skrattade för sig själv. Saffe satt bredvid och skrattade och leverade gång efter annan sitt lilla bevingade favoritord "h*runge!".
Till slut fick vi då svaret. När Anton, den lille datanörden, tog mod till sig och ryckte in i inbördeskriget i bussens bakre del så fick vi facit. Gravitation är oberoende av vikt, därför faller en människa lika snabbt som en hiss, eller som fritt fall. Kabooom! Dr Sadis och Shejk Al-Mosawis teorier försvann all världens väg. Maikel strålade som segrare och tackade Anton och bad vördnadsfullt om att få skaka hans hand.
Anton förklarade även att han nördat framför Mythbusters en gång då de tog upp fenomenet "Går det att hoppa in en fallande hiss?". Nej, det går inte. För att kunna hoppa i hissen så måste du hoppa uppåt snabbare än vad hissen faller neråt, något som för en människa är omöjligt. ("Vilken omöjligt, sätt mig i en hiss å jag hoppar bre!", var Sulles spontana på den faktan). Gravitationsdiskussionen, som uppkom ur Cranks slutscen med en fallande dåre från helikopter, var därmed avslutad.
Avslutningsvis:
¤ Afrim och Vedad avstängda och borta till nästa match. Slarvigt av Afrim som trodde vi skulle till Gävle för att möta Brynäs.
¤ Freddan fick frågan om inte han skulle gå till Syrianska istället. Han tittade tillbaka och svarade på sekunden. "Vi har ju vårt eget Syrianska!", sa han och pekade på chilibabbiesgänget.
¤ Attila hade 4 Mars i sin jacka. Danne (supportern, inte målvakten) var sugen.
¤ Det stod tydligen 1-1 i Chelseas match? Men vilka spelade, vilken dag, när?
¤ Sulle var minst omtyckt på Wennströmska IP
Matchens cobra: Går till Suleyman Baran som får utmärkelsen, med risk för att låta som Glenn Hysén när han ska nominera matchens lirare, främst för sin första halvlek. I sin första match från start var Sulle ständigt ett hot mot Syrianskas backlinje. Ett fint mål och en grym hörna samt många fina individuella prestationer.
Jag vill även ge plus till Hella, som var backlinjens främste spelare, Monir för två grymma räddningar i andra halvlek samt till Saffe som gjorde precis vad Owe beordrat. Någon som såg Syrianskas nummer 10 under matchen eller?
Citatet: Hämtas på begäran från flertalet spelare från veckans träningar:
"Owe, hur trampar man planen, jag vet inte hur man gör?"
(Badji tog åt sig av kritiken från tränarna att inte alla hjälpte till att trampa planen efter ett slitande tvåmålsspel)
Sandviken hemma nästa då!
