En Artist sänkte Brynäs.
Backlinjen var i fokus på Måsberget. Gjorde inte Ronnie Zlatan-mål så tog Afrim ner långbollar med händerna eller Hella rensade som sista man med cykelsparkar. Detta och mycket mer i veckans krönika.
Vilken spännande backlinje vi har. Typ den mest spännande i hela serien. Ronnie sätter två mål och är på gång att trycka dit ett tredje. Hella rensar med bicykleta i eget straffområde. Afrim plockar ner bollar med händerna, gör sig ovän med alla domare och har ett gestikulerande i världsklass. Och Maikel är världens bekvämaste högerback med bollen och dribblar mer än de flesta. För att inte tala om hans peptalk när han tjänstgör som lagkapten! Fyra intressanta individer. Typ mest spännande i hela serien.
“Vi har aldrig blivit så här utspelade av något lag i den här serien”. En fras som först använts av Brynäs tränare i Gefle Dagblad och syftat tillbaka på vårmötet och senare av en av lagets mittfältare i helgens match. Han förklarade på bosniska för Vedad att vi var det bästa laget de mött i serien. Vi kan mycket väl gjort det lite extra bra mot just Brynäs, men det ger även en fingervisning om hur bra vi kan vara när vi spelar bra.
Jag kan fortfarande inte bestämma mig. Vem har bäst tajming i sitt fotbollsspelande. Herish Sadi eller Simon Afrim? Båda har ju sina fördelar. Herish är verkligen en träningsmaskin som nästan på konstgjord väg formats i laboratorier och med ingrepp av halvdant licensierade doktorer medan Simon mer är en naturlig talang som sprungit raka vägen in på fotbollsplanen från Hallonbergens mörka bakgator. Herish perfekta kropp och otroliga muskler gör att han perfekt kan parera och undslippa alla tacklingar. Afrim dansar mer omkring på planen och verkar nästan ha ett sjätte sinne för vad boll och motspelare befinner sig? Vem har den bästa tajmingen. Jag vet inte faktiskt.
Hundratusen procent klarat kontrakt. Nu kan vi titta uppåt. Tre omgångar kvar och bara en poäng upp till Vallentuna på tredjeplatsen. Känns inte alls omöjligt. Ett överkomligt spelschema återstår och vi har en bra trend med tre segrar på de fyra senaste. Nu när till och med Ronnie hittar nätet känns det som om vad som helst kan hända med Sollentuna United. Vem smäller till nästa match? Saffe? Maikel? Afrim?, eller nej förresten där går väl gränsen…
Bollen ut åt högerkanten i straffområdet. En lång kille med hårband plockar ner bollen på klacken. Tittar upp, fokuserar mål och målvakt. Smäller till. Bollen stenhårt i första krysset. Zlatan Ibrahimovic borta mot Ungern? Nej, Ronnie Lars Martin Hellberg borta mot Brynäs.
Brynäs kapar Hezha. Brynäs kapar Sulle. Brynäs kapar Anton. Brynäs kapar mig. Brynäs kapar Badji. Jag tror till och med Brynäs kapar den enligt honom själv okapbare Vedad.
Röda kort? Aldrig
Gula kort? Inte ens det.
Afrim spelar handboll och gnäller på domaren. Gult!
Sulle blir arg och svär åt galen gubbe på läktaren. Gult!
Vedad tröttnar på alla kapningar och klagar hos domaren. Gult!
En titt på de utdelade skulle kunna lura en att tro att det var Sollentuna United som matchen lång höll på med efterslängar och oändliga mängder av kapningar.
Ronnie. Vilken lirare. I hans kanske sista (vi hoppas fortfarande på att fortfarande har motivationen kvar för klubbfotboll och ändrar sitt beslut att bara satsa på landslaget) säkrar han på egen hand Sollentuna Uniteds plats på den övre halvan i debutåret i tvåan. Efter ett inbjudande drömmål á la Ibrahimovic fortsätter han att briljera med en oändligt precis nazi, ett härligt jobb tillsammans med Afrim mot den minst sagt tunge Wallace da Silva och till slut ett uppoffrande glitacklingsmål som ger oss segern. Dessutom tycker han precis som undertecknad att kaotiska matchslut där man inte gör annat än att rensa, glidtackla och allmänt härja runt är ganska kul. Vi kollade på varann i den 91a minuten och bara garvade lite, sånt är laganda och fotboll som det ska va!
Nej lördagens största artist vars artistnamn slutar på -inho var inte Robinho som startade sin City-show med en frispark i förlustmatchen mot Chelsea. Självklart var det Roninho, som med sina två mål och grymma attityd såg till att åtminstone ett United vann i helgen.
Badji drog ner skratt från läktaren när hans freestylande dribblingar höll hov ute på vänsterkanten. Badji var fenomenal i första halvlekens kombinationsspel och imponerade till och med på domaren. Nu väntar bara alla på målen, som man vet finns i den enorma potential som Uniteds nummer 31 besitter.
Någon som kommer ihåg “Gatloppet” från Gladiatorerna på TV4? Man skulle slå sig fram genom en trång passage mot diverse anabolstinna tyngdlyftare innan man till slut behövde forcera sig förbi “Atlas”, 140 kg blonderad biff med en vadderad påk i handen. Hezha skulle antagligen klarat sig bra där. Ett par situationer i matchen mot Brynäs var verkligen rena gatloppen. Ibland slås man av häpnad av hur killen kan stå på benen. Svåra passningar tas emot, tacklingar undviks och rena överfall pareras. Alltihop i en himla fart. Impressive.
Hezha fick också mottaga priset som bästa spelare uppe på Måsberget. Från Grusplans prisutdelning får han dock nöja sig med ett tröstpriset. Tillsammans med Hella, Danne och Badji hamnar han på en delad andraplats bakom kvällens showman Ronnie som självklart blir matchens Cobra efter sina första två mål någonsin i en seniormatch?
Lite väl lite nummer 14 i texten tänker ni kanske nu? Freddan hade ju ett ruskig oneliner i omklädningsrummet efter matchen, har för mig att den totalt förintade Vedad.
Men jag kommer ju inte ihåg den!
Därför får ni inget veckans citat idag, Men kul var det i alla fall.
Nu smackar vi Hudik hemma på Vallen nästa helg!
