Umbroskor, gurkburkar och en målkåt nummer 14
En vanlig tisdag blev ovanlig händelserik och rolig för Sollentuna United...
Umbro profilerar sig utåt med Deco, John Terry och den gamle snednäsan Crespo. Sollentuna Uniteds bidrag till den stjärnspäckade samlingen heter Niklas Karlsson, som trollband publiken på Vallen i sina svarta SX-skor under fjolårssäsongen.
Avundsjukan och önskan om att en dag bli lika skickliga som Karlsson hade lockat en stor del av truppen ner till Sportfältet för att testa ut skor inför säsongen. Även mästaren själv tittade förbi en snabbis (Spurs mot Stoke på TV brådskade visst) för att plocka ut ett par skor som skulle hjälpa honom att hålla sin plats som lagets tekniker, frisparksskytt och alltiallo.
Den mest populära skon, som tydligen också var den dyraste och därför föga överraskande den mest populära, var årets nya SX-modell som marknadsförs med John Terry som galjonsfigur. Om detta nu innebär att vi kommer ha ett lag fyllt med brunkarmittbackar i serien återstår att se. Vedad fick en värdig efterträdare i Speziali, dom där med Geert den Ouden-plösen, i Tomas som med sina 46,5 i skostorlek till och med bräckte den väldige bosniern. Karlsson körde på samma linje som förra året och fick även med sig bland annat Anton i sitt skoval medan Ali som det anstår en tekniker valde en vit modell.
Efter skoprovningen stod det fys på schemat i Edsbergsskolans gymnastiksal. Med Owe influensasjuk var Limpar in charge för träningen, vilket brukar båda för överraskningar. Så även denna gång. Efter att ha spontant spelat lite handboll innan träningen började ( värt att notera var att Freddan var den värsta målvakten som ställt sig i ett handbollsmål, ever) beordrade Limpan en riktig handbollsmatch. Halva laget fick ta av sig på överkroppen och så var matchen igång. Efter önskemål från hela truppen fick Freddan spela i laget med tröjorna på grund av den annars lavinartade ökningen av bländningsolyckor.
Lag 1 - Storkarna och Tjockisarna, innehöll Danne, Joseph, Saman, Ali, Freddan och Hella
Lag 2 - Juniorerna och Vänsterfötterna innehöll David, Dejan, Jeppe, Jens, Anton och Robban.
Freddan utmärkte sig tidigt genom att vara ungefär lika giftig på handboll som Maikel är på basket, det vill säga oduglig. De missade frilägena avlöste varandra och många i laget, bland annat Danne, argumenterade högljutt på att nummer 14 skulle sluta få passningar. Lag 1 ledde ändå större delen av matchen, mycket på grund av distinkt skytte från Ali och tunga genombrott av Saman.
It ain’t over ‘til the fat lady sings, though. Undertecknads lag blev ändå de som drog det längsta strået. Dejan slog europarekord (Freddan har världsrekordet) i missade frilägen men David blev fyramålsskytt och jag själv teleskoparmade in två påsar från högerytter-position efter riktiga gurkburk-kombinationer vilket gav oss en seger med 6-5. Vinnarskalle!
Sedan blev det nostalgi på hög nivå, man var tillbaka på högstadiet. Ner med tjockmattor framför målen, och fotbollsspel! Reglerna var enkla. Limpan instruerade hela tiden vilka spelare från de olika lagen som skulle vara på plan vilket ledde till både stenhårda en-mot-en, kaosartade grötsituationer och sjuka powerplay.
Lag 1 tog här sin revansch, mycket tack vare nummer 14 som visade sig vara klart bättre på denna typ av bollsport och bombade in mål efter mål. Ali var säkerheten själv i avslut och även Hella lyckades smälla in en boll i taket. Sedan hade de också en målvakt i målet, vilket i detta läge får ses som lite fusk.
Själv kändes det i alla fall som ett uppsving jämfört med de senaste träningarna och ett hattrick kunde skrivas på kontot, vilket placerade mig på en andra plats i den interna skytteligan bakom Dejan som satte 4 (ska dock sägas att jag gjorde ett ofantligt mer passionerat jobb i defensiven än Dejan som satsade mer på att vara den förste iväg på kontring). För er som missade mina mål kommer i alla fall en kort återberättelse:
1:a. Vänder ut och in på en spelare vid mittplan och avslutar kliniskt med högerfoten via tjockmattan förbi en maktlös Danne.
2:a. Efter att ha lurat offsidefällan med en millimeterprecis djupledslöpning ser jag att Danne har hamnat långt utanför mål och bestämmer mig för att förnedra honom med en lobb. Bollen snuddar ribban och går in. Målvakten kan bara applådera.
3:e. Sulfint, hopslagsfint, forcering förbi backarna á la Max von Schleebrugge. Avslutar med att slänga mig fram och stenhårt smacka in bollen högt till höger. Jag firade målet med en Alan Shearer-målgest.
Annars måste man nämna Dejans lobb från halva plan, Freddans 3-4 kanoner i nättaket och Hellas inledande rökare ribba-in-
Till matchens Cobra utser jag comebackande Ali som verkade vara den enda som med kontroll kunde få bollen över den satans tjockmattan och in i målet. Skön comeback efter ryggskottet av Al-Mosawi!
Ny träning ikväll, hoppas på samma grymma inlevelse och glädje då!
