Division 1 hägrar
Birmingham City-skribenten Oskar Sonn-Lindell krönikerar om det mediokra lag som vi sett under de senaste veckorna.
And Birmingham gets hold of the ball. It’s Johnson. No, sorry, it’s Nicky Butt. He passes it on to... is it Tiny Taylor? No, sorry, it’s Cunningham. Cunningham advances forward. A long pass... Can Gray stop it from passing the line? No, he couldn’t. And by the way, that was Lazaridis. Sorry, again. And the goalkeeper has kicked it into play once more. The Blues can bring it down on the pitch. It’s Pennant. Forward to Butt. No, this time it was actually was Johnson. I’m so sorry. And now, yes, he’s been brought down without anyone touching him. That must be Jarosik. No reaction from the referee. The guests can attack. Butt with a slide tackle. No, Johnson. And they can get past a passive Upson, or is it Clapham? No matter, only Cunningham left to beat. And he’s to slow; now just advancing against Maik Taylor and the goal of the hosts. And yes, they’re saved by the hands of Taylor again. Corner kick. It’s headed away by some blue defender. Up to Heskey. No, it was Forssell. Oh, what does it matter, they all play as poor.
|| || || || || ||
Ungefär så där skulle det ultimata referatet av en Birminghammatch se ut idag. Få som sticker ut. Färre som gör det på ett bra sätt. Alla springer omkring och ser omotiverade ut. Ingen som gör något spektakulärt.
Alla faller in i gamla synder. Rykten går om att Birminghams ända ljuspunkt i tillvaron på planen, Jermaine Pennant, har haft problem med drickandet igen. Kommit alkoholpåverkad till träningen och blivit hemskickad av Steve Bruce. Dunn skadad. Melchiot skadad. Ännu fler skadade. Forssell var långtidsskadad skadad men har varit i speldugligt skick.
Eller, nej. Det har han inte. Vi skulle lika gärna kunna spela nio man och bara en forward där uppe. Han gör ingen skillnad längre. Tar emot bollen. Blir av med den. Gör en djupledslöpning. Är för långsam. Tråcklar in sig i sina egna ben. Ramlar.
|| || || || || ||
Vad gör då Bruce för att åtgärda problemet? Vad gör managern för att locka fram motivationen och tända gnistan? Svaret: spelar med samma manskap.
Den enda unga och hungriga spelare som han har låtit delta är Neil Kilkenny, och han har stått för några av de få prestationer som kan sällas till de positiva låtandena på St Andrews. En frispark i stolpen bland annat. Det säger en hel del.
Varför inte låta Forssells landsman Njazi Kuqi få pröva en match på topp? Testa Marcos Painter, Matthew Sadler, Samuel Oji eller någon annan ungtupp i backlinjen? Asa Hall på mittfältet? Det som behövs nu är inte erfarenhet. Det är hjärta. Och det är något som den mer rutinerade delen av truppen inte verkar kunna uppbåda just nu.
Herr Bruce, som fortfarande sitter säkert enligt Sullivan & Co, har kallat hem sin son Alex från det lån han skickades iväg på i början av säsongen. Ett steg i rätt riktning i alla fall. Kanske kan man få se något ytterligare nytt ansikte, inte bara på bänken, utan på planen i kommande match?
|| || || || || ||
Tyvärr har vi belönats med den värsta sortens manager för den här typen av tillfällen. När man befinner sig i en prekär situation som denna måste man våga förändra.
Steve Bruce - en före detta engelsk försvarare är nog det sämsta möjliga alternativet. Inte oförmögen, men i högsta grad ovillig, att göra radikala förändringar. Det är nog dags att släppa den defensiva, passiva sidan nu och satsa ordentligt. Jag ser ingen annan utväg.
|| || || || || ||
Nicky Butt har avslöjat att han har en klausul i sitt kontrakt med Birmingham som gör att han får återvända till the Magpies om hans nuvarande klubb blir relegerade. Lika bra det. Butt har inte tillfört mycket mer än ett mål. Blues som station för spelare utan hemvist eller bofasthet i annat A-lag är inte alltid positiv.
Butt har en rad dubbelgångare som återfinns på St Andrews. Slitvargar och vattenbärare. Evighetsmaskiner och begränsade i egentlig spelbegåvning. Alla har dock både finare namn och dessutom senare årtal på födelseattesterna.
Det är ett problem som påpekats länge. Att Birmingham har ett överflöd av utfyllnadsspelare men ett underskott på spelare som utmärker sig. Inte nödvändigtvis kelgrisar till supportrarna. Spelare som ger bredd åt truppen i dess rätta bemärkelse.
Inte en stor trupp med många spelare, utan en trupp med många sorters karaktärer och spelartyper. Inte 20 spelare som bara kan jaga efter en boll och sedan sparka iväg den. Två spelare som kan jaga bollen, några som kan behandla den, några som kan placera den i nätmaskorna, några som kan placera bollen på dem som ska placera den i nätmaskorna. Och så vidare och så vidare. Däri ligger en stor svaghet för Birmingham.
|| || || || || ||
Hägrar division 1 för Birmingham City? Om man bibehåller samma filosofi, så, ja, absolut. Har man staken att våga vända på steken helt och hållet så kan man nog byta en katastrofal säsong mot en misslyckad dito. Men ändock med utsikt mot en revansch kommande år i the Premiership.
