Bristol C - Brighton 1-0
Brighton åkte på sin tredje raka förlust i den svåra bortamatchen mot Bristol City. 1-0 slutade matchen, och nu börjar nedflyttningsstriden komma hotfullt nära...
McGhee stuvade om en hel del i laget, till viss del framtvingat av avstängning (Kerry Mayo), skada (Gary Hart) och landslagsuppdrag (Wayne Henderson). Dessutom imponerade både Doug Loft och Alexandre Frutos i reservlagsvinsten över Crystal Palace, vilket betydde att båda fick förtroendet på mittfältet, vilket i sin tur betydde att Stokes fick ta plats på bänken. Hela laget: Michel Kuipers i mål; Reid, Santos, Lynch och El-Abd i backlinjen; Carpenter, Hammond och Cox på mittfältet; samt Frutos, Revell och Loft i anfallet. På bänken återfanns målvakten John Sullivan, Tony Stokes, samt de tre ungdomsprodukterna Robinson, Rents och Elphick.
Bristol City har de senaste dagarna tagit en riktig berg-och-dal-banetur – ner dalar än berg om man ska vara ärlig. Det började med att en försvare blev utvisad mot Northampton, efter att ha exekverat en danska skalle på ... en medspelare! Ställningen var då 1-1, men i andra halvlek visade de tio kvarvarande spelarna att de klarade sig bra ändå, och vann med 3-1. I torsdags sålde man sin bästa spelare, David Cotterill, för några miljoner till Wigan. Och, slutligen, igår blev tre av laget spelare dömda till korta fämgelsestraff för sina respektive roller i ett krogslagsmål. Det måste vara spännande att vara City-supporter...
I första halvlek var Bristol det klart bättre laget. I synnerhet deras anfallare Phil Jevons måste ha funderat på hur det kunde komma sig att han inte gjort något mål; redan i andra minuten träffade han stolpen, en gång borde han blivit frispelad av sin själviske anfallarkollega, och två gånger gjorde Michel Kuipers veritabla kanonräddningar på hans skott. Tyvärr hamnade returen på den första räddningen framför fötterna på Scott Brown som enkelt kunde ge hemmalget ledningen efter tjugo minuter. Brown var också på de anklagades bänk igår, men «klarade sig» med något hundratal timmars samhällstjänst. Tydligen är inte samhället i tjänst på lördageftermiddagar... Men inte ens den mest blåochvitrandige åskådare kunde säga något annat än att Bristol hade gjort sig förtjänta av sin halvtidsledning.
I andra halvlek gjorde Brighton ett byte direkt från start – unge Sam Rents fick debutera i stället för Joel Lynch, som tydligen dragit på sig en skada, alternativt slagit upp sin gamla skada från försäsongen.
Nu spelade detta inte så stor roll, visade det sig, eftersom Brighton ägde det mesta av spelet under den här halvleken. Men därmed inte sagt att vi borde kvitterat – om man har ett bastant spelövertag, men på detta endast lyckas skaka fram ett skott över av Frutos i hysat läge, ett skott av Robinson i dålig vinkel, och en långdistansmörsare från Carpenter, så måste man vara ganska enögd för att tycka att vi förtjänade ett oavgjort resultat. Dessutom hade Bristol halvlekens farligaste möjlighet, då Williams, «ur misstänkt offsideläge», som det heter, kom helt fri med Kuipers, men denne gjorde ytterligare en kanonräddning.
Sammanfattningsvis hade man kanske hoppats på ett bättre resultat med tanke på allt Bristol råkat ut för under veckan, men som så ofta inträffar kompenserade de spelare som inte stängts av, finkats eller sålts med att göra en stark kämpainsats. Bristol var förtjänta av de tre poängen, och det är bara att hoppas att vi lyckas få lite mer stadga i försvaret och spets i anfallet, helst redan till nästa match, mot Millwall...