Sanchez – en frälsare?
Efter förlusten mot Manchester City fick styrelsen nog. Chris Coleman fick foten och in kom istället Lawrie Sanchez. Men vad var det egentligen som hände?
Så fick då Chris Coleman lämna Craven Cottage. Sju raka ligamatcher utan seger har sett till att Fulham i allra högsta grad är inblandat i bottenstriden. Tre poäng av 21 möjliga är inte godkänt för något lag, oavsett nivå. Coleman har säkert gjort allt som stått i hans makt för att vända den negativa trenden men det är bara att inse – han har inte vad som krävs.
Jag var själv en stor supporter av Coleman men allting kan nå en gräns och nu nådde Coleman sin. Han ska ha en stående ovation för det arbete han uträttat sedan han hoppade in som ersättare för Jean Tigana i mars 2003. Han räddade kvar laget och styrde i sin första säsong vid rodret Fulham till en nionde plats, klubbens bästa placering någonsin. Sedan var det slut på det roliga.
Redan säsongen 2004/05 började det som sent igår ledde till Colemans avsked. Fulham varvade fantastiska insatser med bottennapp av bibliska proportioner. Kontinuitet är ett ord som man som Fulhamsupporter egentligen inte ska kunna stava till. Coleman kritiserades hårt vid ett par tillfällen men räddade sig kvar tack vare Fulhams fantastiska hemmaform. När även hemmaformen nu föll ihop fanns det inget mer staket att luta sig mot.
Man kan kritisera val av spelare, taktik och snåla resurser men jag tycker att vi lägger allt sådant åt sidan. Som jag skrev tidigare så är tre poäng av 21 möjliga för dåligt för samtliga lag i det engelska ligasystemet, läs samtliga. Man ska komma ihåg att det här var Colemans första tränarjobb i karriären och någon gång var han tvungen att gå på en nit. Den kom alltså igår. Vi får hoppas att han inte bryter ihop utan istället lär sig något av situationen. Att den assisterande tränaren Steve Kean också fick gå är egentligen inget att orda om. Han var Colemans förlängda arm och var därför också helt beroende av honom. In kommer nu Lawrie Sanchez.
Sanchez borde vara en välbekant man för oss svenskar. Så sent som för två veckor sedan vann hans Nordirland med 2-1 över Sverige i EM-kvalet. Sanchez blir så kallad caretaking manager under Fulhams fem avslutande omgångar. Han kommer att sköta arbetet som förbundskapten för Nordirland parallellt. Om det finns planer på att göra Sanchez kontrakt permanent är omöjligt att sia om i dagsläget. Nu är han här för att göra ett viktigt jobb: rädda kvar Fulham i Premier League.
Att det blev just Sanchez har vi Dave Beasant att tacka, eller klandra, för. De båda var med i Wimbledons "Crazy Gang" och Beasant är vid sidan om jobbet i Fulham målvaktstränare för Nordirland. Sanchez är vid en första anblick också ett bra val. Han har i Nordirland visat att han med små resurser kan få ut ett riktigt bra resultat. Han besitter också förmågan att kunna besegra motståndarna på det taktiska planet, en egenskap Coleman verkade sakna.
Fulham har just nu fyra poäng ner till Sheffield United som är första lag under strecket, Sheffield har samtidigt en match mindre spelad. Vinner Fulham två av de återstående fem matcherna borde kontraktet vara säkrat. Det återstår att se om Sanchez gör några radikala förändringar eller inte. Egentligen bryr jag mig inte om vad han gör, så länge Fulham klarar sig kvar. När det målet är uppfyllt kan vi börja diskutera framtiden.
Lock and load!
