Bristol C. - Plymouth A. 1-2: gudomligt ingripande
I införrapporten igår så skojade jag lite att det var dags för religiösa Rory Fallon att återkomma till laget, annars skulle Gud ge sin lärjunge Basso ännu mer hjälp. Föga anade jag att han skulle återkomma efter en längre frånvaro och göra två mål som skulle sänka ligaledarna! Sannerligen var Gud på vår sida idag...
Lagen
Första chocken kom när vi läste laguppställningen idag. Hela sex förändringar från förlusten mot Scunthorpe och hela bänken från den matchen började. Steve MacLean petades idag för första gången sedan han köptes i januari, och centrala mittfältet i Nalis och Abdou byttes ut helt också. Det innebar en första start efter en längre frånvaro för Mr Plymouth Argyle Paul Wotton, som med sin blotta närvaro på planen verkar få igång sina kollegor. Chris Clark spelade i mitten för första gången, och Gary Teale återkom på högerkanten. Även Gary Sawyer återkom som vänsterback för Lee Hodges efter sina insatser i mål i tisdags.
I Bristol saknades båda managersonen Lee Johnson och Jamie McCombe med skador. Den senare är en mittback som har gjort många viktiga mål för City på senare veckor...
Stämningen var riktigt härligt inför matchen, mer ljud än någonsin har kommit ut från min dator... The Wurzels, Citys eget band, spelade live inför kickoff och man hörde hela arenan sjunga "One For the Bristol City". Blev lite avundsjuk, vi måste hitta på en egen klubbsång också...
Första halvleken
Bristol kom ut taggade och ägde första tio minuter utan att oroa målvaktslånet Douglas allt för mycket. Efter det så började Argyle långsamt etablera sig i spelet och såg farliga ut när de anfallade. Bästa chans kom efter matchens första hörna när båda Fallon och Marcel Seip försökte nicka samma boll, när det såg ut som ett ostört nick av en av dem hade gett Argyle ledningen.
Efter 35 minuter så fick Douglas ingripa för första gången. Adebola överlistade Argyles backlinje och spelade in Byfield. Men Douglas var bra positionerad och snabbt nere vid närmaste stolpen.
Sedan golvades han fullständigt av Byfield i nästa spelsekvens och ett tag såg det ut som om stackars Lee Hodges skulle behövas i mål igen. Men den store skotten reste sig och fortsatte.
Det var tilläggstid i första halvleken när Gud till sist gjorde inträde. Ett inlägg från vänster från Sawyer var för hårt slagen men hämtades upp av Teale på andra sidan, som lyckades hitta Fallon i straffområdet. Rory tog ett steg fram och placerade den förbi sin trosfrände Basso, gick ner på knäna och pekade mot himlen...
Andra halvleken
Alltid bra att göra mål just då, innebär att motståndarmangern snabbt måste ändrar sitt tal till trupperna i halvtid. Andra halvleken var ganska händelsefattig några minuter men så småningom började Bristol dominera. Närmast kom de efter hörna när Marvin Elliotts nick rensades på mållinjen av (vem annars) Wotton.
Men några minuter senare var det otroliga 2-0. En bra hörna av Teale hittade Seip i straffområdet. Han nickade den tillbaka tvärs över målet där Fallon, nästan ståendes på mållinjen, kunde rulla in två-noll.
Bristol satsade nu allt för att komma in i spelet igen. Mittbacken Vaskó kom in och spelade som forward och laget började spela 3-4-3. Med ungefär tjugo minuter kvar så fick de en livlina av domaren. Först gav han City frispark precis utanför straffområdet efter att Anderson tog bollen och ingen i City ens vädjade om frispark. Resulterande frispark tog på Jermaine Easters hand, men han var bara ett par meter bort och hade inte lyft armarna. Men domaren blåste straff, och Lee Trundle satte 1-2.
Det blev en nervös sista femton minuter. City hade bollen nästan konstant men verkade mest bara slänga långbollar som Anderson och Seip åt upp för det mesta. Douglas fick ingripa en gång och det var inget fel på honom, såg bollen sent efter att den kom farandes genom ett överbefolkat straffområde, men både stoppade den och höll den framför inrusande forwards.
Efter hela sex tillläggsminuter så var det slut och Argyles första vinst på Ashton Gate sedan 1931 var ett faktum!
Analys
Bra tillställning idag. Mycket viktigt att återupptäcka hur man vinner med tanke på att hela fem lag i "getingboet" också vann sina matcher idag.
Jag var orolig att Rab Douglas kunde vara omotiverad och sakna matchrutin, men det var inget fel på honom idag. Det enda han inte gjorde var rädda straffen. Men lycka till, han verkar vara på väg bort från Leicester under sommaren och kanske hittar en ny klubb efter dagens tillställning.
Rory Fallon hade en av sina bästa matcher och gjorde två bra mål - någonting våra forwards inte har lyckats med på senare veckor. Han är värd att få matchens lirare och en plats mot Watford nästa vecka.
Paul Wotton är kanske inte världens bästa fotbollsspelare men det är så skönt att han är tillbaka i startelvan. En riktig klubbkapten som bara har spelat för en klubb och tillför mycket energi och organisation.
Jermaine Easter måste ha sprungit en maraton idag. Det är värt väldigt mycket även om han inte har gjort så många mål än.
Bristol då? Ja, de kan säkert bättre och tappade första platsen till Stoke på målskillnad. Men de har laganda och bra organisation och kan fortfarande skrälla sig till Premier League.
