Om VfB Stuttgart
Låt mig så skriva av mig en del om VfB Stuttgart, som Gunners möter på Mercedes-Benz Arena i den härligt sprudlande staden Stuttgart. Ni som kan er latin, vet att undertecknad också spökskriver på VfB Stuttgarts sida och skänker således lite tankar om det andra laget i min solbrända, fasta och enormt intressanta kropp, där man kan hitta håligheter som ingen annan har.
VfB Stuttgart grundades egentligen 1912, men heter klassiskt Verein für Bewegungsspiele Stuttgart 1893 e. V, då laget egentligen är en sammanslutning av Stuttgarter FV och Kronenclub Cannstatt. Just ordet Cannstatt eller Bad Canstatt skall man lära sig om man vill veta något om Stuttgart, ty det är North London of Stuttgart. En stadsdel i nordöstra Stuttgart, en snabb bilcaravan , företrädesvis Mercedes, från arenan. Här bor och lever VfB Stuttgart. I den delen av Stuttgart där flest folk bor, finns också europas näst största fyndigheter eller mineralvattenkälla(efter Budapest) och här finns Neckar park, där man samlar Porsche Arena, Hans-Martin Schleyer Halle, Carl-Benz-Centrum, VfB Stuttgarts ClubZentrum och naturligtvis Mercedes-Benz Arena, som i och med matchen mot Arsenal får sitt dop. Tidigare namn neckarstadion och sedermeras Gottlieb-Daimler Stadion efter Stuttgarts store affärsman.
VfB Stuttgart har vunnit ligan fem gånger. Laget hade sin storhetstid under 50-talet, då en enarmad herre vid namn Robert Schlienz sköt sönder målburarna. Under 50-talet vann man två ligaguld och 2 cupguld. Nästa era kom 1984, då man överraskande tog hem ligaguldet med Danne Corneliusson i laget.
Mitt hjärta började slå volter för Stuttgart 1992, då jag studerade tre månader utanför staden och hade god access till att som skedde kring klubben. Jag såg tre matcher live och upplevde via radio, lätt bakis i München, hur VfBs store kapten Guido Buchwald säkrade titeln med 2-1 mot Bayer Leverkusen i slutminuten, en majdag. Lagets store lille profil var Fritz Walter, som troligtvis har den snyggaste mustaschen en frisör kan uppbringa. Walter var inte längre än 170cm, men helgutta vad mål den gossen gjorde. Mathias Sammer och Guido Buchwald var naturligtvis de stora profilerna annars.
Under 2000-talet kom Felix Magath till klubben och startade en era, som fortfarande lever och där man har givit Stuttgarts unga garde namnet "Die Jungen Wilden". Magath skickade fram ynglingar i parti och minut och minnegoda kommer ihåg Hildebrand, Hinkel, Kuranyi med flera. En annan viktig beståndsdel var Alexander Hleb, som slog igenom med dunder och brak i VfB under denna tid.
Laget tappade fart och ekonomi efter Champions League och höll på att göra en Leeds, men ekonomisk sanering och en rad nya tränare, däribland Giovanni Trapattoni, som höll på att sänka klubben fullständigt, banande väg för "nobody" Armin Veh. En taktisk gentleman från Augsburg, som inte gör mycket väsen av sig. Han kom våren 2006 efter Trapattoni och löste inte mycket. Laget hamnade på en tiondeplats och fansen- mig undertecknad - skrek på avgång och nytt blod. Veh kändes vek, otaktisk,okunnig och det hände absolut ingenting under det första halvåret.
Så kom 2006/2007 och efter en hejdundrande säsong stod Fernando Meira på Schlossplatz med "die Schale", som ligasegerbucklan heter i Deutschland. Veh hade uträttat ett fullkomligt formidabet mästarstycke och med ett lag egentligen utan större stjärnor, plockat fram talanger, vidareförädlat dem, spelat ett härligt offensivt spel och tagit hem ligasegern före Schalke 04. Ligatiteln togs i sista matchen mot Energie Cottbus och det var naturligtvis signifikativt att ett av årets utropstecken - Sami Khedira - fick avgöra.
Förra säsongen lyckades inte VfB med bedriften att försvara sin ligaseger, då bayern München gjorde som de brukar göra under ett mellanår- man värvar sönder ligan och köpte ihop ett lag, som kommer att gå långt ävben i Champions League 2008/2009. VfB hamnade på en sjätteplats och får nu kvala sig in i UEFA-cupen och efter vinster mot ryska Saturn, så är man närmare detta slutspel.
Armin Veh har jämförts med Arsène Wenger i sitt sätt att se på fotboll. Mycket bollrörelse, han drar sig inte för att använda sig av talanger, mycket folk i anfall och koncentration på att gå via kanterna. Sedan går det fort att slå om från anfall till försvar. Till sin hjälp har han Alfons Higl, en gammal Kölnback och så Horst Heldt, sportchefen, som sköter värvningarna på ett ganska blandat sätt skall sägas.
Då har vi alltså - fem ligaguld, till det fyra cupguld, en final i cupvinnarcupen 1998 (på Råsunda för övrigt) och vi är framme vid årets upplaga, som möter Gunners på Mercedes-benz Arena
Målvakter
Som alla vet så värvades Jens Lehmann från Gunners för att vakta buren efter att fjolårets nyförvärv Raphael Schäfer från Nürnberg tillsammans med egna produkten Sven Ulreich haft en katt-och-råttalek i målburen. Inte mindre än fyra gånger bytte Veh målvakt ifjol och med Lehmann infinner sig stabilitet. Som reservmålvakter finns 20årige Ulreich och så 23årige Alexander Stolz, som stått i UI-cup, då Ulreich varit skadad.
Just målvaktspositionen skall nämnas dock. VfB är vida känt i Tyskland för att ha mycket väl utbildade målvakter och har försett ungdomslandslagen med målvakter under decennier. bakom dessa finns Timo hammel och Framk Lehmann.
Backar
Klubben sålde av med Fernando Meira nyligen, men värvade in Khalid Boulahrouz från Chelsea. Han lär debutera mot Arsenal. Muttbackar annars är Serdar Tasci, en ung lovande tysk-turk, som dock går bort sig i markeringar ibland. Mathieu Delpierre, den 195cm långe fransmannen är dock stabiliteten själv och en av ligans bästa mittbackar. På kanterna slåss Ricardo Osorio på höger och Artur Boka/Ludovic Magnin om positionerna. Eventuellt kliver Roberto Hilbert ned på högerbacken. Kan tycka att Veh gjorde fel när han sålde Andi Beck till Hoffenheim inför denna säsong, då ytterbackspositionerna är mediokert bemannade. I sina bästa dar är både Osorio och Magnin mycket bra, men tillfällena är begränsade.
Mittfältet
Nu blir det högintressant. Ett par värvningar under sommaren har stärkt lagets mittfält. Jan Simak - ett f.d problembarn från Tjeckien - värvades från Carl Zeiss Jena och har briljerat på försäsongen med fantastiska passningar, målskytte och en vidunderlig frispark mot Saturn i förrgår. Till detta den hårdföre offensive Martin Lanig, som kom från Greuther Fürth. Två intressanta mittfältare som sätter press på övriga. Pavel Pardo har gjort över 140 landskamper för Mexico och är balansspelare på mitten. Lungor som en ardennerhäst. Sami Khedira kan gå både offensivt och defensivt och med Thomas Hitzlsperger och Roberto Hilbert på kanterna finns fart och kraft. Hitz skjuter som en häst. Kvar finns Yildiray Bastürk, som kommer att få det svårt att ta sig fram till en ordinarie plats detta år.
Troligtvis kommer Veh att låta ungtuppen Sebastian Rudy och eventuellt Christian Träsch att spela mot Gunners också. Två intressanta hårdjobbande centrala mittfältare, som båda är under 20 år.
Forwards
Vi räknar in Mario Gomez, som gjorde mängder av mål i fjol igen och som var på väg till bayern München. Gomez var också forknippad med Gunners, men det är ju alla av kvinna född. Jeronimo Cacau heter brassen, som har Bundesligas fränaste namn. Smaka på det - Jeronimo Cacau. Indianhövding och så Kakao. kan inte bli bättre. Cacau gör grovjobbet i anfallet och underskattas ofta. Ciprian Marica är en rumänsk talang, som blev VfBs dyraste spelare ifjol, men gjorde bara tre mål. Två mål mot Saturn dock. Killen är på gång. Så har vi problemområdet Daniel Ljuboja, som lånades ut till HSV och sedan till Wolfsburg och pratade bara illa om VfB. Sedan insåg han sitt misstag och togs till nåder igen. Ljuboja är inte omtyckt av de trogna på Cannstatter Kurve. Avslutningsvis finns 19årige supertalangen Manuel Fischer, som kallats "der Mann mit dem goldenen Schuss". Spås slå igenom detta år.
Det var VfB Stuttgart det. Bad Canstatts och Stuttgarts stolthet. Välkomna till bords.
