Falkens Funderingar: 28 Mars: Doktor Glas
Doktor Tyko Gabriel GLas i Hjalmar Söderbergs roman från sekelskiftet kastar mig rakt in i en värld kallad "London Colney". Om en månad är jag i London med kollegan Jakob. Vi har biljetter till Arsenal-UInited och planeringen är i full gång. Idag diskuterade vi hur gott första ölen/drinken skall smaka när vi kommer fram till hotellet vid Tottenham Coart Road. Vad Jakob dodk inte vet är att jag ämnar memorera Söderbergs Doktor Glas och läsa denna högt innan vi somnar varje kväll. Uppkrupen i sängen medelst Bebbes Godnattsmössa och läsandes med lätt ansträngd Malmödialekt(f.ö den absolut hemskaste i Sverige), så kommer jag att leva ett liv som slutar ungefär efter första meningen. Doktor Tyko Gabriel Glas pratar om livets meningslöshet, des andefattighet och hur man söker en mening med livet. Jag ger er : Abou Vassikri Diaby.
Här går man till Gunners 2006. Full av liv, lust, kunskap och alla tror att killen skall vara "the next Paddy". Vi väntar, vi hoppas, vi tror. Vi önskar att han rätt-som-det-är skall kliva ut som en nykläckt ros ur ett äggskal och bara bryta bollar, peka framåt, avancera, visa vägen och vara "da shit". Men inte. Nahä..men kanske lite senare när han fixat till tempot? Enter Dan Fuckface Smith. Eller Dan" the careerdestroyer" Smith. Smack. Ben-fot-fotled , ja allt som en fot har...sönder..kabutt.no-more..
Diabys karriär i spillror och tyvärr.. jag säger tyvärr...han har aldrig repat sig. VM 2010 och landskamper..nej, han har aldrig repat sig och jag måste tyvärr säga...jag vet inte vilken nytta vi haft av honom. Jag skrev en euforisk artikel efter hans match mot LIverpool i höstas..å var lycklig som en nymjölkad gnu, men insåg efteråt att killen troligtvis hade en lidnersk knäpp. Tyvärr har killen en klassisk glaskropp. Han går tyvärr mer sönder än en vandrande pinne. Jag har haft ett gäng och de tappade både ben och armar. Jag fick sex av min gamla fröken. Spenderade en dag med att hitta fräna namn på dem. De fick namn och nästa morgon hade en tappat ett ben. Äh..jaa..det var Lucius? En natt till..nästa tappar ben. Sedan en arm. Sedan växer skiten ut igen..va?
Jag lider med Diaby. Absolut. Det är en spelare med stor kunskap och möjligheter. Detta år hade möjligtvis kunnat bli hans och han började bra med flera matcher. Tyvärr, så ödelades hans säsong som så många gånger av skador och gårdagens knäskada tar honom bort i nästan ett år. Framtiden i Gunners är minimal och det tar mig tillbaka till tanken "vad kommer vi att sakna?" Diaby har alltid varit ett frågetecken. Vad är han egentligen bra på? Snabb? Brytsäker, målskytte, passningar, spelgeni..? Jag har tänkt och inser att det inte riktigt passar in. KIllen kanske är en stor skämtare och en riktig lurifax som spontanrufsar till Artetas frissa, lägger en halväten Bratwurst hos Podolski och kallar Wenger för "Assenn". Jag vet ej. Jag tror dock inte jag kommer att gråta massor när han nu försvinner och det är inget elakt sagt mot fransmannen; det är bara det att jag inte riktigt förstår var han skall spela. Han kanske är med för att skrämma motståndarna eller bära vattenflaskorna? Å andra sidan så saknar man aldrig kon förrän spiltan är tom..typ.
Jag önskar Diaby en tillönskan om tillfriskning och undrar hur han skall förstärka när han är åter. Förhoppningsvis säger han som broder Tyko "Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till varje pris som helst."..å kliver fram och ger oss world-dominance.
