Arsenal i semifinal!
Theo Walcott chippar in one-nil to the Arsenal!

Arsenal i semifinal!

Arsenal gav inte Villarreal en chans i hemmareturen utan vann enkelt med 3-0 efter mål av Walcott, Adebayor och van Persie.

De gula u-båtarna kom till London med något sargat självförtroende efter helgens 0-2-förlust hemma mot Malaga, och inte nog med det – man hade också förlorat sin briljanta lagkapten Marcos Senna.

Men Arsenal hade sina bekymmer de också. Man förlorade Willam Gallas, Manuel Almunia och Gael Clichy i mötet i Spanien, mot Wigan gick Johan Djourou sönder men inte nog med det – Bacary Sagna blev tvungen att slänga in handduken under dagen. Det ledde alltså till en backlinje med Eboue och Gibbs som ytterbackar och Silvestre och Toure som mittlås framför Fabianski.
”I don’t believe that we are a team who can play for 0-0, that’s not our natural way.”, sa Wenger, och det kände vi nog allihopa innan matchen.

Första halvlek
Arsenal startade i ett härligt, rasande tempo. Laget anföll mycket och helst genom högerkanten där Theo Walcott huserade. En djupledsboll nådde just Walcott som slog den direkt, hårt mot första stolpen – men ingen fanns där att slå in den. I stället hamnade bollen hos Samir Nasri. Pass bakåt till Cesc, chipp in mot van Persie som inte kan trycka ner nicken tillräckligt.

Villarreal hade ett farligt läge inledningsvis som hade kunnat sätta press på the Gunners. Rossis inlägg dimper ner vid bortre delen av straffområdet till Diego Godin, som sparkar till den på halvvolley mot första stolpen, men Fabianski är välplacerade och kan enkelt rädda.

Men det var Arsenals halvlek och det var just hemmalaget som också gjorde det första målet. Eboues djupledsboll förlängdes tjusigt vidare av en klackande Fabregas, framtill Theo Walcott. Villarreals keeper Diego Lopez gör vinkeln tuff för Theo som egentligen bara får ett alternativ över. Att chippa. Och som han gör det. Elegant, kyligt och välplacerat lyfter han bollen förbi Lopez och in bortre burgaveln. One-nil to the Arsenal i 10:e minuten.

Arsenal spelade lysande, hela Ashburton Grove började tänka på semifinal mot United, och en och annan spelare verkade gör detsamma. Legenden Bobby Pires fick ett lysande läge, när han lämnades ensam utanför boxen och får bollen snett bakifrån – men vår gamle stjärna lyckades inte hitta målet utan skottet blockeras till hörna.

I matchen på El Madrigal gjorde Marcos Senna och Ariel Ibagaza livet svårt för Arsenals mittfält, då det kontrollerade det mesta som hände centralt på mitten. Ikväll fanns ingen av dem på planen från start – men Villarreal försökte ändå anfalla i mitten. Gång på gång försökte man spela sig igenom en kompakt Arsenalförsvar, som gång på gång kunde bryta och iscensätta kontringar.

Halvlekens näst bästa chans kom efter halvtimmen spelad. Adebayor föll lätt efter kontakt med Mati Fernandez ett par meter utanför straffområdet, fick frisparken av han var ute efter och publiken började klappa fram van Persie. Utmärkt läge för holländare – något även Villarrealförsvaret var medvetna om. U-båtarna ställde åtta man i muren för att förhindra att van Persie skulle kunna slå den mot bortre. Det lyckades han med ändå men Diego Lopez var dock välplacerade och kunde rädda. Adebayor var först på returen, nickade den förbi Lopez på en hemspringade Pires som bröstade ner den mot mållinjen – men inte över – för där fanns Rodriguez och rensade undan.

Villarreal hade sedan en strålande chans att komma in i matchen, när Godin nådde högst upp på en hörna. Bollen gick dock precis över ribban.

Eguren sprang in i Cesc precis innan halvtid och drog på sig ett gult kort, innan visslan ljöd. Vi kunde konstarera att Arsenal rättvist hade ledningen. Detta var dock långtifrån avgjort, men med det spel Arsenal hade visat upp kändes ett avancemang för Villarreal långt borta.

Andra halvlek
Villarreal började andra halvlek bra. Man utnyttjade kanterna något bättre, satte högre press på Arsenals backlinje och försökte sticka in den mot Rossi några gånger. Den backlinje som diskuterades så flitigt innan matchen – skulle den hålla? – sattes på prov, och kunde godkännas med bravur. Emmanuel Eboue vred tillbaka klockan en sisådär tre år och såg ut som den högerback som gjorde succé under slutspelet 2006. Kieran Gibbs visade inte ett uns av debutnerver – första Champions League-match som det var – utan gjorde ett digert jobb på den kant som de flesta av Villarreals anfall kom på. När de försökte anfalla längs kanten. Som jag skrev tidigare, Villarreal försökte alldeles för mycket i mitten – och där agerade Kolo Toure beslutsamt och Silvestre visade han att kan bli att räkna med när han kommer in i lite bättre matchform.

Halvlekens första kvart innehöll inte särskilt mycket målchanser. Men i den 60:e minuten skulle det förändras – och som det gjorde det. Cesc Fabregas nickade fram bollen till van Persie, som tog emot bollen och kunde utmana Villarreals backlinje rättvänd. Holländare vänder bollen till sin vänsterfot, spelar fram Adebayor som för en gångs skull inte är offside (sex offsidespringningar på honom) – och togolesen tar emot bollen perfekt och placerar den bakom Lopez. Afrikandans av Adebayor, Song och Eboue featuring franskt gästspel av Silvestre, och Arsenal hade en och en halv fot i semifinalen.

Snabbt byte Villarreal i ett försök att åstadkomma något framåt. Ut med Fernández och Soriano och in med Kahveci och spelfördelaren Ibagaza. Villarreal såg något piggare ut efter bytet, och ett par gånger var man nära att hitta fram med djupledsbollar – men Fabianski läste varenda en och kom förtjänstfullt ut och tog hand om bollen. Polacken var för övrigt hur bra som helst under hela matchen.

I 69:e minuten var det sedan game, set and match. Godin fäller Theo Walcott i straffområdet – men ser samtidigt ut att vara på mycket boll. Theo eller boll först? Jag vet inte – men linjedomaren verkade säker och pekade på straffpunkten. Tveksamt och givetvis förödande för Villarreal. Stora prostester från de gulklädda och störst protester från Sebastian Eguren som drar på sig sitt andra gula för snack – och alltså får lämna planen. Robin van Persie lägger bollen på straffpunkten och dunkar in trean som betydde att den feta damen började gala som aldrig förr.

Därifrån var det ren defilering och Arsenal passade på att vila målskyttarna inför helgens drabbning mot Chelsea, och Wenger gav Diaby, Denilson och Bendtner lite speltid.

Villarreals hade sina chanser i den första halvleken av den första matchen. Hade gjort ett mål till där hade det här kunnat sluta hur som helst. Men Arsenal visade styrka då – speciellt i den andra halvleken – och här på Ashburton Grove var det inget snack. Pellegrini och grabbarna får försöka igen nästa år och Bobby Pires fick i alla fall höra sitt namn sjungas av gooners igen. Arsenal är i semifinal och där väntar regerande mästarna Man United. Det kommer att bli svårare då.

Spelarbetyg
Lukasz Fabianski 4 - Sattes inte på några ordentliga prov, men gjorde riktigt bra ifrån sig de gånger Villarreal kom fram

Emmanuel Eboue 4 - Verkade trivas bra på sin gamla högerbacksplats
Mikel Silvestre 3 - Det syntes att han inte är i matchform vid vissa sekvenser - men i övrigt en bra match
Kolo Toure 5 - Uppåtstigande form, vilket vi kommer att behöva mot slutet av säsongen
Kieran Gibbs 4 - Debutanten tog för sig framåt och var stabil bakåt

Theo Walcott 5 - Planens bästa i första halvlek - mattades i andra och byttes även ut för att vilas inför lördagen
Alexandre Song 4 - Blir bara bättre och bättre från sin defensiva position på mittfältet
Cesc Fabregas 4  - Fantastisk touch till Theos mål och en solid insats
Samir Nasri 3 - Är inte i sin bästa form, men kämpar och sliter något enormt

Robin van Persie 4 - Ett mål, en assist och delaktig i mycket som hände framåt
Emmanuel Adebayor 3 - Betyget dras ned av att togolesen sprang offside på tok för mycket


Matchens utropstecken: Första målet var matchens behållning. Klackskarven av Fabregas och lyftningen av Walcott höll allra högsta klass. Magnifikt.

Matchens frågetecken: En hel sektion - om inte mer - var tom för att Villarreal inte kunde fylla alla sina platser. Kan man inte ge tillbaka de platserna så att fler supportrar kommer in på arenan då? Säkerheten borde ju gå att ordna ändå.

Oscar Broström2009-04-15 23:51:00
Author

Fler artiklar om Arsenal