Het Ljungberg sänkte Ipswich
Precis som i 21100 Malmö var det i London N5 ett strålande fotbollsväder. Solen sken över Highbury och speciellt över vår svenska mittfältshjälte Fredrik Ljungberg.
Ni som brukar läsa min inför- och matchrapporter vet att jag brukar vara nervös när det är match på gång. Söndagen var inget undantag. Ett Ipswich som kämpar för att hänga kvar i högsta ligan är inte att underskatta även om de saknade 9 man. Skulle våra hjältars nerver hålla i denna
måstematchen.
Som alltid på Highbury öppnade Arsenal i högt tempo och Ipswich hade inte mycket att säga till om. Det resulterade i en del målchanser men inga bollar ville ramla in back Ipswich målvakt. Fredrik jobbade stenhårt på mittfältet och Vieira agerade som den mittfältskung han är. Han vann
allt! Det känndes som det bara var en tidsfråga innan första bollen skulle trilla in i nätet framför Clock End, men det hände liksom aldrig och man började bil lite mer nervös än vad man var innan matchen. Skulle spelarna börja hänga med huvudet nu? Ingalunda!
I andra halvlek drogs samma tempo upp som i början av matchen och tyvärr med samma resultat som i första halvlek. Inga mål... Skulle detta bli den första matchen som vi skulle gå ifrån utan att göra mål? Bergkamp hade ett skott i insidan på stolpen och Ljungberg ett i ribban. Det verkade som att bollen inte ville in. Då slog Ljungberg till! Han kämpade och slet till sej bollen inne i straffområdet och satte skottet i bottre burgaveln. Det var ett förlösande mål, det märktes både på publiken och Freddie som snabbt sprank ut till alla Gooners på North Bank och kramades. En lycklig publikvärd hamnade mitt i kramkalaset. Det var ett klassisk Ljungbergmål som hämtat från hans tid i Halmstad där han ofta krigade till sej målen.
Lite senare slog han till igen. Denna gången var han väldigt nära att nicka in ett mål, men målvakten gjorde en bra räddning. Det hjälpte dock föga. Freddie knäade returen i mål.
Bland matchens giganter märktes mest Ljungberg p.g.a de båda målen. Värt att nämna är också att firma Keown & Adams var tillbaka i mittförsvaret och skötte sej väldigt bra. Grimandi skötte sej också bra efter sitt inhopp, bl.a med passet fram till Ljungbergs andra mål.
Mot guldet!
