Blackburn - Fulham 2-1
Ännu en gång grinar oturen oss i ansiktet, man får verkligen hoppas på att talesättet stämmer; att det alltid jämnar ut sig.
Visst vi hade lite tur sista kvarten mot Liverpool med en man utvisad, men självmål och utvisningar verkar vara denna säsongs melodi. Fyra utvisningar hittills och serien har inte ens vänt och framför allt vi har inte Patrick Viera i laget. På hela förra säsongen drog vi på oss 2 röda totalt. Att vi också tycks göra självmål i var och varannan match gör inte saken bättre men att vi sedan missar nästan varannan straff som tilldöms oss är under all kritik.
Blackburn är ytterliggare ett lag som jag på pappret anser att vi bör slå både borta som hemma, åtminstone poäng borta och seger hemma. Efter en vecka som började med en fin insats mot Liverpool hemma, och en godkänd insats borta mot Hertha Berlin (om vi bortser från ett av dessa självmål då), avslutades med bedrövelse borta mot Rovers. Vi har de senaste åren ett skapligt facit mot Blackburn, men det blev inte bättre av insatsen i lördags.
Första halvleken var allt annat än välspelad men hemmalaget stod för den minst dåliga insatsen och vore det inte för Van der Sar i mål så hade nog hemmalaget haft en större ledning än 1-0 i paus. Målet gjordes av Yorke 10 minuter innan halvtid. Visserligen fick återvändande Brad Friedel visa sin klass på ett par avslut från Steve Marlet, men hade någon av dessa gått i mål hade man ändå inte kunnat tala om rättvisa. Man ska nog nämna att det öste ner regn under hela matchen och det bidrog säkert till den låga nivån på spelet.
Fulham kom ut som ett nytt lag efter paus och detta mycket tack vara Boa Mortes inställning i början på den andra halvleken. Vi spelade upp oss och tog över mycket av matchen och kvitterade en kvart in i halvleken genom Steve Marlet. Detta mål väckte Rovers ur sin tillfälliga dvala och de började pressa tillbaka oss, både Duff och Yorke hade fina lägen att återta ledningen men direkt efter Yorkes miss så drar Boa Morte igång en kontring som resulterade i straff efter att Craig Short drog omkull honom i straffområdet. Den påföljande straffen lades av Steve Marlet och var inte direkt dålig utan Friedel gjorde en strålande räddning och höll kvar ställningen vid 1-1. Boa Morte hade chansen att ge oss ledningen direkt efter men avväpnades av Lucas Neill.
Det var dock inte slut på eländet efter straffmissen. I den 78:e minuten gick Yorke på avslut och detta räddades av Edwin i mål, men returen studsar rakt på Rufus Brevett och in i mål. Friedel skulle tvingas rädda sitt lag ytterliggare en gång då han stoppade Steve Marlet två meter från mål under matchens sista minuter.
Om talesättet stämmer så bör vi ha en vårsäsong där allt rullar vår väg, men viktigast av allt är att vårt bortafacit måste bli mycket bättre. Att vi sen spelar mycket bättre mot ”stora” lag är något som man bör ta itu med tillsammans med en idrottsterapeut. Någonstans brister fortfarande inställningen, grabbarna måste förstå att i Premier League är alla matcher precis lika viktiga.
Next up Wigan!
