Inför: Chelsea - Liverpool
- en historisk återblick
Del I av införrapporten blickar bakåt genom historien på de båda lagens förehavanden i den finaste av klubblagsturneringar och deras möten med engelska lag utanför den inhemska ligan.
Eftersom endast 30-40 % av er bemödar er med att läsa del två av tvådelade införrapporter och matchrapporter testar jag den här gången att dela upp den i två separata artiklar. Den första delen, som du just har börjat läsa, fokuserar på historien och den andra som publiceras under tisdagen vänder blicken mot onsdagens match och den här säsongens turnering.
Liverpool
Vetskapen om att Liverpool till hösten högst troligt får klara sig utan Champions Leaguefotboll ligger konstant och gnager i bakhuvudet som en elakartad tumör, men förhoppningsvis kan det tagga spelarna ännu mer inför Liverpools största match i Europa på 20 år.
Ja, när Liverpool springer ut på Stamford Bridges gräsmatta på onsdag sällar de sig till en skara spelare i klubbens historia som inte är alltför stor. Liverpool har i Europacupen (Jag kommer hädanefter att använda detta samlingsnamn för att tala om turneringen som har gått under namn som Mästarcupen för klubblag, enbart Mästarcupen, Europacupen och Champions League. Där det förekommer uppenbara skillnader använder jag respektive turnerings namn och med liten bokstav som i exempelvis 'europacupspel' syftar jag på spel i samtliga europeiska cupturneringar.) spelat semifinal vid sex tillfällen tidigare och med tanke på att fem av dessa föll inom loppet av nio år och därmed hade en ganska likartad spelartrupp inser ni att det är få förunnat att få vara med om en sådan här händelse. Endast vid ett tillfälle har Liverpool misslyckats med att ta sig till final och det var vid det första försöket där vi börjar vår resa.
1964/65 Liverpool FC - Internazionale FC 3-1, 0-3
Liverpools första chans till spel i Europacupen kom med Bill Shankly vid rodret säsongen 1964/65 och det var definitivt inga nybörjarnerver hos de röda. Laget tog sig ända till en semifinal där Internazionale, då ansett som världens bästa klubblag, väntade. Liverpool vann den första matchen på Anfield med 3-1 i vad som rankas som en av de, om inte den, största europacupkvällen på Anfield genom tiderna och efteråt sa Inters manager att "vi har förlorat tidigare, men i kväll blev vi verkligen besegrade". Att ta upp det här mötet gör mig dock mest förbannad, eftersom en mutad domare i returmatchen i Italien förstörde Liverpools chanser till en sensationell Europacupseger i första försöket, så vi går vidare och ni som vill kan läsa mer om matchen kan göra så under historiasidan i menyn.
1976/77 FC Zürich - Liverpool FC 1-3, 0-3
Vi flyttar fram klockan till säsongen 1976/77 och som synes blev det en väldigt bekväm resa till finalen, men det är en match tidigare i turneringen som vi hittar den här säsongens stora utropstecken. I kvartsfinalen hade Liverpool åkt på stryk borta mot St. Etienne med 0-1 och när Bathenay, som gjorde målet i Frankrike, kvitterade till 1-1 i returen på Anfield i den 51 minuten krävdes två mål av Liverpool för avancemang. Det bör då påpekas att 1-0-målet på Anfield, inprickat av Kevin Keegan i den andra matchminuten, var det första som St. Etienne hade släppt in i turneringen. En snabb replikering signerad Ray Kennedy i den 58 minuten gav nytt hopp, men klockan tickade förtvivlat snabbt upp mot full tid och det var då som Liverpools superavbytare David Fairclough skrev in sig i historieböckerna med sitt legendariska mål i den 84 minuten framspelad av Kennedy. Anfield exploderade, Liverpool avancerade och i semifinalen var Zürich aldrig nära att skaka Merseysidelaget. Liverpool vann sedan finalen mot Borussia Mönchengladbach med 3-1.
1977/78 Borussia Mönchengladbach - Liverpool FC 2-1, 0-3
1976/77 års finalister möttes som synes i nästa års ena semifinal och även den här gången stod engelsmännen som segrare. Den första matchen i Tyskland såg ut att sluta bra för Liverpools del när David Johnson kvitterade Hannes ledningsmål i den 89 minuten, men tyskarna svarade inom en minut med ett 2-1-mål och därmed var utgångsläget klart mindre gynnsamt inför returmatchen. Ett tidigt mål efter sex minuter av Ray Kennedy stillade dock nerverna och efter Dalglish 2-0 och Case 3-0 kontrollerade Liverpool matchen under den avslutande halvtimmen. I finalen besegrades Club Brügge med 1-0.
1980/81 Liverpool FC - FC Bayern München 0-0, 1-1
Tyskt motstånd igen, men den här gången blev det en tät affär som avgjordes på bortamålet. Liverpool började hemma, men gick för ovanlighets skull mållösa av hemmaplan i europacupspelet och Bayern München, med tre raka Europacuptitlar under början av 70-talet, hade ett litet övertag inför returen. Returmatchen förblev mållös tills det återstod sju minuter då Ray Kennedy - ja, han igen - i praktiken bokade finalbiljetten med 0-1-målet. Rummenigge hann dock kvittera i den 88 minuten, men närmare än så kom aldrig hemmalaget och i finalen vann Liverpool över Real Madrid med 1-0. Målskytt var återigen en Kennedy, den här gången Alan.
1983/84 Liverpool FC - FC Dynamo Bukarest 1-0, 2-1
Efter två års uppehåll var Liverpool tillbaka i Europacupen och det bar minsann hela vägen ännu en gång. I semifinalen stod rumänska Dynamo Bukarest för motståndet och via 1-0 innickat av Sammy Lee i matchen på Anfield och 2-1, två mål av Ian Rush, i returen gick Liverpool till final där AS Roma besegrades efter straffläggning och Bruce Grobbelaars klassiska spaghettiben.
1984/85 Liverpool FC - Panathinaikos FC 4-0, 1-0
Grekiska Panathinaikos, som hade slagit ut IFK Göteborg i kvartsfinalen, blev en tämligen enkel munsbit och semifinalen var i praktiken avgjord efter matchen på Anfield som Liverpool vann med 4-0. Det blev seger med 1-0 för de röda i returen och som följd en final på Heyselstadion mot Juventus. Finalen som vi vill, men aldrig får, glömma slutade med 0-1-förlust och den behandlades mer ingående i samband med årets kvartsfinal mot just Juventus.
Liverpool har ställts mot engelskt motstånd vid tre tillfällen i europacuphistorien trots runt 250 spelade matcher och tycker ni att det låter lite får ni tänka på att endast ligasegrarna kvalificerade sig till spel i Europacupen och den enda möjligheten för två lag från samma land att mötas var att det andra vann Europacupen samma säsong som det ena vann ligan. I Mässcupen (senare UEFA-cupen) gällde andra regler.
Säsongen 1970/71 möttes Liverpool och Leeds i Mässcupens ena semifinal och det blev Yorkshirelaget som avancerade efter 1-0 på Anfield och 0-0 på Elland Road. Leeds mål gjordes av den inte helt okände Billy Bremner. Två år senare hade turneringen bytt namn till UEFA-cupen och Liverpool mötte då Tottenham Hotspurs i semifinalen, men den här gången blev det avancemang efter 1-0 på Anfield följt av 1-2 på White Heart Lane. I finalen besegrades Borussia Mönchengladback med 3-0 (finalen avbröts efter 27 minuter vid ställningen 0-0 på grund av hällregn och spelades om en dag senare). Säsongen 1978/79 så stötte Nottingham Forest (vann engelska ligan föregående säsong) och Liverpool (vann Europacupen föregående säsong) på varandra redan i den första rundan av Europacupen och Forest som sedermera gick hela vägen och besegrade Malmö FF med 1-0 i finalen slog ut Liverpool efter 2-0 hemma och 0-0 på Anfield.
Chelsea
2003/04 AS Monaco - Chelsea FC 3-1, 2-2
Chelsea har faktiskt endast vid ett tillfälle nått en semifinal i Europacupen och det var så sent som förra säsongen, då de blev utslagna av franska AS Monaco efter 1-3 borta och 2-2 hemma. Värt att notera är att Chelsea släppte in hela fem mål, något som knappast lär hända den här gången, även om man alltid kan hoppas.
Säsongen 1999/2000 blev Chelsea utslagna av Barcelona i kvartsfinalen av Champions League efter 3-1 hemma och 1-5 borta. Returen slutade 3-1 till Barca efter full tid, men mål av Rivaldo och Kluivert i förlängning skickade katalanerna vidare till en inhemsk uppgörelse med Valencia. Det är Chelseas enda deltagande i Champions League förutom säsongen 2003/04.
Nu är Londonlagets klena facit inte särskilt överraskande, eftersom Europacupen fram till bildandet av Champions League endast hade tillträde för ligasegrare runtom i Europa och ingen lär väl ha missat att det är 50 år sedan Chelsea senast vann ligan? Resten kan ni själva räkna ut.
Inkluderat samtliga europeiska cuper har Chelsea nått semifinalen vid sex tillfällen och förutom ovanstående mot Monaco innefattar det en i Mässcupen 1965/66 samt fyra i Cupvinnarcupen 1970/71, 94/95, 97/98 och 98/99. Säsongerna 1970/71 och 1997/98 gick Chelsea till final och vann båda gångerna, mot Real Madrid (1-1 efter förlängning, 2-1 i omspelet) respektive VfB Stuttgart (1-0). I den allra första semifinalen 1966 stod Barcelona för motståndet och precis som 1999/2000 vann båda lagen sin hemmamatch med lika stora siffror, i det här fallet 2-0. På den här tiden blev det dock ingen förlängning utan den eleganta lösningen var att Barcelona fick en hemmamatch till. Rättvist? Knappast och efter 0-5 på Nou Camp i Barcas andra hemmamatch lär Chelsea ha önskat en mer modern variant för att avgöra avancemang.
I semifinalen 1970/71 hittar vi en annan intressant detalj, eftersom det är en av två gånger som Chelsea har mött ett engelsk lag i europacupspelet. Manchester City stod för motståndet och Chelsea vann båda matcherna med 1-0. Det andra tillfället var förra säsongen när Chelsea slog ut Arsenal i Champions Leaguekvartsfinalen efter 1-1 hemma och 2-1 borta.
