Liverpools väg till finalen - Del I
- 4 dagar kvar
Följ med på en nostalgitripp genom säsongens spel i Champions League som har nått ända fram till finalen.
10 augusti 2004 Grazer AK - Liverpool 0-2
Fjärdeplatsen i Premier League förra säsongen innebar kvalspel och för motståndet stod inte alltför skräckinjagande österrikiska Grazer AK. Lagkapten Steven Gerrard visade vägen till huvudturneringen med en kanon från 25 meter halvvägs in i den första halvleken - en föraning om vad som skulle komma fyra månader senare. I en match som Liverpool styrde helt och hållet ökade Gerrard på till 2-0 elva minuter före full tid precis innan han skulle tas av planen och därmed kändes avancemanget packat och klart.
24 augusti 2004 Liverpool - Grazer AK 0-1
Nu blev det inte så enkelt och trots en stark elva förlorade Liverpool returmatchen på Anfield med 0-1, vilket i och för sig räckte för att gå vidare till gruppspelet, men gav en nervös avslutning på matchen.
Liverpool hade säkerhet som nyckelord, vilket i stället ledde till försiktighet och detta utnyttjades av Grazer som genom Mario Tokic långskott ribba in efter 55 minuter vädrade vändning.
Inte ens målet väckte Liverpool som gjorde en mycket dålig insats i en halvlek med bottenlågt underhållningsvärde, men motståndet var helt enkelt för dåligt för att manifestera tryck på vår backlinje och trots förlusten går vi vidare.
Noteras kan att Grazers lagkapten Aufhauser varnades två gånger utan att tvingas lämna planen. Kul om han hade knoppat in 0-2 på stopptid.
15 september 2004 Liverpool - Monaco 2-0
Den dåliga hemmamatchen mot Grazer satt fortfarande på näthinnan när Champions League började, men det krävdes inte många minuter av den här matchen innan österrikarna var fullständigt bortglömda. Liverpool visade upp ett spel som endast kunnat skymtas ett fåtal gånger de senaste fem åren med hög press direkt från avspark, bredd i spelet med ytterbackar som följer med upp och en rörelse i laget jag bara sett på gamla dvd:er.
Första 25 kör vi över Monaco fullständigt, men det dröjer till den 22 minuten innan Djibril Cissé gör 1-0. Fransmannen var glödhet och samarbetade fint med Luis Garcia, men Liverpool fick nöja sig med uddamålsledning medan klockan tickade på.
Liverpool slår av på takten och visar redan här prov på att växla mellan anfalls- och bevakningsfotboll och Monaco har endast en sekvens i matchen då deras anfallsförsök kändes oroande. Garcia dundrade över i jätteläge med tio minuter kvar innan Milan Baros fyra minuter senare stillade alla nerver och säkrade tre poäng med ett snyggt solomål. Squillaci lär ha beställt rostad lök och senap till korven.
19 oktober 2004 Olympiakos - Liverpool 1-0
Liverpool tappar markeringen på en fast situation, vilket så här sju månader senare inte känns särskilt överraskande, i den 17 minuten och Stoltidis nickar in matchens enda mål i en tillställning där gamlingen Rivaldo glänste mest av alla.
Grekerna var klart bättre än när vi mötte dem 2000/01 och visade prov på betydligt mer klass i leveransen av bollar in i straffområdet jämfört med Liverpool och i en match full av halvfula tacklingar och frisparkar kom målet också på en sådan.
19 oktober 2005 Liverpool - Deportiva La Coruña 0-0
Matchen påminde mycket om kryssmatchen hemma mot FC Basel säsongen 2001/02 som i slutändan innebar de tappade poängen som gjorde att vi inte nådde slutspelet. Praktiskt taget spel mot ett mål, även om vi inte når upp till samma aggressivitet som mot Monaco, men med 19-3 i avslut och 7-2 i hörnor skall vi förstås vinna den här matchen. Vi hade problem att hålla uppe bolltempot när Deportivo lugnade ner spelet och höll i bollen.
Baros fick ta mycket stryk i anfallet och precis som Olympiakos gjorde bjöd spanjorerna på genomgående småfula tacklingar, lite som om de överstuderat engelsk fotboll.
Vi bjöds på en rad underlig offsidebeslut av det svenska domarteamet och Anders Frisk gjorde en av de svagaste internationella insatser jag sett honom göra.
3 november 2005 Deportivo La Coruña - Liverpool 0-1
Fyra poäng på tre matcher i Champions League satte Liverpool i ett prekärt läge inför "returen" mot Deportivo och bortaspelet i ligan under hösten hade inte sett bra ut. I tillägg hade rekordförvärvet och ett av våra farligaste anfallsvapen Cissé brutit benet ett par dagar tidigare på Ewood Park, så läget kunde ha varit bättre. Liverpool tog sig dock samman med en mycket stabil bortainsats och tog segern mot spanjorerna man aldrig fick på Anfield.
Stressad av Baros (som troligen hade gjort mål annars) sätter Jorge Andrade bollen i eget mål efter en kvart och Liverpool uppträder välordnat. Vi kan redan nu skönja trenden av 4-4-2 hemma och 4-5-1 borta i Champions League (Cissés skada spelar förstås in), men den här gången stämmer det bättre än mot Olympiakos. Igor Biscan gör en imponerande insats på mittfältet och första halvlek är en av de bästa jag sett Liverpool göra i Europa. En hög press gör att hemmalaget inte kommer någonstans och detta i en match som de är piskade att vinna.
Liverpool sjunker tillbaka något i andra och lämnar Baros att jaga ensam på topp, men det här var inte samma Deportivo som vände 0-3 till 4-0 mot Milan och Liverpool är närmare 2-0 än vad spanjorerna är 1-1.
23 november 2004 Monaco - Liverpool 1-0
Kan beskrivas som en 0-0-match som Monaco vann och de som påstår att matcherna mot Juventus och Chelsea var tråkiga bevittnade uppenbarligen inte den här.
Det är nu dags att börja tala om nästa trend, nämligen den gällande skador. Cissé är skadad, Baros missar denna match han också och domaren har knappt hunnit blåsa igång det hela innan Garcia sträcker baksidan av låret och faller ihop. Garcia ersätts av Josemi och Liverpool mönstrar därmed Finnan-Biscan-Gerrard-Hamann-Riise på mitten och Neil Mellor längst fram. Inte förvånande att offensiven lyser med sin frånvaro och med ett överbefolkat mittfält kvävs Gerrard snarare än att få extra spelrum.
Saviola gör matchens enda mål efter 55 minuter efter att ha tagit emot bollen med handen och Carragher gör ett av få misstag under säsongen när han rensar rakt till "den lille kaninen" momentet före. Först då gör Benítez ett offensivt byte och Harry Kewell ersätter Djimi Traoré. Josemi blir näste man på skadelistan när han får lämna planen efter att ha skallat ihop rejält med en motståndare.
Kvitteringschansen dyker upp fem minuter före full tid när Hyypiä nickar en hörna mot mål, men Roma i hemmamålet gör en sidledsförflyttning värdig en tjeckisk hockeymålvakt och håller ute bollen. I en tragikomisk sekvens är Kewell så upptagen med att jubla över det förväntade målet att han inte är beredd att slå in returen. Ridå.
8 december 2004 Liverpool - Olympiakos 3-1
Bättre resultat inbördes mot Monaco gjorde att seger mot Olympiakos skulle garantera avancemang, så länge fransmännen kryssade eller förlorade mot Deportivo i deras sista gruppspelsmatch. Vid Monacoseger var Liverpool tvunget att besegra grekerna med 1-0 eller tvåmålsmarginal. Med tanke på Olympiakos mycket svaga bortafacit skulle det förstås bli en munsbit för Liverpool att fixa det hemma på Anfield, där resultaten stämt både i Champions League och ligan.
Liverpool var dock sin egen värsta fiende och när den spanske domaren blåste för halvtid stod det 0-1 på resultattavlan, efter att Antonio Núñez begått kardinalfelet att lämna muren och blotta en lucka för Rivaldo att skruva in frisparken genom. Samtidigt hade Monaco 2-0 hemma mot Deportivo, så Liverpool gick ut till andra halvlek med vetskapen att laget var tvunget att göra 3-0 på fyrtiofem minuter om det inte skulle bli UEFA-cupspel resten av säsongen.
Rafa byter ut Traoré och sätter in Florent Sinama-Pongolle för att ytterligare förstärka offensiven i jakt på tre mål. Det betalar sig direkt då Pongolle sätter 1-3 med knappt två minuter spelade av andra halvlek efter att Kewell presterar ett av två lyckade genombrott och inspel hittills den här säsongen.
Liverpool får tag i precis den livlina som behövs och Gerrard hinner både visa ut sig från nästkommande europacupmatch med en ful eftersläng samt se ett mål dömas bort för handsframspelning av Baros när det är dags för nästa byte. Klockan står på 78 minuter och fortfarande fattas det två mål för Liverpol, när Rafa tar av en trött Baros och sätter in Mellor. Fingertoppskänsla igen för inom två minuter är det Mellor som sätter 2-1 efter att Nikopolidis tippat Núñez nick rakt ut i straffområdet. Ett mål värdigt en måltjuv.
Liverpool vädrar blod och både Mellor och Kewell misslyckas i det avgörande läget när 3-1 är nära innan det smäller i den 86 matchminuten. Mellor nickar ner en långboll från Carragher rakt ut framför Gerrard som drar till på halvvolley och frälser The Kop med ett stenhårt avslut i höger hörn.
Vändningen är fullbordad och Anfield firar som om vi hade vunnit ligan.
En sammanfattning av slutspelet hittar du i Del II.
