Äntligen! BACK TO PLOUGH LANE!!!
Wimbledon återvänder ikväll hem till sitt rättfärdiga hem efter att man varit på drift sedan 1991
Många har kallat den för vår första riktiga hemmamatch på 29 år. Wimbledon FC lämnade Plough Lane 1991 sista matchen spelades den 4 May mot Crystal Palace och det blev förlust med 3-0. Klubben hade då haft Plough Lane som sitt hem sedan 1912 innan dess spelade klubben sina matcher i parken Wimbledon Common under då det forna namnet som klubben grundades under Wimbledon Old Central Football Club anno 1889.
Den gamla arenan längs bak i bilden nya arenan är byggd på platsen vid närmsta arenan Wimbledon Stadium / Greyhound Racing
I samband med Taylor rapporten som lanserades av Margaret Thatchers regering i januari 1990 om att bland annat stävja fotbollen som blivit en rejäl börda för det engelska samhället och med omvärldens granskade ögon på den så kallade hemska huliganismen. I och med detta så föll stora förändringar så allt som allt fans det 76 punkter av rekommendationer som skulle vara genomförda till augusti 1994. Bland annat så skulle sittplatser införas, burar för borta fans togs bort, förköp av biljetter, alkoholförtäringen inom arenaområdena listan kunde göras lång.
Konsekvenser av detta blev att många klubbar renoverad i att bygga ut andra klubbar satsade på att bygga helt nytt. Stora konsekvensen om man inte gjorde något var en otroligt försämrad kapacitet. Wimbledons Plough Lane var för stunden en riktigt luggsliten arena i uruselt skicka och samtal mellan klubbens dåvarande ägare Sam Hamann och Wimbledon council hade pågått under en längre tid men hade gått trögt och önskan om en eventuell nya arena hade gått i stöpet.
Sam Hammam såg en lukrativ affär när han tog beslutet att Wimbledon skulle kliva in i en ”Ground share” med Crystal Palace med inledande start 1992. Wimbledon flyttade nu in på Selhurst Park eller för oss mera känd som ”Sell-Out Park”. Plough Lane levde kvar till 1998 och användes av båda lagen för akademi och ungdomslag samt reservlagsmatcher fram till 1998. Vår ägare Sam Hammam valde då att sälja arena och marken till livsmedelsföretaget Safeway. Med andra ord en flytt hem till Wimbledon visade sig som en omöjlighet.
Plough Lane fick förfalla efter att Sam Hammam sålt till Safeway
Artiklar som jag nu skriver om kvällens första match mot Doncaster Rovers och historian klubben har upplevt sedan dess kommer aldrig att kunna skrivas i denna artikeln i sin helhet. Allt flera böcker avhandlar redan denna resa vi upplevt men grunden för vår resa är Sam Hammam´s verk att lämna Wimbledon och vårt spirituella hem.
Ego "Drillo" Olsen och Sam Hammam den tidigare ägaren
Klubben har sedan dess stått på ruinens brant sedan Hammam sålde klubben till två tokiga norrmän i form av Gjelsten och Rokke. Hade inte dessa herrar totalt misslyckats med sin fotboll ala Ego ”Drillo” Olsen och gått totalt bankrutt hade exempelvis Charles Koppel aldrig kommit in i bilden. Flytten till Milton Keynes som gjorde av vi reste oss ur askan klättrade i systemet började om från noll på risiga gräsplaner i Londons omnejd. Vi klev genom systemet i rekordfart och det som jag kort vill komma till i min sammanfattning är att klubbens fans gjorde detta verkligt.
Grundarna Kris Stewart (röd t-shirt), Marc Jons (svart piké), Ivor Heller (halsduk runt halsen), övriga Simon Bassey, Stuart Cash, Terry Brown
Ivor Heller som är klubben Commercial Director var en av grundarna ihop med bland annat Marc Jones och Kris Stewart. AFC Wimbledon som tog sina första andetag den 30 may 2002 och sedan dess har vi kortfattat rest oss ur askan och kämpat oss tillbaka mot alla tvivlare.
Kingsmeadow som varit vårt stadiga hem i vår resa tillbaka fick vi aldrig riktigt ta ett ordentligt avsked av men mellan åren 2002-2020 var det vårt hem. Försäljning av leasing kontraktet på den arenan till Chelsea var första spadtaget i den ekonomiska resan vi skulle inledda för att få arenan på rulle 2015.
Under 2018 när första spadtaget sattes i backen för starten var det en hårt arbete som låg bakom. Vår CEO/VD Erik Samuelsson som mer eller mindre jobbat ideellt för klubben då det ryktas om att han endast betalades med en Guinea per år (Äldre mynt mellan 1663 – 1884 motsvarar en pund och fem shilling) jobbat väl ihop med kommunalrådet i London Borough of Merton Stephen Alambritis.
Wimbledons dåvarande CEO Erik Samuelsson och Stephen Alambritis
År 2018 skrev han på avtalet ” Section 106 Agreement ” som gav Wimbledon byggrätten att påbörja sina arbeten. Fram till dess hade vi stridit mot krafter ute i Wimbledon som motsatte sig bygget allt från infall om störningar från allmänheten till trafikkaos till kommande potentiella översvämningar av nya arenaområdet. Tuffaste fighten gick man mot organisationen Historial England som hävdade att den gamla Wimbledon Stadium som inhyst Greyhound racing samt bumper cars var av historiskt intresse för England.
I juni 2017 så föll dock deras kamp då Secretary of State (statssekreteraren) valde att inte lista byggnaden som kulturminnesmärkt. Detta hindret var nu eliminerat vilket stundtals var en seg process.
I april 2019 så inleddes byggandet av nya arenan då med att riva The Wimbledon Stadium och komma igång med markarbetena.
Wimbledons huvudläktaren växer fram
I augusti 2019 lanserades en kampanj då pengar saknades som skulle äventyra färdigställandet. Lösningen då var att The Dons Thrust som är valda av fansen ville som ett förslag sälja ut delar av klubben. Fansen sade på ett hätskt möte att det aldrig skulle hända vilket speglade historien med tvivelaktiga ägare. Man valde då att lansera en kampanj via amerikanska sidan Seedrs där man skulle skänka pengar till klubben. Detta inbringade 2 350 000 pund (ca 26 000 000 miljoner kronor) fram till oktober månad. Drivkraften med kampanjen var att man investerade minst 150 pund (1600 kr) och uppåt. Mot detta så kunde man få sitt namn på exempelvis en tegelsten på arenan, sitt namn på ölpumpen för en match etc…mycket för att locka med andra ord.
Kampanjen hade ett mål på 2 miljoner pund som ett mål att få förmånliga lån som är svårt för fotbollsklubbar. Men dessa pengar skulle inte lösa behovet som låg på 11 miljoner pund.
I början av 2020 bestämt den 5 februari lanserade fansen en kampanj som gick under The Plough Lane Bond Scheme. Man insåg att dom skänkta pengarna via Seedrs ej skulle räka då klubben skralt behövde få in 11 miljoner pund som var den summan som saknades för ett färdigställande. Initiativtagarna till detta var precis som tidigare supportrarna och en av grundarna var Damien Woodward samt Xavier Wiggins. (För övrigt två herrar som är goda vänner till oss och besökte Stockholm sommaren 2019 för lite Allsvensk fotboll).
Herrarna Damien Woodward och Xavier Wiggins drivna fans
Grunden till The Plough Lane Bond Scheme var att behålla makten hos supportrarna och få in mera pengar till föreningen via investeringar i klubben mot en avkastning. Minsta insättningen var 1000 pund som investerade mellan 5 – 20 år på en avkastning mellan 1 – 5 %. Med andra ord vi fans lånade ut pengar till klubben för att fylla behovet. Efter angiven tid så kontaktar klubben investeraren och antingen betalas pengar tillbaka eller så väljer man att ha kvar pengarna i klubben.
Forna hjältar som Dickie Guy,Terry Gibson, John Scales samt Glyn Hodges var med och frontade kampanjen
The Plough Lane Bond Scheme har hittills samlat in ca 5 400 000 pund ( ca 60 000 miljoner kronor) och är fortfarande öppen för investeringar nu även under 1000 pund vilket öppnar för en annan målgrupp.
I maj 2020 så klev även en investerare in i form av ASOS grundare Nick Robertson boendes i omnejd kring Wimbledon. Robertson har investerat ca 2 500 0000 miljoner pund (ca 27 500 000 kronor) mot 10 % av klubbens ägande.
Inför biljettförsäljningen så lanserade även ett koncept i form av en Bond/Debenture (obligation). För fans som inte köper säsongskort så kunde man förenklat reservera en biljett för dom matcherna man tänkte närvara på men då på en period av 10 år mot en kostnad av ca 5500 kr. biljetten ger dig förtur mot en biljett som du köper rabatterat när du närvarar. Ett perfekt koncept för oss utländska fans så nu vet man vad som väntar kommande tio åren, fantastisk!
Vyn från gaveln av huvudläktaren
Så ikväll när laget äntrar vår nya borg där nya kapitel i vår historia kommer skrivas är det en resa av blågula hjärtan som gjort detta möjligt. Man skall minnas att Wimbledon är ingen stor klubb och har aldrig varit men vi står stolta och starka ihop. Kan inte finna ett bättre exempel på vad supporterkrafter kan utföra och med envishet lyckas.
Ikväll kan en och annan tår falla när vi återvänder till vårt spirituella hem endast ett par hundra meter från vår tidigare arena Plough Lane som tidigare var vårt hem mellan 1912-1998. Cirkeln sluts ikväll med andra ord BACK TO PLOUGH LANE!!!
Kragtexten på årets tröja designad av en av grundarna Marc Jones
COME ON YOU DONS!!!
