Matchrapport: Nattsvart eftermiddag vändes med magiska minuter
Drömlottningen höll på att rinna oss ut handen ett oinspirerat Wimbledon hade otroligt svårt mot Non League laget Curzon
Eftermiddagen på Tameside Stadium var fylld till bristningsgränsen med förväntas fyllda fans som alla drömde om den tredje rundan. Snålblåsten var rejäl där hörnflaggorna stod rätt ut och enda stabila pjäserna som inte påverkades av vädret var statyerna av Geoff Hurst, Jimmy Armfield samt Simone Perotta som vaktar Tameside Stadium, sanna hjältar.
Wimbledon äntrade mattan i sina grönrandiga tröjor för att hedra brasilianska laget Chapecoense som så tragisk omkom i veckans flygolycka.
Wimbledon hade gjort fyra ändringar i laget från senaste ligamatchen mot Fleetwood. I kom högerbacken/lagkaptenen Barry Fuller, Jon Meades klev in på sin vänsterback och framåt så kom anfallarna Lyle Taylor och Tom Elliott in.
Startelvan enlig följande 4-5-1/4-3-3:
James Shea
Barry Fuller, Robinson, Chris Robertson, Jon Meades
Parett, Dannie Bulman, Jake Reeves
Dominic Poleon, Tom Elliott, Lyle Taylor
Curshon Ashton fick en drömöppning med ett tidigt 1-0 mål redan efter 32 sekunder när en av hjältarna för dagen Adam Morgan fick på en drömträff som folk sällan kommer glömma. Mål kom alldeles för tidigt innan man knappt han reagera om Wimbledon spelarna såg otroligt sega och vilsna ut och att det skiljde tre divisioner mellan lag gick knappt att urskilja.
Vi var konstant tvåa på bollen understödet saknades från lagkamraterna passningsspelet var uselt när vi väl fick låna bollen av Ashton. I 21:a matchminuten var åter Morgan framme och utökade ledningen till 2-0. Nu kunde man se att Wimbledon var tagna dystra bilder visades på Ardley, Cox och Bassey på Wimbledon bänken.
Trots misären så hade Wimbledon chanser i första men udden saknades och den vemodiga känslan om en vändning kändes avlägsen.
Tidigt byte efterfrågades men Neil Ardley stod fast vid sitt tänk och höll tillbaka. I 61:a var Adam Morgan åter framme för The Nash och satte 3-0 till hemmalaget och nu kändes det verkligen som om det var spiken i kistan. Fyra minuter senare bytes Tyrone Barnett in och den iskalla anfallaren blev lite av en injektion.
Återhämtning och vändning tog fart i den 80:e matchminuten och Wimbledon hade en bra period bakom sig men att detta var inledningen på något otroligt svårt hade man svårt att se.
3-1 målet görs av Tom Elliot i den 80:e, 3-2 81:a matchminuten av Dominic Poleon , 3-3 82:a Tyrone Barnett, helt jäkla galet! I matchens sista spark på en frispark nåde Tom Elliott högst i boxen och satte 4-3 till gästerna bakom Hakan Morgan i Curzon målet. Helt galet magiska slutminuter och helt oanade krafter som dök upp i samband med den andra växeln som lades i och skilde League One laget från ett National League lag.
Via följande klipp visas målen och upphämtningen i sin helhet, bilder säger mer än ord, enjoy:
https://www.youtube.com/watch?v=G8QNxH4hKlk
Ett stort tack till Curzon som höll på ställa till med en rejäl cupskräll och för Wimbledon kanske detta var första gången som den engelska fotbollspubliken inte ställde sig bakom The Dons utan England älskar en cupskräll och John Flanagans manar med huvudrollsinnehavarna Adam Morgan sam målvakten Hakan Morgan höll på att bli stora hjältar för dagen.
Njut av sammandraget från matchen och Ardley och grabbarna förtjänar en enorm respekt för att man lyckades studsa tillbaka och tack för ännu ett fantastiskt kapitel I Wimbledons framgångssaga.
WOMBLE TILL I DIE!!!
