AFC Wimbledon - Brentford1 - 3
Matchrapport: Tappert AFC Wimbledon orkade inte hela vägen.
Det blev ingen sjunde gången gillt för Wimbledon i Ligacupen. Brentford vann med 3-1 men det krävdes förlängning för att skilja lagen åt
Neal Ardley hade gjort fyra ändringar i startelvan denna kväll jämfört med laget som startade senast mot Scunthorpe.
I avsaknad av Liam Trotter och Jimmy Abdou på mittfältet (båda dras med skadekänningar)
valde Ardley att ge förtroendet till Dean Parrett och blott 17-årige Anthony Hartigan från ungdomsakademin som därmed fick göra sin A-lags debut
I backlinjen fick Deji Oshilaja börja på bänken till förmån för Will Nightingale.
På topp valde Neal Ardley att starta med Lyle Taylor och Cody McDonald medan Kwesi Appiah fick vila från start.
Andy Barcham hade flyttats ner ett snäpp till mittfältet så Ardley valde denna gång 4-4-2 från start.
Brentford å sin sida hade roterat än mer i startelvan och inte mindre än 10 nya spelare fick förtroendet från start jämfört med förlustmatchen senast mot Sheffield United.
När matchen blåstes igång så tog genast Brentford tag i spelet och visade snart prov på att man är ett Championship lag.
Det blev riktigt svettigt för The Dons och backlinjen anförd av Barry Fuller fick onekligen visa vad dom gick för.
Längst bak hade George Long också blivit ordentligt uppvärmd av Brentfordspelarna när klockan tickade upp mot 15 minuter.
Efter den anstormningen mattades The Bees en aning och det gav utrymme för en för dagen otroligt spelsugen Lyle Taylor på topp.
Taylor sliter, jobbar, stångas kopiöst och skaffar Wimbledon både frisparkar och hörnor.
I den 26:e matchminuten så fixar återigen Lyle Taylor en hörna för Wimbledon som tas om hand av Dean Parrett.
Lyle Taylor får läge i straffområdet och drar till bollen mot motståndarmålet.
Skottet täcks dock av Brentfordspelare och på returen får Andy Barcham läge men bollen rensas undan och kalabaliken som sedan uppstår får Wimbledons försvarare, Paul Robinson, på en träff som seglar över samtliga Brentfordspelare och går in i mål.
1-0 till AFC Wimbledon i den 26:e matchminuten.
Brentford tar dock efter det återigen tag i spelet och är oerhört nära att kvittera en stund senare men Wimbledons målvakt, George Long, reflexräddar nummer 19 i Brentford, Romanie Sawyers, fina läge från nära håll.
Strax före halvtidsvilan får debutanten i Wimbledon, Anthony Hartigan, på ett hårt pressat skott som dock tippas ut till vänster av The Bees målvakt Luke Daniels.
1-0 till Wimbledon står sig som halvtidsresultat.
Inga byten i halvtid från Neal Ardley och när andra halvlek sätter igång är det ett pånyttfött Wimbledon som kommer ut på planen.
Man dominerar helt plötsligt fullständigt och chanserna radas upp efter varandra.
Cody McDonald får på en mäktig nick efter Callum Kennedys fina inlägg från vänster.
Brentfords målvakt lyckas dock på något underligt vis få fingrarna på bollen och styr ut den via ribban.
McDonald tar hand om sin egen retur men får se även det försöket räddas av Brentfords målvakt Luke Daniels.
Både Barry Fuller och Dean Parret har sedan gyllene lägen att öka på wimbledons ledning och det dröjer faktiskt till 64:e matchminuten innan Brentford har sin första målchans i andra halvlek men George Long i Wimbledonmålet avstyr det hela.
I den 67:e matchminuten gör Neal Ardley sitt första byte då Kwesi Appiah byts in och ut går Cody McDonald.
Från att egentligen inte haft någonting i andra halvlek så kommer plötsligt Brentfords kvittering.
En bit utanför Wimbledons straffområde får nummer 19 i Brentford, Romanie Sawyer, på en kalasträff i krysset bakom en chanslös George Long.
1-1 i den 69:e matchminuten.
Kort därefter får Kwesi Appiah ett jätteläge att ge Wimbledon ledningen men bollen rensas undan på mållinjen av The Bees.
I matchminut 71 ersätter Deji Oshilaja Callum Kennedy i Wimbledons backlinje.
Spelet böljar nu fram och tillbaka men man kan ana att Wimbledon börjat mattas en aning och får svårare och svårare att hänga med i Brentfords tempo.
Nya friska ben byts därför in i matchminut 82 av Neal Ardley då George Francomb kliver av planen och ersätts av Alfie Egan.Strax före full tid får så Wimbledon ett sista läge att avgöra tillställningen.
Lyle Taylor har lyckats få till en hörna och på den får Barry Fuller på ett skott som dock rensas undan av Brentford i sista sekunden.
Domaren blåser därefter för full tid och signalerar för förlängning.
Neal Ardley uttnyttjar nu en ny regel som införts i cuperna inför den här säsongen nämligen att göra ett fjärde byte som man har rätt till om matchen går till förlängning.
Egil Kaja kommer in och ut går Andy Barcham.
Redan i början av förlängningen märker man att nu blir det tufft för The Dons.
Spelarna som nu matchats i snart 100 minuter orkar helt enkelt inte stå emot ett Brentford som sakta maler ner sina motståndare.
En storspelande George Long ser till att hålla oss kvar i matchen men till slut får även han kröka rygg.
I den 105:e matchminuten så skär nummer 11 i Brentford, Ollie Watkins, in i Wimbledons straffområde och får på ett lågt pressat skott som George Long inte hinner reagera på.
2-1 till Brentford i den 105:e matchminuten
Brentford spelar sedan lugnt och metodiskt och ger inte Wimbledon några ytor att kunna komma loss på.
När klockan tickat upp mot 120 minuter avgör Brentford definitivt tillställningen när deras nummer 27, Justin Shaibu, sätter 3-1 från nära håll.
3-1 till Brentford blir sedan också slutresultat i matchen.
Wimbledons förbannelse att inte kunna ta sig till andra omgången av Ligacupen fortsatte alltså även ikväll.
Det krävdes dock att Brentford gav allt och verkligen fick visa sin Championship klass för att slutligen stå som segrar
Vi fick en hel del att glädjas åt trots förlust tycker jag då vissa spelare gjorde en heroisk insats som bådar gott inför framtiden.
En strålande debut av 17-årige Anthony Hartigan, en fantastisk George Long i målet och en Lyle Taylor som visade att han är på väg mot gammal god form igen.
Nu väntar närmast match i ligan hemma mot Shrewsbury på lördag och vi hoppas att spelarna hinner återhämta sig efter att ha kämpat väl i 120 minuter denna afton.
WOMBLE TILL I DIE!
