Lagbanner
2017-11-18 16:00

Bristol Rovers - AFC Wimbledon
1 - 3

Matchrapport: Tredje bortasegern för säsongen bärgad!
AFC Wimbledons nummer 11, Harry Forrester, stänger effektivt vägen för nummer 7 i Bristol Rovers, Liam Secombe, i lördagens möte lagen emellan.

Matchrapport: Tredje bortasegern för säsongen bärgad!

Sjätte gången gillt blev det för The Dons då man äntligen lyckades vinna borta mot Bristol Rovers och det med besked dessutom. 3-1 blev slutresultatet till Wimbledon men det skulle mycket väl kunnat sluta 5-1 om den rätta skärpan funnits i de avgörande ögonblicken.

Neal Ardley hade gjort endast en ändring jämfört med laget som mönstrades mot Peterborough för en vecka sedan. Jon Meades tog plats i startelvan, för första gången sedan matchen mot Bradford i april månad, då George Francomb var avstängd denna match på grund av sina fem gula kort han dagit på sig under säsongen.
Domaren för dagen, John Brooks, har knappt hunnit blåsa igång matchen innan det är dags för Andy Barcham att leverera ett stycke fotbollskonst i den högre skolan. 
I den 2:a matchminuten så gör Andy en löpning ner mot kortsidan av motståndarmålet och får bollen serverad av Lyle Taylor som uppfattat att han är på språng.
Andy viker sedan, på sitt karakteristiska sätt, in mot mål och utmanar sin försvarare, tar sig förbi och chippar sedan retfullt bollen över Adam Smith i Bristolmålet. Väldigt vacker prestation av Andy Barcham.

1-0 till AFC Wimbledon i den 2:a matchminuten.

The Dons fortsätter sedan att övertyga och spelar lugnt, metodiskt samt med ett mycket bra passningsspel som ger öppningar framåt.

I den 5:e matchminuten är det vansinnigt nära att Wimbledon ökar på sin ledning då Cody McDonald får en öppnande passning av Liam Trotter på mitten. Cody gör allt rätt vad gäller nedtagning av bollen samt lyckas runda både försvarare och målvakt men lyckas sedan med bedriften att skjuta bollen över det helt öppna målet.
Det skall bara inte gå att missa det läget, vad i hela friden sysslar karln med egentligen är den första tanken man får upp i huvudet. 
Här visar dock The Dons prov på fin laganda då först Lyle Taylor och sedan några spelare till skyndar fram till Cody och klappar om honom.

I den 12.e matchminuten får Cody ytterligare en chans då han möter Harry Forresters inlägg fint med huvudet men denna gång gör Adam Smith en riktigt bra räddning och styr nicken utanför till hörna.

Det dröjer faktiskt ända till lite över 20 minuter av matchen innan Bristol får sin första riktigt farliga målchans då Ollie Clarke med nummer 8 på ryggen avlossar skott från nära håll efter en hörna. Skottet går dock strax utanför George Longs vänstra stolpe och därmed står det fortfarande 1-0 till The Dons när klockan tickat upp mot 25 minuter.

Ytterligare ett gyllene läge uppstår för Wimbledon i den 36:e matchminuten då målvakten i Bristol Rovers, Adam Smith, tappar greppet om bollen efter att Andy Barcham slagit in den mot målet och får istället se bollen dimpa ner rakt framför fötterna på Lyle Taylor.
Lyle blir nog minst lika överrumplad han av situationen med tanke på att han drar iväg skottet en bra bit utanför Smiths högra stolpe. Nära 2-0 där till The Dons.

Med tanke på alla gyllene lägen som Wimbledon både skapat och fått till skänks så här långt in i matchen så är det inte utan att det börjar kännas lite olustigt med alla missar då 1-0 är en synnerligen bräcklig ledning att gå till halvtidsvila med.
När matchuret står på 45+2 så kommer dock äntligen tvåan för Wimbledon. Harry Forrester kommer in med fart i straffområdet från högerkanten och stannar upp ett ögonblick, tittar upp och skapar ett minimalt utrymme där han får på ett helt underbart skott som borrar sig in i bortre krysset bakom en chanslös Adam Smith i Bristolmålet.

2-0 till AFC Wimbledon i den 45.e matchminuten vilket också blir halvtisdsresultat.

Inga byten av Ardley i halvtid utan samma manskap äntrar den alltmer tungspelade gräsmattan för andra halvlek.

Bristol Rovers är onekligen väldigt bleka för dagen och trots underläge så saknas gnistan och anfallsviljan hos The Gas utan istället är det, precis som i första halvlek, Wimbledon som står för kreativitet och attacklusta.

I den 49:e matchminuten får Cody McDonald, vem annars?, ett bra läge mitt i Bristols straffområde men skjuter bollen utanför.

Cody får dock sin revansch i den 61:a matchminuten då han visar prov på fin teknik när han tar med sig bollen, som gått hela vägen från George Long i Wimbledonmålet, och avslutar kliniskt med ett hårt skott längs marken som går in vid den bortre burgaveln bakom en alltmer frustrerad och uppgiven Adam Smith.

3-0 till AFC Wimbledon i den 62:a matchminuten.

Matchen är därmed avgjord känns det som och The Dons spelar efter 3-0 målet av tiden föredömligt utan att släppa till några farliga lägen för The Gas.
Lyle Taylor byts ut till förmån för Antonhy Hartigan i den 73:e matchminuten och 10 minuter senare går en trött Harry Forrester av planen för att lämna plats åt Jimmy Abdou.

Liam Trotter får ett bra läge att definitivt sätta spiken i kistan i den 84:e matchminuten men hans skott från nära håll räddas denna gång av Smith i Bristolmålet.

I anfallet därefter kommer istället helt ologiskt ett reduceringsmål för The Gas då deras spelare med nummer 3 på ryggen, Lee Brown, prövar skott en bit utianför Wimbledons straffområde. Det vill sig inte bättre än att bollen tar på en framrusande Barry Fuller och därmed ändrar riktning vilket ställer vår målvakt George Long helt och hållet. Snopet värre och trist för Long att han inte fick hålla nollan denna dag.
 
Reducering till 1-3 i den 88:e matchminuten.

Närmare än så kommer dock inte Bristol Rovers utan när matchuret tickat förbi 90+5 så blåser domare Brook av dagens tillställning och därmed blir slutresultatet 3-1 till AFC Wimbledon.

Den här insatsen skall Neal Ardley vara mycket nöjd med då man idag visade prov på att det trots allt finns en intakt laganda och en vilja till att prestera genomtänkt fotboll utan kompromisser.
Jag gläds extra mycket med Cody McDonald som nu gjort mål två ligamatcher i rad och därmed visat att han faktiskt har målsinnet kvar.
Harry Forrester var som vanligt mycket bra som kreatör på mittfältet och längst där bak så höll Jon Meades upp tempot bra och imponerade genom att köra hela 90 minuter med tanke på hur länge han varit borta från A-laget.

Kort vila nu för Herr Ardley och hans mannar innan det är dags för ny bortamatch mot Oldham Athletic på tisdag den 21:a november.

Till sist en bildhälsning från Henke från redaktionen som var på plats i Bristol med den svenska supporterflagan upphängd i vanlig ordning.

WOMBLE TILL I DIE!




 

Leif Viklund2017-11-19 23:31:00
Author

Fler artiklar om AFC Wimbledon