Redaktionen summerar: September
AFC Wimbledons redaktion summerar premiärmånaden.
Så var då premiärmånaden för säsongen 20/21 avklarad och vi gläds åt en av de bästa säsongsinledningarna sedan vi flyttades upp till League One.
En stekhet och pigg Pigott hyllas unisont för sin insats även om Pelle tycker det är tråk-varning på den.
Henke saknar en ledargestalt ute på planen och ser gärna att någon av de rutinerade tar tag i taktpinnen.
Vi släppte dock in många mål månaden som gick och därför frågar sig Leffe var vi står i målvaktsfrågan egentligen.
Nu kör vi!
Häng med och tyck till, tyck lika, tyck olika eller tyck inget alls.
Kommentatorsfältet är öppet för den som har något att säga.
Månadens match
Pelle:
Eftersom man är inställd på att det även denna säsong kommer bli en kamp i botten så kan det inte vara annat än att månadens enda trepoängare också är månadens match. Underhållningsmässigt kan man ju alltid hävda att 4–4 matchen mot Plymouth var bättre. Man att först kvittera två gånger för att sedan tappa en tvåmålsledning är underhållning på fel sätt om man är Wimbledonsupporter. Nej, då är det trevligare att se sitt lag klara att försvara en 1-0 ledning i 49 minuter plus tillägg.
Henke:
Får bli matchen mot Fleetwood, inte alltid lätt att ta sig an Joe Bartons Cod Army. Nu gjorde vi den långa resan ut till kusten endast ett stenkast från Blackpool som för övrigt var fjolårets senaste match på plats i november innan det abrupta avslutet. Nästkommande matcher mot Lincoln borta samt Coventry hemma fick ställas in.
Nu vinner vi matchen vilket är positivt även Connal Truemans första nolla och i denna matchen var han bra såg att det fanns potential så en hel del bra saker att plocka med sig.
Leffe:
Lätt att glömma bort vårt gamla hatobjekt, EFL TRophy, sådana här gånger men vi spelade ju faktiskt färdigt gruppspelet den gågna månaden och där vi säkrade avancemang till nästa fas.
Jag lyfter därav upp 2-0 mötet med Brighton/Hove Albion U21 som månadens match eftersom det var en stabil laginsats och där vi fick se nya målskyttar i form utav Zach Robinson och Adam Roscrow.
Månadens spelare:
Pelle:
Måste nog säga att vi har ett lovande lag som har flera kandidater till månadens spelare, speciellt bland nyförvärven. Men med risk för att verka lite tråkig så ser jag inte något annat är att Joe Pigott har varit månadens spelare för the Dons. Av Wimbledons sju mål har han gjort två och passat fram till fyra vilket gör honom till en av ligans bästa i september.
Henke:
Alltid en populär omnämning här på sidan inför varje summering så skall man plocka russinet ur kakan. Denna månaden som vi lägger i backspegeln så får jag lyfta fram Joe Pigott som stått för 2 mål samt fyra assist i ligaspelet. Värt att tilläga är att Joe Pigott även bär bindeln i Will Nightingales frånvaro och killen är med och producerar och driver på.
Vill dock även lyft en bubblare och är denna månaden helt inställd på offensiven då vi gjort mycket mål samt att vi släppt in. Lånet från Brighton Ryan Longman har imponerat med sitt spel. I premiären mot Northampton är han helt skoningslös i sitt press spel när han kliver in och stör vilket resulterar i en brytning som rullar upp Ethan Chisletts första mål i Wimbledon tröjan och för säsongen. Samarbetet mellan Longman och Pigott fungerar bra vilket är grymt kul att se.
Leffe:
"Feed The Pig" var på ett bra spelhumör månaden som gick och med två mål samt fyra assists i ligaspelet finns det inget att tjafsa om egentligen. Månadens spelare blir självklart Joe Pigott.
Månadens mål:
Pelle:
Härligt med en månad där det finns mycket att välja på. Pigotts frispark mot Plymouth var en riktig pärla och Longmans mål i samma match efter Pigott plockat bollen från en Plymouthback var härligt att se. På samma sett var Ethan Chisletts mål mot Northampton som kom till efter Wimbledon pressat högt och plockat bollen en trevlig syn. Men jag ger det till återvändaren Steve Seddon som efter att fått bollen Connal Trueman drev upp från sin vänsterbacksplats passade Longman, fortsatte fram och fick tillbaka bollen. Han väggspelade sig via Piggot in i straffområdet och satte matchens enda mål. En grym insats från Seddon som tydligt visade vad han bidrar med till laget.
Henke:
Lägger helt klart min röst här på Steve Seddons mål i sin premiär borta mot Fleetwood Town. Målet i sig på sista tillslaget är inte det som är det vackra utan hela uppspelet längs med vänsterkanten efter att Connal Trueman rullat ut bollen går den som på ett snöre längs med kanten med överlappningar och ett passningsspel som man verkligen vill se mera av och bollen går på backen. Vi kan lätt säga att det är ljusår ifrån vad vår norske tok Ego Drillo Olsen förespråkade.
https://www.youtube.com/watch?v=IukL-Y88CYs
Leffe:
Jag kan avnjuta Joe Pigotts frisparksmål mot Plymouth hur många gånger som helst känns det som.
En underbar träff som går i en båge över försvarsmuren för att sedan borra in sig i målvaktens högra kryss.
Vansinnigt vackert på min ära!
Klagomuren:
Pelle:
Det skulle inte vara 2020 om man inte klagade på Covid och det finns inte mycket som känns normalt när det kommer till fotboll utan publik. Att höra det artificiella publikljudet samtidigt som man titta på tomma läktare känns oerhört konstigt. Man kan bara hoppas på att allt kan återgå till någon form av normalitet men till dess kommer fotboll inte riktigt kännas som fotboll och bara tanken på att spela första matchen på nya Plough Lane utan publik känns mist sagt väldigt tråkigt.
Henke:
Framåt så gör vi mål men bakåt så släpper vi in så finns saker att polera lite extra på. Laget för mig saknar en ledare när vår kapten Will Nightingale är borta och åren igenom har vi haft många tydliga ledare.
Nu behöver någon mera kliva fram och ser främst till namn som Alex Woodyard,
Luke O´Neill, Callum Reilly.
Leffe:
Vi gjorde en massa mål framåt under sptember men glöm inte att vi släppte in sex mål också.
Det håller knappast i längden och frågan kvarstår: Håller Connal Trueman i mål måttet egentligen?
Ok att Nick Tzanev stod i ligapremiären mot Northampton men matchen efter släpper Trueman in fyra mål varav något inte såg helt otagbart ut direkt.
Jag håller tummarna för att Connal växer in i rollen allt eftersom men det känns tyvärr inte helt stabilt i nuläget.
Vad vi ser fram emot nästa månad?
Pelle:
Vi får vänta ytterligare på återkomsten men oktober bjuder på en del spännande matcher som mot Hull City och Blackpool, Men jag tror även att vi kan se fram emot lite nya poäng eftersom laget ser spännande ut och kan man få till försvaret så kan Wimbledon överraska många i år.
Henke:
Ett tufft och späckat schema med åtta matcher som skall spelas av. Normalt här på redaktionen brukar vi gnälla när det är fem till sex nu laddar man på med två till. Matcher mot bland annat nykomlingen Hull City en match man gärna sett på plats.
Vi har även ett transfer fönster som stänger för oss EFL klubbar den 16/10 och för stunden ryktas det om att Nesta Guiness-Walker, Paul Osew samt nu senast Joe Pigott kan vara på väg bort. Steve Seddon har kommit in för en anledning så Nesta eller Paul är på väg bort. Gällande Pigott så är förväntad ersättare Ollie Palmer när han blir frisk vilket får räknas in som ett nyförvärv. Anfallsmässigt så vore det en katastrof men har vi anfallare som gör mål då brukar ryktena komma Pigott har även ett kontrakt som går ut nästa sommar så cash in och vid rätt prislapp sälj.
Självklart så skall vi trycka in mera pengar i klubben via denna gång en debenture på The South Stand som är en reservation för elva år framåt. Mysigt nu kan inte folk gnälla på att man saknar framtidsplaner vet i alla fall mina nästkommande elva år.
Leffe:
Jag ser fram emot mötet med nykomlingen Hull City Tigers som ju så sent som säsongen 16/17 spelade i Premier League.
Hull skall ju vara Englands fulaste och tråkigaste stad dessutom ryktas det så vi hoppas de attributen smittar av sig på Hullspelarna inför mötet med oss.
Den som dessutom inte ser fram emot 31:a oktober hen ljuger.
Självklart vill vi krossa förnedra och skratta åt MK när vi möter dom på bortaplan ovan nämnda datum.
WOMBLE TIL WE DIE!
