Falkens funderingar 30 December 2005 - Om förväntningar
Årets sista hårklyveri och åskådning berör ett grymt öde, en fönstertittare och lite tacklingar på andra som sig bör.
Juletiden är väntans tid.
Det pyntas och små luciatåg går genom hus och hem. Det är en väntans och förväntans tid. Så ock för mig. Redan under sommarmånaderna börjas det. Jag håller ögonen öppna. Misstänksamt . Likt Kolo Touré på jakt efter en luftpastej. Var på huvudet skall den träffa? Men när väl hösten kommer och äppleskörden börjar, då vet jag att det börjar närma sig. Äpplen ogillas kraftfullt. Har jag inte sett min mor och far smyga runt med digitalkamera och fotografera mig när jag äter äpple. "Magnus, kan du inte äta ett äpple? Det är gott"
Men när december kommer då börjas det. Jakten. Jag håller mig långt ifrån allt vad julbord och julmat heter. Jag lommar iväg som Flamini efter vägarna. Varje år har jag klarat mig, men detta år gick det bara inte. Efter år av sönderklippta fångstnät, björnfällor som misslyckats, så stod det iår två herrar med tropikhjälmar utanför julehuset. Jag flydde. Med långa Campbell-steg löpte jag iväg med höga skrik längs med Stångån i Linköping. Fåglarna lyfte, gässen fick andnöd och en liten bock som hette Bruse(Steve?) hoppade ned för den lilla bron. Den här gången gick det dock inte, för ytterligare en tropikhjälm hade förutsett min flyktväg och stod med ett stort fångstnät och koppel. Min tid vid julen var över. Jag fångades in på håll såg jag det stora fatet, glänsande och elakartat.
Tropikhjälm lyfte upp mig till bordet och lade mig likt en dobbad Hamann på alla fyra på det glänsande fatet. Sedan kom äpplet. Äpplet. Ett kraftfullt styck Ingrid Marie placerades rakt mellan min översta och understa tandrad. Julefriden var över. Jag gick ett grymt öde till mötes denna jul. Grisigt gjort, bara för att familjen inte hade råd med julskinka. Barnen tittade på sin far som låg fastklämd på julfatet med ett äpple i munnen. Ett fasansfullt öde, men vad gör man inte för att det skall bli en fröjdefull jul. Grymt, hade förmodligen grisen sagt.
Väntans tid är också på det transferfönster som skall öppnas. Jag har ett sådant fönster hemma, som jag öppnar ibland. En gång flög en sparv in i rummet. Sparven från Minsk, perhaps. Olga Korbut. Något för Wenger kanske. Lite lätt i kroppen. Lite Fabregas. Kanske Hleb känner Olga Korbut? De dansade kanske en sommar på barren. Frågan är om det är det fönster som Wenger står och tittar i?
Det råder hursomhelst den stora transfernojan runt omkring Gunners. vem skall hit och vem skall dit? Carlos Vela värvades under buller och bång under hösten, men han är bara 16 och får stå på tillväxt. En stor tjock mittfältare kanske, som kan tacklas och vinna bollar och vara så där gement elak och tala om för Michael Essien att det är bollen man sparkar på. "le Ballon, s'il vous plaît!". En Papa Bouba Diop typ som man blir fullständigt vettskrämd av att se. Man går liksom och väntar sig något extravagant. Det skulle vara så där a-typiskt Wenger att värva något kraftfullt, som alla vill ha. Men så blir det nog inte. Tyvärr. Matcherna mot Charlton och Pompey kom helt fel. Plötsligt har Va-Va-Voom kommit igång och då behövs ju ingen.
Det kanske blir en obskyr talang från Gabon som ingen hört talas om och som är jättesnabb, jätteteknisk, formbar, men som når sin peak 2009. Joppi-di, joppi-da. En klockren Wenger-värvning. Överraska mig dock gärna. Som räven med grisen.
Medan vi väntade var dock Charlton och Pompey-matcherna helt ok, men vad var det för motstånd mina damer och herrar? Charlton har inte vunnit sedan Sparta-Troja slogs och Pompey verkade inte direkt vara på planen första halvlek. När Mathieu Flamini kan briljera med två Carte d'Or-glassar till passningar, så är inte Pompey på plan överhuvudtaget. Kolo slår en långboll till rätt adress. Hundar börjar tala mat? Vad som dock är positivt är att Henry slår sig för sin bringa och visar att han är trogen Gunners, Reyes gör mål två matcher i rad och den gamle och havet gör mål.
Vi väntar på Robert Pires? Två år till eller skall han lämna klubben efter denna säsong?
Själv är jag mycket kluven. Denna säsong har inte varit hans bästa och bortsett från 1-1 målet på Spurs har han inte gjort många glad. Nu verkar dock Wenger vara villig att lägga upp två nya år för att behålla honom. Kan det vara ett sätt att blidka Thierry Henry? Han blir ändock 35 när den perioden är över. Å andra sidan vann Dino Zoff VM 1982 som 40åring och Chris Chelios spelar OS för USA som 44åring.
Väntar vi på Marco Né? Hoppla. 22årig ivorian med mittfältskunskaper. Behöver vi en till? Jag måste tllstå att jag är tveksam. Skulle vilja se klubben agera till sommaren och plocka Diarra från Lyon. Ribery från L'OM är också intressant, men Marco Né? Néj tack kanske.
Frank Lampard väntade länge på att vila. Men han fick en kyckling till julklapp. Influensa?
Helt oväntat var Almunia fantastisk mot Doncaster? Hans dubbelräddning, när han räddade ett närskott med adamsäpplet var i högsta klass. Bollen kommr i högsta fart och jag tar den med halsen för att jag vågar. Nästan så att man förlåter hans felsteg mot Manchester United ifjol. Förresten, det var ganska många felsteg. Men han är en fena på straffar. Slår vi Wigan? Då väntar ManU i final. Millennium Stadium igen.
Vi förväntar oss att Ghanas ekonomi kommer att få sig en rejäl injektion under nästa år. En Roman kommer att skrivas om den plötsliga tillväxt som sker i landet. Det har förmodligen inte någonting med att Essien, som är Ghanas viktigaste spelare, inte är med och spelar alla matcher i African Nations Cup. Tänka sig. "Who's your daddy?" Fast det blir nog så att han får spela för Ghana ändå. Han är ju jagad av alla domare i Premier league och lär bli avstängd för något han inte gjort, typ en tvåfots-dubbelhopp med pik på närmaste ben. Tjipp.
Ganska så oväntat kanske är inte Chelsea mest irriterande för närvarande. Det är bara att inse faktum att "Money can buy you diamondrings", men att laget spelar en defensiv av guds nåde. Sedan slår man om kvickt som bara den och nätar. Svårt att se något lag i Europa rå på Chelsea i år. Tyvärr. Fast hoppas på Barcelona. Man har den nödvändiga turen också.
Fulham skulle haft en klockren straff i derbyt och självfallet tar Lamps skott på någon och in. Fast jag är säkert bara avundsjuk. Har jag glömt att skriva "Mind the gap!"?
Den som väntar på något gott träffar ibland på något ont och oväntat är det att det mest irriterande är att Liverpool och ManU går förträffligt bra. Liverpool är inne i ett sådant stim att plankton är avundsjuka. Helt plötsligt gör Crouch mål. Fan vet hur det går till. Karln har den mest oortodoxa spelstilen innanför straffområdet sedan Salvatore Schillaci. Fåglarna i luften ovanför arenorna är riktigt förbannade på honom. De flyger i godan ro och vips dyker en förvirrad Crouch upp. "Have you seen a round thing?" Å ta av alla spelare de där jävla hårbanden. Överallt dyker de upp. Senast var "I am also Spanish and play for Spanish Liverpool" Morientes iklädd hårband. Det finns bara en någonsin som får ha hårband. Kid Cox i Buster. Ingen annan. Eventuellt Pires 2001/2002. Bort. Very bort. Snart kommer Cygan med hårband.
I Manchester går man i väntans tider, ty här ligger Roy Keanes bitring kvar. Ingen vill ta upp den och kanske det är så att fram tills dess, så funkar laget. Rooney är bitvis skrekinjagande bra och RvN flyger fram som Brunte i galopp. Park har överraskat och Smiths inlägg till RvN mot WBA tillhör årets framspelningar. Nobelmiddagen kunde inte presenterats bättre.
Vi förväntade oss att dagen skulle ligga kvar, men vi gråter tyst för att inte St Totteringhams day är som där den brukar vara, strax före nyårsafton.
Vi hade kanske förväntat oss att Frank Arnesen handplockades av Chelsea för att skyffla in talanger i klubben? Har han tjänstledigt? Theo Walcott, den störste talangen som någonsin klivit runt på de brittiska öarna sedan Wayne Rooney, verkar gå till Spurs och nu ville man värva en svensk talang, men inte. Nu har inte Arnesen tjänstledigt eftersom det bara var en cover-operation? Chelsea behöver inte värva talanger. De tredubblar bara vilket bud som helst och köper en färdig landslagsspelare som de kan sätta på läktaren. Skaplig säsongsbiljett. Framtidens fotbollsfabrik. Nej nu är jag så där avundsjuk igen. Å dum. Ogin. Nu tycker jag att vi alla säger tillsammans. "Mind the gap!"
Lite oväntat var det kanske att Gunners värvade Carlos Vela. Man vann den dragkampen. Han är spelklar för klubben 2007. Det kallar jag framtidsvärvning. Kan verka lite sarkastisk där, men flytta pojkar på 16år från en världsdel till en annan för att få speltillstånd i Europa. Kan man vara lite skeptisk?
Vi har väntat lite med frågan om Celta Vigo. Men frågan är hur detta med Celta Vigo gick till. Helt plötsligt har vi ett farmaravtal med Celta Vigo. Kan det vara så att Celta Vigo ville försöka pracka på Gunners Almunia och lockade med ett farmarklubbsavtal också? Intressant blir det i varje fall.
Medan vi väntar in bättre tider under 2006, så går Gunners går mot ett par mycket intressanta matcher. Aston Villa borta på nyårsafton, Manchester United strax senare och så Cardiff i FA-cupen. Så viktigt med tre segrar. Vi har inte slagit ManU i ligan på flera år tyvärr och segern i FA-cupen var på straffar. ManU är i grym form och det är bara att be till de högre makterna att Va-Va-Voom-säsongen har startat och att vi får se fantastisk fotboll spelas. Sex pinnar är ett måste för att verkligen haka på i jakten om Champions league-platser.
Med detta avslutas 2005 års funderingar. Ett långt och mödosamt år. Nästan längre än något annat år. Nästa år blir det fler sammanhängane och osammanhängande funderingar. Bland annat en om en tapir och så kanske lite naket. Men allting hänger på om jag kravlar mig från julbordet. Grymt vore det annars. Jag tillönskar Eder ett Gott nytt år.
