Reflektioner av Thimmie Englund
Ett ljus i mörkret? Ett ljus? Mörker?
Jag hälsar er välkomna till ”Reflektioner av Thimmie Englund” – ett forum för mig att lufta mina tankar och för er att begrunda dem.
Att årets säsong skulle bli en mellansäsong trodde nog ingen inför säsongen, inte ens professor Wenger. Så här 22 januari så fattar alla det. Sju (!) förluster redan och ett hopplöst spel. Wenger har agerat, han har köpt in tre unga spelare och satsar på talanger – igen! Walcott kommer nog att bli mycket bra, om ett par eller tre år. Diaby behöver nog sista halvan av säsongen för att komma in i Arsenals spel. Adebayor kanske redan i år slår igenom? Om man tittar på Arsenals centrala mittfält så har vi:
Gilberto Silva 29 år
Mathieu Flamini 21 år
Sebastian Larsson 20 år
Vassiriki Aboue Diaby 19 år
Cesc Fabregas 18 år
Alexandre Song 18 år
Fabrice Muamba 17 år
Behöver jag ens förklara? Ser ni vilken otrolig orutin det är? Det är bara kids på Arsenals centrala mittfält. Inte konstigt att det inte blir någon kamp på mitten i matcherna. Förra året hade vi Vieira, Edu och Gilberto som hade fyllt moppe men i år är Gilberto den enda med lite rutin (och åldern inne) på det centrala mittfältet och han har varit katastrofalt dålig. Diaby är en mycket bra värvning, men bör man inte köpa en rutinerad herr också som kan komma in när Gilberto är dålig? Fabregas och Diaby kommer förmodligen att kampera ihop centralt om två säsonger, Fabregas är väldigt rutinerad för sin ålder. Men i år då? Jag säger som min kollega Magnus Falk, vi lever i nuet. Om jag får önsketänka lite så skulle jag, lämna tillbaka lånet Song, sälja Larsson, han kommer ändå aldrig få chansen, sedan köpa in Fulhams Papa Bouba Diop, en rutinerad och stor och stark spelare. Flamini är en bra backup-spelare så han skulle få vara kvar. Till nästa säsong kanske centralmittfältet kan se ut så här:
Gilberto Silva
Papa Bouba Diop
Mathieu Flamini
Vassiriki Aboue Diaby
Cesc Fabregas
Fabrice Muamba
Spelare som Fabregas, Flamini och Diaby kommer att ha ännu mer rutin än den här säsongen och de kommer att ha Gilberto och Diop att luta sig mot. Jag bara flummar nu, jag vet. Men ni kanske förstår min tanke? Arsenal har i år ett för orutinerat lag. Unga spelare i all ära, men man måste ha rutin också. Även backlinjen är för orutinerad, även om spelarna där klarat sig lite bättre. Jag var dock arg efter gårdagens match mot Everton att jag nästan slog sönder något här hemma. Senderos är klenare än min systerson Alex 1 år. Som mittback måste man ha lite power. Arsenal bjöd även på ett otroligt nonchalant spel, ingen vilja, ingen springer och om någon springer så sover bollhållaren och håller på passningen för länge så att spelaren som löper får vända om för att inte bli offside. Bättring tack!
Det jag vill ha sagt med ”ett ljus i mörkret”, som ni läste i början är att OM vi vinner vår hängmatch som vi har på Tottenham så är vi faktiskt bara 1 poäng efter dem. En fjuttig poäng. Det är väl inget att tjuta om? Ligaguldet försvann definitivt 18 december då man föll med 2-0 hemma mot Chelsea och nu är det en utopi. Personligen blir jag nöjd om Arsenal slutar fyra i år. Liverpool och Manchester United slåss om andraplatsen.
Som det känns just nu så är jag överväldigad om vi har följande resultat efter årets säsong:
Premier League: 4:a
FA-cupen: Segrare
Liga-cupen: Semifinal
Champions League: Kvartsfinal (alltså att vi slår ut Real Madrid)
På tisdag är det returmatch i Liga-cupens semifinal mot Wigan. Jag är nöjd med vad Arsenals reserver och ungdomar gjort i den cupen, men jag tror inte att man vänder och vinner. Till helgen är det FA-cupmatch mot Bolton, det kommer att bli mycket tufft, men jag hoppas, oj vad jag hoppas på en seger där. FA-cupen är en stor cup att vinna, det är inte Liga-cupen.
Mer jävlar anamma måste det bli, annars blir det UEFA-cupen nästa säsong. Då kan ni räkna med att Cole, Ljungerg, Henry osv lämnar Gunners. Vi har 60000 platser att fylla på arenan nästa år.
