There's only one Thierry Henry!
Tankar, svammel och lite annat om Thierry Henrys kontraktsförlängning.
Mitt i det, konstigt nog, enkla sorgearbetet efter Champions League-finalen så kom det som skulle avsluta "lidandet". Thierry Henry stannar i Arsenal. Fransmannen skrev under fredagen på ett 4-årskontrakt. Och Arsenal-supportrar över världen jublar som om man vunnit en buckla med stora öron. Vi vann mer än så. Vi vann Henry. Världens underbaraste fotbollsspelare.
Hela den gångna säsongen har vi fått stå ut med allsköns rykten. Och en Henry som stått fast vid sitt ord om att inte säga något om sin framtid förrän säsongen var över och innan VM startade. I januari sa Henry att han skulle bli kvar i Arsenal och leda laget ut på den nya arenan. Många supportrar tyckte då att om han kan säga det så kan han väl skriva på ett nytt kontrakt. Henry tyckte dock att kontraktsskrivandet fick vänta då han ville fokusera på fotbollen och på att ta laget upp i tabellen. Närmare bestämt mot spel i Champions League. Kval-spel.
Henry höll sitt ord och stannar i den klubb som han blivit synonym med. Arsenal är Henry. Och Henry är Arsenal. Through and through. Rött och vitt blod rinner i ådrorna på den gasell-like fransmannen. Och fördömt vore det om han i år inte får vandra hem med priset för världens bäste. Nu när han äntligen gått till CL-final så borde han väl äntligen bevisat för belackarna att han verkligen kan. Eller kommer LigaEuropas expert Pelle Blohm fortfarande att envisas med att säga att Henry inte lyckas i de stora matcherna.
För i mina ögon gjorde han en bättre prestation i finalen än den de kallar "världens bäste" - Ronaldinho. Fast jag brukar kallar honom Lille Ronaldo då det är det hans namn betyder. Dessutom låter det roligare. Och humor är kul. Eller?
Henry är den effektivare av de två världslirarna, men han väljer att behålla garnityr och tandkött för sig själv. Och kanske är det det som ligger honom i fatet. Han är FÖR seriös som fotbollsspelare. Leendet finns där om än kanske inte hela tiden. Och dessutom oftast inombords.
Vi Arsenal-supportrar vet att Henry inte alls är divig och arrogant person utan snarare väldigt ödmjuk. En situation som verkligen bevisar detta är när unge högerbacken Kerrea Gilbert slår ett inlägg som Henry nickar i mål. Och det första Henry gör är att springa ut till unge Gilbert och vända honom mot publiken och peka på honom som för att säga: "Kolla den här killen. Det var han som slog inlägget. Hylla honom." Knappast något Filippo Inzaghi skulle gjort. Men han är en bra spelare ändå. Däremot är inte Henry den person som många som inte håller på Arsenal hävdar. Och i ärlighetens namn. Vilka är mest lämpade att bedöma hur en Arsenal-spelare är? De som håller på Arsenal eller de som inte gör det? För där Arsenal-supportrar har mer på fötterna är hur spelarna är utanför plan. Vi läser mer artiklar och ser fler intervjuer än vad de som inte håller på Arsenal gör.
Till och med min egen mor sa häromdan: "Henry verkar så go mot småttingarna som får komma med in på plan innan match."
Och det är just det. Henry är en good guy. En svärmorsdröm. Men på plan finns bara en sak - vinna. Är det då konstigt om han inte får spatt som Inzaghi när han gör mål för det är ju inte säkert att matchen är vunnen? Och firar man bara för att framhäva sin egen förträfflighet så har man missförstått begreppet lagsport.
Henrys signatur på det där kontraktet gör också att vi kan säga "Up yours" till de Barcelona-spelare som basunerat ut i media att Henry borde komma till Barca. En del av dem har hävdat att de haft kontakt med Henry genom telefonsamtal och sms varje vecka. Och framförallt Ludovic Giuly var väldigt säker på att Henry skulle komma till Barca. Verkar som att de inte känner Henry så väl som de utgav sig för att göra. "Up yours!"
Vi kan även skadeglatt skratta åt Barcelona-bloggen som hävdade att Henry och Barca hade en muntlig överenskommelse. Vi Arsenal-supportrar påpekade att någon sådan överenskommelse inte kan finnas då Henry fortfarande stod under kontrakt och om så hade varit fallet så hade det inneburit ett brott mot UEFAs regler. Barca-bloggen har även skrivit att Henry köpt hus i Barcelona. Verkar inte så.
Rykten har framhållits som fakta och i slutändan är det de som står där med dumstrut då det de hävdat inte var annat än struntprat.
Det sägs att katalansk media nu hävdar att Henry pressats av Arsenal att stanna i klubben. De påstår att Arsene Wenger och Arsenal utövat emotionell utpressning efter finalen för att ge Henry skuldkänslor och få honom att stanna i klubben på grund av det. De tror alltså inte på Henry öppenhjärtiga kärleksförklaring till Arsenal, dess supportrar och den engelska fotbollen. För inte kan det vara så att en spelare av Henrys kaliber inte vill spela i Spaninen? Nej det verkar inte finnas i deras bok. Men nu är det precis så det är.
Kanske gör det så ont i dem att Henry väljer att stanna i England och Arsenal att de måste fabulera ihop en massa strunt. Men vad bryr vi oss om det vi kan ju säga "up yours!" och småskratta hela vägen till nästa säsong.
För faktum är: Vi Arsenal-supportrar älskar Henry och han älskar oss. Och det ska erkännas är en ganska skön känsla. Henrys kärlek till Arsenal är också smått ovanlig i dagens klimat som råder inom fotbollen. Eller är det så att Arsenal kanske är en speciell klubb. Visst är det så. Vi må vara en liten klubb om man jämför med andra jättar inom fotbollen och med det i åtanke så är det man åstadkommit desto mer fantastiskt. Med små medel har man utvecklat klubben och i sommar inviger vi en ny fin arena. Inte konstigt att Henry vill stanna.
Nu får vi se vad sommarens Silly Season har att erbjuda. Men vi har redan fått sommarens bästa värvning genom Henrys förlängning. Och dessutom är det ju inte negativt att Henry stannar när man i sommar ska förstärka med nya spelare. Verkar trots allt som att det finns den Gud.
We love you Henry...we do!
