Toronto - Montreal
Inför Bolton Wanderers - Arsenal FC
Vi åker till Reebok och möter Bolton.
Att vara Boltonfans kan inte vara roligt. Vart man än sig vänder så är det bara elände omkring sig. Manchester och Liverpool ligger inom en spottloskas avstånd. El Hadji Diouf har testat. Så själva laget Bolton, som gör att man får frossbrytningar och påminns om hur brittisk fotboll såg ut på början av 1980-talet och man minns Tomas Simson från en rökig pub i Nottingham och knastrig telefonledning. Matchen mellan Gunners känns som en match som guden Janus skulle gillat, ty han hade två huvuden; ett som tittade bakåt i tiden och ett som tittade framåt i tiden. Här får han sitt lystmäte; härlig gammal tråkig gruvarbetarfotboll mot framtidens Va-Va-Voom. Sitt ner och njut? No way. Här kommer det att sparkas på ben och en och annan boll. Bolton står för benspark och Gunners för bollen. Jag har svårt att ta ett lag som Bolton på allvar. Det är för mycket icke-fotboll, för mycket hemskheter.
Om min son sätter upp en bild på Ricardo Gardner på väggen, så åker arvslotten ut ur fönstret. Inte för att han är Bolton-spelare, utan för att det inte är en fotbollsspelare. Gardner är bara ett exempel på hur fel det kan bli. Inget ont om Gardner annars, han är säkert snäll mot sina barn han med.
Men varför är jag nu så avog mot Bolton..? Är det för att Gunners av hävd har haft det svårt mot Bolton eller är jag bara rädd, ledsen, ängslig? Har jag ätit för mycket sill eller har jag randig pyjamas?
Det är troligtvis en blandning av det, men man kan kallt konstatera att de senaste drabbningarna mellan klubbarna inte går till historien som de vackraste matcherna. Senast på Highbury blev det 1-1 efter att Nolan fått en boll till skänks, Gilberto Silva kvitterat i sista minuten och det otäcka däggdjuret Faye sparkat Reyes till månen. Aboulaye Faye gör så mycket otyg på planen att jag har bokat en plats i Towern åt honom. Nyckeln sväljs. På Reebok Stadium har vi haft det svårt. FA-cupen var slut ifjol där och innan dess blev det 0-2 efter att Gilberto Silva valt att dribbla som back och gått bort sig så till den milda grad att Annichen Kringstad fick återaktiveras för att finna brasilianaren. Vi minns också när Stelios smög upp bakom Almunia, vid bortre stolpen och knoppade in 1-0. Almunia inte bara hängde tvätt den matchen utan höll också på att stryka den. Bolton har ett spel - spel och spel?- som passar Gunners dåligt. Lång boll på forward, jagandes av boll av gruvarbetarmittfältet, som jag inte tror får ihop tio dutt med en badboll - och så tacklingar, tacklingar, tacklingar. Mittfältet brukar bli en Warzone mot Bolton och sist vet jag att stackars Fabregas var så nedmejad att man fick plocka in lokale mästaren i pussel för att få ihop honom.
Historiskt sett har det spelats 118 matcher mellan lagen. Gunners har 47 vinster mot Boltons 37. På hemmaplan dock har Bolton ett övertag och sedan man klev upp i högsta serien igen 2001/2002 har lagen mötts 7 gånger (3-2-2 med Boltons ögon)och Bolton har vunnit tre av de fyra senaste. Bara Ljungbergs tidiga mål och El Hadji Dioufs utvisning i FA-cupkvartsfinalen 2004/2005 ger oss en vinst. 6-1 vann Bolton mot oss i början av förra seklet och samma siffror segrade Gunners med 1958/59 efter två mål av Gordon Nutt.
Så tar vi lite om lagen
Arsenal
Det känns som att ha ramlat ned i Dantes inferno naken när man skådat Gunners på sistone. Spelet mot Everton, Newcastle och CSKA Moskva har varit så nära fulländning i långa stunder, med det abret att vi inte gjort mål. Underläge mot Everton och Newcastle och sen kvittering på två fasta situationer. Just detta är oroande: Att vi behöver fasta situationer för att ta poäng. Mot CSKA Moskva gjorde vi allt rätt utom mål. Så till det surrealistiska; (Dali målar just nu en tavla bredvid mig) mot HSV och Liverpool har vi långa stunder inte alls spelat bra, men vinner ändå två skitiga segrar ganska klart; 3-0 och 3-1. Man får lite ångest av detta? Spelar vi helt enkelt för jävla bra, eller är vi odugliga i boxen eller är det bara att vänta in den stora orkanen som skall blåsa in bollarna i mål?
Det har varit en diskussion på olika forum om vi skall spela 4-4-2 eller 4-5-1. Jag vet inte om det spelar så stor roll. Våra yttermittfältare är överallt. Rosicky, Hleb, Ljungberg, Walcott med flera bor på motståndarnas planhalva. Walcott hade till med sig Scoutmärket sist när han byggde sig ett litet tillhåll. Så gåtan Henry. Han säger att han inte riktigt trivs på Emirates; det kanske är så, men gudvet att han har spelat på bortaplan förut och här har det inte heller varit trollformler och magiska besvärjelser. Henry gör sällan en riktigt dålig match, men vi saknar glansen och den där Henryiska fantasin, som gör att ryggraden krullar ihop sig. Kanske han lider av att vi med Hleb, Rosicky och en framväxande van Persie har fått andra som kan avgöra och allt inte hänger på hans stepdans? Kanske det löser dig av sig självt denna helg dock, då Henry är skadad och inte kan åka med. Blir kanske till och med en vederkvickelse. Han satt på bänken mot Newcastle, men visade vägen med en kraftfull frispark. Om det står 0-1 mot Bolton, kanske han nybalsamerad kan kliva ned på planen och kruta in en straff?
Utan Henry och även utan van Persie får Wenger lite att tänka på. Allt annat än fem mittfältare skulle förvåna mig oerhört. Det är bortaplan och Bolton skickar ut kamphundar. Så jag tror på fem mittfältare och en kamp på mittplan. Vi möter Bolton i deras egen favorit-warzone. Sam Allardyce har säkert mutat in området kring mittfältet. Han verkar vara bra på sånt.
Från matchen mot HSV fick vi de härliga nyheterna att Baptista och Walcott såg pigga ut, att Flamini sprang tre mil på mittfältet och att Ljungberg är åter. Hur hanterar Wenger detta? Ger han Walcott en tomteklubba och en kasse med yatzyspel och placerar honom på bänken eller får han spela? Får Baptista fyra kilo rått kött? Flamini nya joggingskor eller ser man de på planen. Ljungberg lär kamma sig och putsa upp tautueringarna och springa ut på planen. Adebayor som hamnade på en avig kant mot HSV lär starta på topp.
Vi startar med de säkra korten; Lehmann i mål och så fyrbackslinjen med "the ivorian tank" Eboué till höger, Senderos-Touré centralt och Roadrunner Clichy till vänster. "Beep-beep".
Jag vill se att ringrosten har försvunnit från Senderos och att han spelar som att det vore VM och sedan vill jag se Clichy fortsätta ta sina offensiva löpningar. Ge killen boll ibland. Lehmann kommer Bolton-spelarna att reta upp, som de gjorde ifjol när Lehmann var i krig med grässtrån, korvgubbar och onda andar. Vi räknar kallt med att Davies backar in i Lehmann och att någon trampar på honom vid ett par fasta situationer.
Så kommer vi till det svåra; mittfält och en sak är säker; vad helst man tänkler ut så har Wenger tänkt något annat. Kanske därför jag sitter i Linköping och kokar makaroner och han är Premier League tränare..
Men vi gör ett försök. jag sätter på mig ett par glasögon, blir lite gråhårig, en snygg kostym och så bryter jag lite på någon skum brytning...
Som ovan sagt, så tror jag på fem på mitten;
Här finns alternativ: Säkra centralt med en defensiv i Gilberto Silva och två stycken offensiva i Fabregas-Baptista, eller dra in Flamini som defensiv tillsammans med Gilberto Silva. kanterna tror jag är vikta åt Ljungberg och Hleb, såvida inte Wenger väljer att vila Hleb, som spelat massor och kanske förtjänar ett skumbad, en exotisk dansare och kokosmjölk för att han blev vald till Vitrysslands bäste hörom dagen? I så fall skickas Walcott in, men jag tror nog inte det. Jag bävar för vad Hunt, Nolan med flera gör med den lille kvicke. Potatismjöl?
Skall jag slänga ur mig en gissning så Hleb, Cesc, Gilberto Silva, Flamini, Ljungberg.
På forwardsfronten så finns det olika alternativ, även fast Adebayor är troligast.
Jag ser tre alternativ; Adebayor är kanske mest rätt som kan ta för sig, trampa lite på tårna, flasha sin nya frisyr (Lauren har varit inblandad, jag lovar) och ta emot lite boll. Men Walcott då? Vågar Wenger köra ut 17-åringen? Kommer han i närheten av spelare som Hunt, Nolan så kommer han så nära himmelriket att han kan prata ungdomskärlekar med Sankte Per. Alternativ tre är Aliadière, fast nja... Det blir nog Adebayor ändå.
Skadeläget
Abou Diaby och Lauren är borta sedan tidigare. William Gallas och Tomas Rosicky spelar inte heller. Rosicky troligtvis tillbaka till nästa vecka, Gallas om ett par veckor. Thierry Henry också skadad och Robin van Persie avstängd.
Håll ögonen på: Philippe Senderos; åter efter skada och som i topptrim är en mycket habil mittback. Tillsammans med Kolo Touré kommer han att stänga mitten.
Laguppställning:
Lehmann - Eboué, Senderos, Touré, Clichy - Hleb, Gilberto Silva, Fabregas, Flamini, Ljungberg - Adebayor
Avbytare: Almunia, Djourou, Hoyte, Baptista, Walcott, Song, Aliadière
Bolton
Motståndarna "The trotters" kommer med en negativ trend. Fyra raka utan vinst, senast mot Everton, då Artetas kanon skickade poängen till Liverpool. Hemma brukar annars vara en liten borg för Bolton och man har slagit både Liverpool och Tottenham hemma i år, men släppte in fyra mål mot Manchester United i en match, där försvaret var en riktig sandlåda. Allardyce pojkar har varit mycket ojämna detta år. Man var med i toppen inledningsvis, men tappat lite mark på slutet. Placeringen är dock fortsatt stark med en sjätteplats och bara en pinne efter Gunners. Även Bolton måste vinna för att haka på tåget. Laget har framför allt misslyckats med sitt passningsspel, där många framspelningar gått rakt i gapet på motståndarna och rörligheten hos forwards har varit medioker. Big Sam har alternerat mellan ett 4-5-1 med Anelka som central spets och ett intressant 4-3-3, där Diouf och Davies fyller på längs kanterna.
Till det negativa måste också sägas att en del av nyförvärven i laget inte alls lyckats. Nicolas Anelka, som varit överallt, är en gåta och bara trött. Meite som kom från Marseille, däremot, har stått ganska rätt centralt.
Laget släpper in en hel del mål sista kvarten och det kommer framför allt från motståndarnas forwards.
Bland de bästa i laget under hösten har El Hadji Diouf varit med sina fyra mål samt Ben Haim på en ovan vänsterbacksplats. Kevin Nolan, Abdoulaye Meité, Jussi Jässkeläinen, Ivan Campo och Kevin Davies har också blixtrat till medan ett par spelare har varit skadade; Ricardo Gardner, Henrik Pedersen och Quentin Fortune exempelvis.
Till denna matchen kommer troligtvis Fortune tillbaka dock.
Senaste uppställningen var:
Jääskeläinen - Hunt, Meité, Tal, Ben Haim - Pedersen, Campo, Speed - Davies, Diouf, Anelka
De ändringar som kan ske är att Kevin Nolan går in centralt och flyttar troligtvis på danske Pedersen. Abdoulaye Faye finns som alternativ till Hunt. Stelios Giannakopoulous brukar trivas mot Gunners och finns också som alternativ i en offensiv roll.
Håll ögonen på: Ivan Campo, som efter några års misslyckande i England äntligen verkat fått upp ångan och spelar som han en gång gjorde i Real Madrid. Ullig och krullig och duktig på mitten och på fasta situationer.
Skadeläget;
Som ovan nämnt har Gardner och Fortune varit skadade ett tag, men kan vara tillbaka till matchen. Kevin Nolan lär vara åter i laget.
Matchen
Jag tror som tidigare att det blir en match på mittfältet, där det kommer att smälla ganska hårt. En intensiv match med små ytro och inte så många chanser. Det kommer att avgöras genom fasta situationer eller direkta misstag. Bolton brukar vara bra på att ta undan Henry från matcherna, så jag förväntar mig inte stordåd från honom, utan kanske att Touré eller varför inte Senderos knoppar in någon hörna. Hleb kan lägga bollen i djupet eventuellt för Ljungberg och kanske kan Eboué köpa en lott till och slå in ett inlägg. Tyvärr kan det brista även hos oss och Lehmann kan få spelet när Davies trampar ned hans fotsulor i gräset . Anelka vill säkert visa Wenger vad han kan, han var ju en gång sonen i huset. Jodå; jag tror på en tät match där Gunners segrar med 1-0.
