Arsenal-Tottenham 3-1 (0-0)
Arsenal är klara för final i Carling Cup!
Efter att ha vänt 0-2 till 2-2 trodde väl ingen att Tottenham skulle vara problem på Emirates Stadium, Arsenals borg, där man ännu inte förlorat. Tottenham var inte heller mycket till problem. Här förtäljer historien om hur Arsenal tog sig till säsongens första final.
Alan Wiley dömde och första halvlek var inte mycket att hurra för. Mest frisparkar och en del dåliga frisparkar och hörnor.
I fjortonde minuten sköt unge Denilson ett av många kanonskott och Robinson kunde inte hålla bollen. På returen störtar Toure fram och lyckas få med sig bollen utanför målet. Otroligt.
I 21 minuten kommer den första av många varningar då Denilson får gult kort. Jenas är näste man att hamna i boken, dit vi också kan räkna Gardner innan halvleken är slut.
Chansmässigt var det mest en del halvtama skott utanför, dessutom fick Almunia rädda ett litet friläge då han rensade bort Keanes chans och på köpet också sprang om honom och slog ut den till inkast.
I andra halvlek skruvades pressen upp med mycket boll från Arsenal, men Tottenham som ju måste göra mål pressar också lite vid tillfälle.
Walcott försöker skjuta, men skottet går över ribban och första målet för Arsenal kommer inte där heller. Hade varit ett väl avvägt tillfälle annars, mot Tottenham i en semifinal.
Några sekvenser senare blir Tottenhams Ghaly av med bollen och får givetvis snedtändning och ska ge Arsenalspelaren en eftersläng. Resultatet blir ett gult kort, och Diaby som skäller ut den egyptiske elakingen får ett kort i samma färg.
Frisparkarnas och inkastens match fortsätter, och inte ens Arsenal hörnsymfoni kan få hål på Tottenham. Adebayor nickar över bland annat.
I den 63 minuten blir den ganska misslyckade Walcott utbytt mot mästertjecken i dobbskor, Tomas Rosicky, och bara sekunderna senare får Traore bäras av med rejäl kramp och Clichy byts in för att ligga och slicka vänsterkanten från det ena straffområdet till det andra.
Denilson har på en stund två ganska tunga skott som Robinson inte har några problem med.
Också Zokora var visst sugen på att domarens lilla bok med färger som blir orange om man blandar dom, då han också blir varnad.
Frisparken i sig leder till rensning som leder till hörna som leder till ingenting, liksom många gånger förut.
Matchen står och väger en stund åt båda hållen utan farligheter, mest inkast och frisparkar, när Arsenal känner att något är dags att göras.
Tomas Rosicky skjuter hårt som bara den efter ett väggspel, bollen räddas och rensas undan och hamnar efter lite patenterat Arsenalpassande hos Rosicky igen. Han slår en instickare som hamnar hos Adebayor, och helt fri ute till vänster i straffområdet är det ingen match att rulla in 1-0 bakom Robinson.
Efter målet byts in Fabregas in för Diaby som gjort en bra match.
I den 85e minuten kvitterar Tottenham till 1-1 då en frispark letar sig fram till Mido som knoppar in målet ovanför Almunia.
Arsenal trycker efter detta på infernaliskt för att slippa förlängning då bortamål inte räknas förrän efter en full förlängning i Carling Cup. Bollen letar sig dock inte in och matchen går till 2 x15 minuters övertid.
Några nickar åt ena hållet och hörnor åt andra, Fabregas försöker skjuta och inkasten fortsätter att uppstå.
I den 105e minuten gör sedan Aliadiere 2-1 sedan Tottenhams nye portugis Rocha ska nicka iväg bollen. Han slänger sig pladask och ”nickar” bollen ungefär en halvmeter till Aliadiere som rakar in målet till vänster om Robinson.
Efter detta blir det ”halvtid” i förlängningen, vilket i princip innebär att byta sida och dricka lite.
I andra förlängningshalvan ser man att Tottenham tappat hoppet, och i 113e minuten avgörs allt då en snabb kontring leder till att Adebayor spelar fram Rosicky som trippar runt backen, skjuter i viss vinkel och träffar stolpen. Bollen studsar rakt på en sprattlande Chimbonda som styr in bollen knappt över mållinjen. Den rensas bort men assisterande domaren har redan flaggat för mål och ställningen är 3-1.
Sista fem minuterna spelas matchen mest av och våra rödvita hjältar har nått final i Carling Cup den 25 Februari mot Chelsea.
Spelarbetyg 1-6
Manuel Almunia – 4, imponerande räddning i början, blir sedan ganska sysslolös
Justin Hoyte – 5, outtröttlig, springer konstant på sin högerkant
Kolo Toure – 4, utmärker sig inte, gör vad som krävs
Philippe Senderos – 4, samma sak här, dessutom såg han rätt kul ut med sitt bandage
Armand Traore – 4, kubbar på ganska bra på kanten, tråkigt att han tvingades bli utbytt
Vassiriki Diaby – 4, gör som sagt en bra match, snurrar upp spelare emellanåt (ibland överdrivet)
Gilberto Silva – 4, härligt att se honom tillbaka, såg säker ut med bollen
Denilson Neves – 5, kanonmatch, tunga skott och imponerande passningsspel
Theo Walcott – 3, den här matchen blir knappast ihågkommen som hans bästa
Jeremie Aliadiere – 3, förutom målet tolkade han mest “Det osynliga barnet”
Emmanuel Adebayor – 4, växte in i matchen och blev vän med bollen. Kyligt avslut.
Gaël Clichy, Tomas Rosicky och Cesc Fabregas betygsätts ej men de två förstnämnda ger matchen en ny karaktär.
Matchfakta
Skott: 24-9
På mål: 8-2
Hörnor: 13-7
Fouls: 18-22
Offsides: 3-3
Gula kort: 2-5
Bollinnehav: 62-38%
Arsenal:
Lag ovan, icke använda avbytare Poom och Flamini
Tottenham:
Robinson, Gardner (Rocha), Dawson, Chimbonda, Assou-Ekotto, Jenas, Ghaly (Huddlestone), Zokora, Malbranque (Mido), Defoe, Keane
Icke använda avbytare Cerny och Lennon
