Säsongsanalys 06/07: Juniorlaget
Så nära ,men ändå inte riktigt.
Så nära, men ändå så långt ifrån. Gunners Youth Academy årgång 2006/2007 kunde ha blivit en historisk sådan, men ett par olyckliga minuter mot Manchester United i FA Youth Cup förseglade ödet detta år. Vi minns dock Simpsons hattrick, 38 000 på läktarna, Rhys Murphy, Fran Merida, Henri Lansbury med flera och vi rullar fram säsongsanalysen för Gunners Youth Academy 2006/2007.
Det har varit ett stort år för Gunners ungdomar. Man har slagit rekord i publik, det har spelats på Emirates Stadium. Hela världen kunde i princip skåda semifinalerna mot Manchester United i FA Youth Cup och så vann man sin serie. Gunners ungdomar detta år har visat upp ett bitvis bländande spel och ledda av Steve Bould, som kanske inte var teknikens under har man gjort en säsong som inger hopp inför framtiden. Bradys ungdomsakademi, Boulds coachning och så Wengers fingerfärdighet i när det gäller att valla talanger genom föreningen har burit frukt detta år. I Premier Academy League South spelade i år Gunners 28 matcher och av dessa vann man 20. Endast tre förluster inkasserades och man inledde säsongen på knock genom att spela de 18 första matcherna utan förlust och däribland radade man upp 10 raka segrar. Av dessa kanske 4-3.segern borta mot Southampton den starkaste, då The Saints har en erkänt bra ungdomssektion och som brukar hamna högt upp varje år. Noterbart är att alla tre förlusterna skedde på hemmaplan och att alla oavgjorda matcher skedde på bortaplan.Laget vann sin serie med fjorton poäng, tog sig till Play-off men fick stryk av Leicester City med 3-2. Det man dock lägger märke till är jämnheten. Man förleds att tro att Gunners med sin scouting och Academy tar fram en hel hög med absolut fantastiska ungdomar, som skall springa igenom serien lekande lätt, men när man ser på resultaten i liga och cup, så ser man att det är en mängd uddamålssegrar och ser man i cupen, så slog man Wycombe, Hull och Bristol knappt. Tre lag med begränsade resurser. I längden dock, har Gunners och de andra större klubbarna försteg med sina träningsanläggningar, möjlighet till rekreation och influenser.
Om lagdelarna skall nämnas att det var Lee Butcher och Wojciech Sczeszny, som stod i mål detta år. Av dessa ger polacken en stor skräckinjagande syn. Pojken är redan 192cm och jag har sett bilder, där han verkligen är stor. Av dessa verkar Sczeszny ha försteg framöver, medan Butcher, som plockade en del straffar, misstänks kommer att försvinan inom något eller några år.
Försvarslinjen är intressant på många sätt. Dels på grund av det faktum att man med Agogo,Hoyte, Rodgers med flera har ett bra material att bygga på, men också för att det kommer spelare underifrån såson Thomas och Cruise, som redan får en hel del speltid och detta endast som 15-16åringar. Gavin Hoyte gjorde 24 matcher detta år och är en kopia av sin bror Justin i sättet att spela. Han fick också mycket överraskande sitta på bänken i FA-cupen mot Blackburn. Paul Rodgers är en intressant kraftfull mittback och Abu Agogo finns på högerbacken. Framtiden för dessa liksom för René Steer är väl dock högst tveksam, då Gunners A-lag redan besitter bra alternativ på dessa postioner. Intressant som sagt med Jay Thomas, 16 år gammal och Thomas Cruise 16 år gammal, som båda har fått en hel del speltid och som är del av Englands ungdomslandslag. Laget har också berikats av Armand Traoré detta år, men denne lär spela mer och mer B-lag och A-lag under nästa år. Carl Parisio, som varit mest skadad, lär lämna klubben inom kort.
Mittfältets uppenbarelser är framför allt James Dunne, Fran Merida, henri Lansbury, Mark Randall och Kieran Gibbs. Giorgios Efrem gjorde tjgotalet matcher, men lyckades inte övertyga detta år. Både Dunne och Gibbs har ett intressant rörelsemönster och de tar för sig i omgivningen. Kanske någon av dem kan ta sig ända fram till A-lagstrupp och gör a som Randall och Merida, som båda skrivit på proffskontrakt. Gibbs och Merida gjorde sju mål vardera detta år, aktningsvärda siffrror för en mittfältare och Merida krönte sitt år med att bli Europamästare för U17 med Spanien. Merida, som jag annars tycker verkar farligt lättviktig, har imponerat i U18-serien dock. Till detta finns även Peggy Lokando och Henri Lansbury. Den förstnämnde är en kopia av Muamba och tar för sig rejält i närkamper, medan Lansbury är en spelande fotbollshjärna. Han var med i U17 för England detta år och har även lett Arsenals U16-lag till stora framgångar. Mycket intressant att följa framöver.
Längst fram har vdet mesta handlat om Rhys Murphy och Jay Simpson. Tillsammans har de gjort 31 mål i år och Murphy gjorde 20. Denne mycket store och kraftfulle Murphy påminner till spelet om Wayne Rooney och går rakt in i straffområdet, fullständigt orädd, men ändå med en bra teknik. Jay Simpson däeremot är en klassisk rörlig striker, som jag dodk är rädd för inte lär få så stora chanser i Gunners. kan bli utsorterad redan i sommar alternativt under året. Vi skall också nämna Rui Fonte och Nacer Barazite, som båda gjort mycket storstilade insatser. Fonte är på lån från Sporting Lissabon och visade med 8 mål att det finns liv i den portugisiska själen. Barazite var med i Hollands U17-lag i EM och agerar mestadels som yttermittfältare, men har ett bra skott och bra spelsinne. Även han med 20talet matcher detta år.
Gunners junior-år präglas av mycket triumfer och intressanta talanger som är på väg framåt. Tyvärr fick man inte kröna det med en framgång i FA Youth Cup, där man förlorade semifinalen mot Manchester United efter fantastiska publiksiffror. Det positiva i detta år dock att de flesta av spelarna får en chans till, eftersom de flesta har ett år kvar som ungdomsspelare. Nästa säsong är det dags för en cupseger.
