Är storhetstiden över?
Är det slut nu? Innebär Henrys och Ljungbergs uttåg att Arsenal faller ner och blir ett mittenlag à la Bolton, Everton eller - hemska tanke - Tottenham?
Olyckskorparna kraxar allt högre. Arsène Wengers intelligens och lojalitet ifrågasätts. David Deans avhopp, försäljningen av ikoner som Vieira, Pires, Cole, Henry och nu senast Ljungberg ses som svaghetstecken. Att Arsenals styrelse och manager trots allt inte har kraften att etablera klubben i europaeliten, att de senaste 10 årens enorma framgångar nu blir ett minne blott.
Visst kan det bli så. Det är lätt att bli sentimental och tycka att Wenger borde behållit alla gamla hjältar. Det är inga dussinspelare vi pratar om och sannerligen inte lätta att ersätta. Men om vi ska vara ärliga, har Pires, Vieira, Edu, Campbell eller t o m Cole presterat som de gjorde i Arsenal sedan de såldes? Den ende som överträffat insatserna i Arsenal är väl den sorgligt underskattade Pascal Cygan, och han var ju inte direkt ordinarie... Fredrik Ljungberg tror jag har en del att ge ännu, men inte i proportion till den lön han har och särskilt inte om man betänker hans skadebenägenhet.
När det gäler Thierry Henry - Arsenals främste målskytt genom tiderna, och en man som jag personligen alltid har älskat, både på och utanför planen - är jag mer osäker. Jag är helt övertygad om att han kommer att göra en kanonsäsong i år, nu när han fått ordentligt med tid till rejäl uppbyggnadsträning. Samtidigt närmar han sig 30-årsstrecket. Finns verkligen hungern och bettet i steget kvar? Och han ville gå. Stod kanske t o m Henry i vägen för andra spelares utveckling? Hade Arsenals spel blivit alltför centrerat kring Henry? Jag säger absolut inte att det är så, men jag tror att hade Wenger verkligen velat ha honom kvar hade han varit kvar.
Nu närmar vi oss så sakteliga min poäng, min röda tråd, ja min livsåskådning för tillfället om ni så vill. Jag litar till 100% på att monsieur le professeur Wenger vet vad han gör. Jag är skrämd av att David Dein har försvunnit och att Wenger vägrar diskutera sin framtid förrän efter säsongen. Men jag tror stenhårt på att han kommer att göra sitt yttersta för klubben så länge han är kvar. Ingen - absolut ingen - har varit i närheten av att betyda lika mycket för Arsenal - någonsin- som Arsène Wenger. I mina ögon är Wengers enda fel att han ibland har "lite dålig syn" när det gäller att uppfatta fula saker som Arsenals spelare gör på planen. Annars är han alltid korrekt, trevlig, tillmötesgående och med en skön humor. Han har kläckt både en och annan dräpande kommentar genom åren. För att inte tala om den totala förändringen av hela klubben som han har drivit igenom.
Denna tillit till Wenger säger mig att de nya spelare han skaffat har alla förutsättningar att bli nya favoriter för oss Gooners istället för de som lämnat. Cesc Fabregas är vid 20 års ålder en av världens bästa spelfördelande mittfältare. Gaël Clichy är kanske redan nu bäste vänsterback i PL. Förra årets nyförvärv Gallas och Rosicky har fått ett år att komma in i laget. Förhoppningsvis blir de mer dominanta i år. Robin van Persie är mogen att blomma ut till en riktigt stor spelare, Adebayor är bara 23 och Walcott bara 18. Lägg till det årets nyförvärv. En polsk landslagsmålvakt som kommer att utmana Lehmann, om inte i år så säkert nästa år. Sagna, en underbart offensiv högerback som även kan användas centralt eller på mittfältet. Och sist men inte minst, verkar vi äntligen ha fått en riktig nr 9 i Eduardo Da Silva. Kanske kan han göra alla de där målen som den spelmässiga dominansen och alla klara målchanser gjorde laget förtjänt av förra säsongen.
Jag kanske är överdrivet optimistisk och har en övertro på Arsène Wenger och hans förmåga att göra talanger till världsstjärnor. Men vem kan klandra mig? Hans tio år i klubben talar väl sitt tydliga språk.
