Clash of the Titans: Duellerna
Aprés Bakgrund et Ögonblicken, bring on the duellanterna
Vi slänger oss likt Greg Louganis från tian rakt ned i plurret där det sitter en mängd gamla jyckar och fabulerar om gamla tider. När Louganis slog i plurret var det inte mycket till plask. Den killen gjorde ingen bomb inte. Men de gamla legender som simmar i vattnet simmar runt med gamla minnen och funderar på de duellerna de hade i matcherna mellan Arsenal och Manchester United. Clash of the Titans innehåller inte bara rivalitet mellan fans, intressanta matcher utan också en hel del käftslängande, krokningar, otrevligheter och mycket intressanta dueller genom åren- Jag dristar mig att hetta upp stämningen i min egen lilla Wok-panna med att se över heta dueller, som spetsat tillvaron i det som hela världen kallar "The Clash of the Titans" och som bara är några timmar bort.
1 Martin Keown och Ruud van Nistelrooy
Tog upp detta igår, men detta var så mycket mer. Martin Keown, av motståndarfansen kallad Monkey och av mig i intima stunder kallad "My little baboon" hade inte så mycket till övers för den gamla Elitloppsvinnaren van Nistelrooj. Den inte så ädle springaren Ruud är osams med alla i hela världen(är han månntro släkt med Lehmann?) och mötte i Keown en spelare som aldrig lade fingrarna emellan. Det small i varje närkamp, i varje nickduell och när Keown inte hängde med, lockade honom med ett par sockerbitar och fällde honom bryskt. Det kulminerade i September 2003, då my lille Baboon fällde "The man they called the Horse" och det dömdes straff i slutminuten. Hur det gick vet alla och Keowns jämfota hopp och skrikande i öronen på holländska svaret på Ina Scott sitter på allas näthinnor. Tror inte grabbarna firar jul med varandra.
2 Gary Neville och José Antonio Reyes
Min förkärlek för mancunians med mustascher existerar inte. Den ligger inte ens armlängds avstånd bort utan snarare närmare Vladivostok, nedgrävd i en tunna med Borstj. Gary Neville är dock en mycket bra försvarare och fick jobba med vår spanske virvelvind Reyes ordentligt. Den frusne spanjoren visste dock inte vad han gav sig in på. Spela fotboll med handskar? Bah. Humbug. Men han försökte sina översteg och virvelvindsliknande löpningar och Neville gjorde det han är bäst på. Kapningar. Pang. Fot mot ben. Pang. Spanjoren låg ned. Ny löpning, pang-ben, boll och spelare ut över kortsidan. Gång-på-gång likadant och det slutade oftast med att Reyes åkte som badvattnet ut från banan, på bår eller utbytt. Neville plockade väl på sin höjd ett gult kort, trots att domstolsförfarande låg bättre till hands.
3 Arsenal och Mike Riley
Detta bär en kombination som inte funkar. Riley och Sir Alex måste ha samma massör eller vara medlemmar i samma ljusskygga klubbar. Så fel kan man inte döma. Riley och Manchester United är ett. Justitiemordet de flesta kommer ihåg är matchen som ManU vann med 2-0 på Old Trafford 2004. Ett sådant fullständigt jusititiemord. Riley använde verkligen pipan som ett svärd. Pennans makt är starkare än svärdet? Pyttsan, sa Riley och blåste i pipan som om han hade jobbat i Red Light District. Att sedan Riley i många andra matcher har visat att han kan blåsa vettigt är en annan sak, men Riley lär nog aldrig döma Arsenal-Man U igen. Gör han det, så lär Gallas eller Sagna sätta in en missriktad tackling, så att han flyger till Färöarna. Schaas.
4 Sir Alex Ferguson och Arsène Wenger
Låtom oss börja med några citat: Wenger först
" I think the word is respect. I can’t say there is friendship on both sides.”
“The managers will not be playing today, although I’d like it if he [Ferguson] played. Maybe we could play one against one after the game.”
“I don’t think there is another rivalry in English football like the one between him and me. It is special. We get on OK. When we meet it is in situations of immense tension, immense happiness or disappointment. Away from games, we have interesting conversations about football. There is no bitterness.”
“His [Ferguson’s] only weakness is that he thinks he doesn’t have one.”
“Everyone thinks they have the prettiest wife at home.”
"He is going out looking for a confrontation, then asking the person he is confronting to apologise. He's pushed the cork in a bit far this time and lost a lot of credibility by saying what he said."
"If you take the example of Manchester United, they would be in mid-table now if officials had the benefit of video replays."
Vidare blev Wenger anklagad för att ha kallad RvN "cheat". Vilket han hade rätt i.
Så Ferguson
"To not apologise for the behaviour of the players to another manager is unthinkable. It's a disgrace, but I don't expect Wenger to ever apologise, he's that type of person."
" “They say he’s an intelligent man, right? Speaks five languages! I’ve got a 15-year-old boy from the Ivory Coast who speaks five languages
"We’re suffering because of what happened against Arsenal… one of my players would have to be hit by an axe to get a penalty at the moment
"What the Arsenal players did was the worst thing I have seen in sport."
Ett axplock av citat mellan de två tränare som gått i bräschen för hur man inte skall bete sig emot varandra- tränare emellan. Man bara väntar på ett missförstånd, ett felaktigt uttalande och kriget är i gång. Wenger och Ferguson är trots sin mycket olika bakgrund ganska lika varandra. Talanger som skickas fram, offensivt spel och så fullständigt hatar de att förlora. Idag verkar gubbjävlarna ha mognat och de har en ömsedidig respekt för varandra. Troligtvis för att de helt plötsligt slogs mot Chelsea istället. Men vänta bara. Snart kommer ett felaktigt domslut, head-to-head mot ligaguldet och då kommer synpunkter och kommentarer igen and the battle continues.
5 Roy Keane och Patrick Vieira
Ni trodde väl inte att jag glömt detta? The Clash of the Titans personifierat? Vem minns inte "war of words" i tunneln, vem minns inte tacklingarna, närkamperna på planen. Vem minns inte Keanes fullständigt vansinniga blick. Om Vieira varit en biff hade han ätit upp den innan avspark. Det var två järnhårda viljor som vann bollar och som strateger så ligger de högt-högt upp på listan. Keane är ManU personifierad under tio år. När Keane inte spelade, kände man sig hoppfull, ty han kunde ensam driva på spelarna i de red devils och Vieira visste man alltid var man hade. Ibland fick han spelet och satte in en tackling, som var fullständigt okontrollerad och ben, spelare, boll flög till Fylke. Jag tror inte det har funnits en hetare duell mellan två spelare under hela Premier League. Kom ihåg att dessa två lag dominerat under en tioårsperiod och naturligtvis sammanfaller denna tid med dessa två spelares storhetstider. När nu titanerna lämnat klubbarna har de dock efteråt uttalat sig ganska positivt och respektfullt om varandra. Intressant, ty det var hat och avsky på planen.
Jag valde att lägga blicken på den senare perioden, men genom historien har det funnits mera möten av intresse.
* Dennis Irwin och Anders Limpar
Kommer ni ihåg Irwin? Med ett yttre och troligtvis en vetenskap som passat in i dagens ManU-lag. Ett klassiskt råskinn som stoppade ned huvudet och sprang rakt fram. Gillade inte Limpar något vidare och 1990 small det ordentligt med 23 man inblandade i det som var det största bråket i mannaminne. Irwin, Limpar, McClair och Winterburn och sedan hela laget. I de resternade matcherna mellan lagen, så gjorde Limpar och Irwin vad de kunde för att peta på varandra.
* Gordon McQueen och Frank Stapleton
Två urtidsjur, som möttes i otaliga luftdueller. Det gick hårt till, men sällan oschysst. Både Frankie och McQueen var reko spelare men helvete vad det small ik närkamperna.
* Willie Young och Joe Jordan
Kanske inte så många matcher de möttes, men jag minns ett par dueller med glädje. Två skottar och två kraftfulla spelare, där Jordan tillsammans med Andy Gray troligtvis är bland det tuffaste världen sett i nickdueller.
Med mera, med mera....
Duellerna fortsätter framöver, men vi nöjer oss med detta tills vidare och nedräkningen fortsätter.
