AC Milan – Arsenal 0-2
Arsenal stod för en strålande insats när man på San Siro slog regerande mästarna Milan, och därmed avancerade till kvartsfinal i Champions League.
Innan matchen hade det talats mycket om att stå upp första 20, och inte göra samma misstag som United gjorde förra året. Arsenal lyckades sådär med det. Milan hade mycket boll inledningsvis och hade en tiominuters-period där man nästan hade the Gunners i brygga, och varenda fast situation kändes farlig. Närmast var Paolo Maldini som nådde högst upp på en hörna. Bollen touchade Senderos på vägen och var nära att ställa Almunia och Clichy, som vaktade första stolpen.
Milan fick dock ingen utdelning, och det här var inte deras match. Arsenal jämnade ut spelet, började vinna mer och mer bollar på mittfältet genom en fantastisk trio i Hleb, Fabregas och Flamini. Ju länge halvleken led, desto mer påtaglig blev Arsenals överlägsenhet. Adebayor var aktiv längst fram, och hans fysik orsakade problem för mittbackarna i Milan – Nesta och Kaladze. The Gunners borde haft ledningen i halvtid. Diaby sköt, Adebayor tvingade Kalac till en jätteräddning, Hleb sköt över – men närmast var nog ändå Fabregas som träffade ribban i ett kanonläge.
Kaka hotade emellanåt, men kom inte närmare än ett skott i gaveln och en brilliant passning till Pato som borde tagits hand om bättre av 18-åringen.
Noterbart från den första halvleken var också att domare Konrad Plautz lyckades varna Hleb efter en solklar kapning på vitryssen just utanför straffområdet.
Andra halvlek
Arsenal inledde lika bra i andra som man avslutade den första. Redan efter några minuter fick Senderos ett gyllene läge, då han dök upp på bortre stolpen efter en hörna, men skottet fick rakt i magen på Kalac. Eboué fick lite senare ett jätteläge, men ivorianen verkar dock inte kunna göra mål och missade grovt. Eboué byts sedan ut till förmån för formstarke Theo Walcott.
Ju länge den andra halvleken gick, desto mer kom Milan in i matchen igen, och man satt nästan bara och väntade på att mästarna skulle göra ett oförtjänt ledningsmål, men det kom inte. Arsenals backlinje var säker, och framförallt tycker jag att Philippe Senderos växt fram till samma klippa som han var senast vi hade framgång i Champions League.
I 84:e minuten kom sedan målet. Hleb vinner boll på mittfältet av Pirlo, och passar den vidare till Fabregas. Spanjoren avancerar framåt, rycker förbi Gattuso och skjuter hårt, lågt – från 30 meter – i Kalac högra hörn. 0-1 – och Arsenal är vidare. Fantastisk prestation av Cesc.
Ridå Milan, och Arsenal kan sedan även kontra in 0-2. Walcott springer ikapp en lång boll, tar sig förbi Kaladze som fäller engelsmannen – men Theo är lika snabbt uppe på fötterna och kan spela in bollen till Adebayor som enkelt kan rulla in tvåan.
En enastående prestation av hela Arsenal – även fansen som sjöng ut San Siro – som varit i en liten formsvacka på sistone. Mest imponerande är inte att man vinner, utan hur man vinner. Inget engelskt lag hade tidigare vunnit på San Siro, och the Gunners åker dit och spelar ut Milan. Sett över de båda matcherna är det förstås helt rättvist också.
Milan ska förstås tilldelas mycket heder. Anledningen till att man skriver upp Arsenal så mycket efter matchen är givetvis på grund av att man vet vilken klass Milan håller – speciellt i de här sammanhangen. Marginalerna kan dock inte alltid vara på Rossoneris sida, och den här gången får de helt enkelt inse att de blev slagna av ett – för dagen – bättre lag. Paolo Maldini var bäst i de röd-svart enligt mig, och min beundran för den mannen är bortom ord. Kaka är världens bäste spelare och Pato har stor chans att bli det. Många pratar om generationsväxling för Milan nu, och kanske är det dags. Jag tror dock att många av de äldre herrarna håller i ett par år till, och att det framförallt är dags att bredda truppen och ta in lite ungt blod som kan komma in på sikt.
Spelarbetyg
Manuel Almunia 4 – Stabil, inga misstag och inger förtroende hos backlinjen. Utsattes dock inte för något större prov.
Gaël Clichy 4 – Hade bra kontroll på Pato, spelade bra men det finns lite mer att få ut från honom – speciellt offensivt.
Philippe Senderos 5 – En klippa. Står rätt, läser situationerna bra och är brytningssäker.
William Gallas 5 – Vår kapten är en ledare på planen.
Bacari Sagna 4 – Ställdes ofta mot Kaka – vilket är bland det största testet man få som spelare – och skötte sig bra.
Abou Diaby 4 – Hans första halvlek var riktigt bra, försvann dock mer och mer i matchen.
Mathieu Flamini 6 – Hans defensiva jobb var otroligt.
Cesc Fabregas 6 – Bäst på planen. Vann boll, tog stort defensiv ansvar, låg bakom det mesta offensivt och gjorde ju dessutom målet.
Emmanuel Eboué 3 – Gjorde inte sin bästa match och killen måste framförallt bli bättre i sista trejdedelen
Alexander Hleb 6 – Offensiv kreatör, men precis som med Flamster och Cesc var det framförallt på sätter man vann kampen som imponerade på mig. Har aldrig sett vitryssen ta sådant jobb.
Emmanuel Adebayor 5 – Nära en sexa, men han hade behövt vara lite mer vass i straffområdet. Riktigt bra dock.
Theo Walcott 5 – Kom in och låg bakom en del farligheter, och förarbetet till Ades mål var magnifikt.
